En spionorganisation rekryterar en lovande ung kille till sitt uttagningsprogram och kort därefter hotas världen av ett ondskefullt geni.

 

Det mesta känns tillrättalagt och en hel del av skämten är riktigt dåliga. Det jag tycker är intressant i filmen är mördaren med samvete. I filmer framställs de "onda" som så enkelspåriga (likaväl som att de "goda" också ofta framställs som så enkelspåriga fast tvärtemot de "onda") så jag tycker det är uppfriskande att se en person faktiskt må dåligt över att han ska och vill döda en person. Nu låter jag morbid som kan tycka att något sådant är uppfriskande, men det jag menar är själva karaktärsframställningen. Att karaktären tillåts att vara flerfacetterad. Actionscenerna i filmen är ok, men inget anmärkningsvärt. Kommer försvinna in i mängden för mig.