Illusioner
Självklart rörde de sig för snabbt för min kamera...men bor ni i Arvika så är ni "förvarnade" nu då...hehe... Kolla in det. Ser häftigt ut!
Dag 11: Mina syskon
Jag har haft med denna bild i bloggen förut, tror jag, men en favorit tål att upprepas!
Leslie Nielsen
Dag 10: Det här hade jag på mig idag
Sådan här inlägg tycker jag är meningslösa... Men jag har sagt att jag ska följa listan så här kommer det ändå.
Jag bryr mig inte om märken så.... hade på mig lila strumpor, grå jeans, lila/svartrandigt linne och en ljuslila polotröja. Connor hade på sig en vit body med en häst på framsidan och ett par regnbågsrandiga byxor samt ljusblå strumpor.
Grattis!
Stort grattis till våra vänner Anna och Peter som blev föräldrar klockan 03.08 inatt!
Välkommen till världen Nemi!
Adventsfest i Tvärud
Mina vinster.
Connors vinster.
Dag 9: Min tro
Storhandla i Karlstad
Sedan blev det IKEA, mat på Mama's pizzeria och storhandling på ICA Maxi innan vi åkte hem. Nästan framme i Arvika blir jag fly förbannad på en bilist som beter sig som en idiot. Har skickat insändare om detta till lokaltidningen. Det gör säkert ingen skillnad, men det känns ändå som att jag vill nämna det och så är det skönt att få skriva av sig. Här är vad som hände:
Vi körde (jag bakom ratten) i 90 km/h på en 90-sträcka. Det är mörkt, det är halt. En bil kör upp så nära den bara kan bakom oss. Jag kommer ihåg min körlärares ord: "Kör aldrig ut i vägrenen om du är osäker, om sikten är dålig eller om väglaget är dåligt". (Jag kan köra ut och släppa förbi stressare då det är fint väglag och bra sikt.) Nu bestämmer jag mig alltså för att det inte är värt det, speciellt inte med en 3-månadersbebis i bilen. Då sätter den idioten på helljusen och bländar mig i backspegeln. Sedan tränger han/hon ut mig i vägrenen. Jag blir så arg!! Om de tror att de är övernaturliga, odödliga eller inte bryr sig om något händer dem, kan de då inte tänka på att de kanske drar oskyldiga med sig om de orsakar en olycka? Är det verkligen värt något sådant bara för att komma kanske 4 minuter tidigare hem (eller var personen nu skulle)?
Övriga delen av dagen har varit bra i alla fall.
De bästa kunderna har privatskjuts på ICA Maxi.
Skulle växla till mig mynt till vagnen, men då säger hon i kassan till mig att vänta och så hämtade hon två sådana här istället. Så nu klarar jag mig utan mynt framöver. Snällt!
På Pets fick vi lite gratis kattmat och en fin burk.
På IKEA köpte jag bara denna ram. Robin köpte lite fler julklappar till Connor.
Dag 8: Ett ögonblick
Man kan lära sig en del från katter. De lever i ögonblicket.
En rolig lista
När fick du reda på att du var gravid? 10 januari 2010.
Var bebisen planerad? Ja!
Vad heter ditt barn? Connor.
När var du beräknad att föda? 6 september.
Föddes barnet på utsatt datum, om inte när? Nej. 19 augusti.
Hur stor var barnet vid födseln? 2700 gram och 47 cm.
Hur lång tid tog förlossningen? Efter att vattnet gick, cirka 10 timmar.
Hur började din förlossning? Vattenavgång klockan 5 på morgonen den 19 augusti.
Födde du vaginalt eller med kejsarsnitt? Vaginalt.
Hur mycket var du öppen när du kom in? 3 cm.
Hur lång tid tog det att krysta ut bebisen? Cirka 30 minuter.
Blev det komplikationer? Nej.
Var du rädd för något? Att något skulle hända bebisen.
Skrek du? Nej. Jämrade mig och beklagade mig dock rikligt.
Hur många var inne i förlossningsrummet? 2 barnmorskor, 2 sköterskor (fast bara en av varje åt gången. Det var ett skiftbyte mot slutet av förlossningen), 1 narkosläkare (men bara under en kort tid då han satte epiduralen), Robin och så jag förstås.
Hade du någon nära med dig? Min sambo och barnets pappa Robin.
Tog du någon smärtlindring? Lustgas till att börja med sedan epidural och bäckenbottenbedövning.
Är du tillsammans med barnets pappa? Japp.
Tog ni reda på könet? Nej, absolut inte. Mycket roligare att ha det som överraskning. Könet spelar ju ingen roll heller.
Vad trodde ni att barnet var för kön innan ni tog reda på det? Jag hade ingen aning, men Robin trodde det var en tös.
Hur lång tid tog det för er att bli gravida? Cirka 2 månader.
Hade ni bestämt vad barnet skulle heta? Vi hade namn till två pojkar och två flickor redan innan jag blev gravid så allt var klart.
Hade du en svår graviditet: Absolut! Illamående och fick inte behålla något alls så var inlagd två veckor på sjukhus med CVK och fick mycket dropp. Näringsbrist och uttorkning. Sedan när jag blev bättre hade jag ändå illamående hela graviditeten. Min värk var också mycket värre eftersom jag inte fick ta mina vanliga mediciner.
Mådde du illa? Helt fruktansvärt!
Kan du tänka dig att skaffa fler barn? Man vill ju, men vet inte om jag orkar tyvärr...
Har du fått några bristningar? Inga alls.
Var du nervös inför förlossningen? Inte alls. Kolugn.
Hade du några cravings? I början var det makaroner mitt i natten ibland (som jag sedan kräktes upp) och mot slutet var det mest mjukglass och jordgubbar.
Vad gillade du för mat? Ingen mat smakade "rätt" så det var en tråkig tid för mig, jag som älskar mat annars.
Hur reagerade du/ni när du plussade? Var så otroligt illamående då så orkade inte reagera.
När kände du första sparkarna? "Fiskpirr" redan vecka 12, riktiga sparkar 16 mars vecka 15.
Bästa graviditetsminne? Första gången vi fick höra hjärtat, ultraljudet, sparkarna och rörelserna.
Hur långt gången var du när du förstod att du var gravid? I vecka 5.
Hur mycket gick du upp i vikt? Gick först ner 6 kg, sedan tillbaka upp till normalvikten och utifrån den ökade jag sammanlagt 8 kg.
Hur länge ammade du? 1 månad och 10 dagar.
Hur blev ditt hår? Ingen skillnad.
Vem är barnet mest lik? Han har likheter från oss båda och konstigt nog så är han även lik min syster...hehe...
Vad är det bästa med att ha barn? Att få ta del i barnets utveckling och få ösa kärlek över det. Hans leenden får en att smälta!
Vad är det sämsta med att ha barn? Att man konstant lider av sömnbrist på grund av avbruten sömn och att jag får så mycket ondare av min värk av att ta hand om honom.
Är ditt barn döpt? Nej, absolut inte och han ska inte döpas heller. Det blir en fin namngivningsceremoni.
Hur gammal är barnet nu? 3 månader och 1 vecka.
God mat och förvirring
Min mat: Entrecôte med grönsaksratatouille, pommes och en grillad halv majskolv. Gott!
Dag 7: Min bästa vän
Min mamma kan man prata om allt med och vi är ofta på samma våglängd, så att säga. Insider-skämten är det inte så många som förstår.
Min syster är roligt att prata och diskutera med. Vi kan prata om allt möjligt, men oftast blir det ingen större "debatt" eftersom vi är rätt så överens i det mesta. Några skillnader finns förstås, men generellt sett stämmer det ganska bra ihop. Hon är kul att hitta på saker med och att resa med. Vi har haft riktigt härliga resor tillsammans bara hon och jag, som till exempel till London 2004 och valsafari i Andenes 2009.
Min sambo och jag var kompisar i cirka 5 år innan vi blev tillsammans. Han började i min klass på gymnasiet i 2:an och det stämde direkt. Vi hade gemensamma intressen och ibland kunde vi prata både in real life och på telefon i flera timmar.
Min syster (långt borta) på en strand på Andøya när vi varit på valsafari.
Irriterad
Nej då. Nu får man tidningen oavsett om man är med i kyrkan eller inte. De som är med får inget erbjudande om att gå ur, men de som inte är med får erbjudande om att gå med. Jag reagerar starkt, det är jag medveten om, men i mina ögon är detta på gränsen till propaganda. JAG VILL INTE HA DENNA TIDNING! Respektera det som står på vår dörr! Fatta någon gång! Nu har jag åter igen mailat kyrkan om detta. Har tidigare pratat med både dem och posten, men inget har ändrats.
Svaret jag fick denna gång var att de använder sig av utdelningen Posten ODR Exklusiv vilket delas ut till alla även de som avsagt sig reklam för att på så sätt få störst spridningseffekt. Jag tillfrågas vad jag är intresserad av att läsa om som icke-medlem. Snällt att fråga, men som sagt så är jag inte intresserad överhuvudtaget över vad som sker i kyrkan eller på kyrkogårdar. Jag tipsas också om att kontakta posten, något jag kanske helt enkelt får göra...IGEN.
Fluginvasion
Inget emot flugor, men jag vill inte ha så många inne i lägenheten.
Dag 6: Min dag
Jag fick extra sovmorgon sen eftersom Robin började jobba sent. Han är morgonpigg så han gick upp med Connor. Connor ville inte upp förrän 8.30 så det kan verka löjligt, men jag är extremt morgonslö. Låg alltså och sträckte ut mina ömma och stela muskler och småsnoozade lite.
När jag kommit upp satt jag, Robin och Connor och pratade lite tills Robin gick till jobbet. Då var det matdags. Strax efter det kom Connors mormor. Då kunde jag passa på att kila till affären för skinkan var slut. Skönt att inte behöva dra med Connor ut för det var väldigt kallt och blåste. Passade på att köpa julfrimärken till utlandet också (5 julkort till utlandet i år. 2 till Australien, 2 till Italien och 1 till USA). Var väldigt mycket folk i affären idag. Nåt speciellt?
När jag kom hem så hade Connors moster kommit så vi fikade. Sedan gick hon vidare till en annan fika. När Connor nattats för kvällen åkte hans mormor hem. Det är kul när hon är här för vi sitter och pratar om allt möjligt då och så tôlar vi förstås med Connor! Connor lyckades förresten spy ner både sig själv och sin mormor när han ätit kvällsmålet.
Efter att hon åkt har jag suttit här vid datorn och bland annat svarat på ett intressant mail från en kvinna som driver en blogg som jag följer. De som säger att datorn är fördummande vet nog inte riktigt vad de pratar om. Det beror väl på vad man gör anser jag. För mig personligen har det varit och är berikande. När man får kontakt med folk, som exempelvis denna kvinna, och får ta del av deras tankar och åsikter... Med risk för att låta fjantig så är det berörande på något vis.
Yatzy sover just nu i sin egenbyggda "koja" (ja, hon lade sig på kudden och drog filten halvt över sig...skum katt) och Tetris sitter i knäet på mig och spinner.
Brad Pitt i tv-serien Dallas
Ett välbekant ansikte dök upp i ett avsnitt av Dallas häromdagen. Jag håller på att kolla på säsong 11 på dvd och där dök Brad Pitt upp hånglande med karaktären Charlotte "Charlie" Wade, spelad av Shalane McCall.
Lite hårspray i det rufset skulle jag tro...
Tråkig indelning
Det verkar som att många runt omkring en inte tänker likadant som en själv angående den indelning som finns för barn beroende på om de är pojke eller flicka. (Med många så menar jag alltså inte alla. Har vänner och bekanta som tänker i samma banor.) Eller kanske folk tänker som mig, men inte vågar stå ut? Hur ska man i så fall hitta dessa människor...?
Anna Kaagaard Kristensen, Lady Dahmer, Nina Ruthström och Bambi är bloggar jag tagit upp tidigare som skriver bra om detta ämne. Ämnet angående varför man gör en indelning till hur man SKA vara och hur man SKA klä sig och vad man SKA leka med beroende på ens kön. Jag är av åsikten att barn ska ha möjligheten till alla delar. Sedan får alla barn ofta någon favoritleksak, favoritplagg, favoritbok etc. Kommer ihåg när jag var liten och nästan inte lade ifrån mig boken Åskans son av Stig Holmås.
Men var man än tittar så ser man denna indelning. I leksaksaffären är en avdelning fylld med rosa kartonger med spisar, städgrejer, dockor och så vidare... alltid med lekande flickor på kartongen. I den mörkare avdelningen (inte mörkare på grund av ljussättning utan på grund av att kartongerna är svarta eller marinblå) finns bilar, racingbanor, byggsatser, vapen och så vidare med lekande pojkar på kartongen.
Var finns mellantinget? Det är antingen eller liksom. Gullenuttigt eller hårt.
En del (bland annat en del som kommenterar i ovannämnda bloggar) säger att färger och leksaker inte påverkar. Grejen är att det faktiskt gör det. Kolla bara på hur man behandlar en tjej klädd i rosa prinsessklänning och en kille med en döskalletröja. Tjejen behandlas som att hon är skör medan killen behandlas som att han är tuff. Om det inte påverkar då vet jag inte vad... Nu finns som tur är de föräldrar som behandlar sina barn som människor och då kan barnet ha prinsessklänning utan att behandlas extra varsamt. Det bemöts då utifrån sin egen individuella personlighet och sina förutsättningar. Det är allt jag vill!
Anna skriver klockrent om att även behandlingen av föräldrar till barn skiljer sig. Det är helt fel att kritisera eller ifrågasätta de som fostrar könsnormativt, men genusmedvetna föräldrar är det däremot öppen eld på. Hur kommer det sig? Vad är det som är så farligt med att sätta en rosa mössa på en kille? Vad är det som är så farligt med om främmande misstar ditt barn för att vara kille när det är en tjej eller tvärtom?
Exempel på indelning. Till och med godiset är "anpassat".
Ännu ett exempel.
Dag 5: Vad är kärlek?
Trots att jag mådde så fruktansvärt dåligt under graviditeten så är det absolut det största och mest positiva som hänt mig.
Freddie Mercury
Utställning Naturmystik
Dag 4: Det här åt jag idag
Min lunch. Majskycklingklubbor, ris med soja och lite isbergssallad (jag är usel på att äta grönsaker...jag vet). Till det drack jag mango/persikasoppa.
Min kvällsmat/sena middag. Hembakad pizza och ett glas Coca cola till det.
Blöjresa till Norge
Efteråt var vi in i köpcentrat i Charlottenberg för att äta och handla lite. När vi satt vid pizzerian så hade Connor jätteskoj! Han satt och skrattade nästan hela tiden. Undrar vad det kunde vara som var så skoj? Han kanske är lika lättroad som jag är ibland...hehe... Det var en hel del som, under den tiden och även då han låg i vagnen och vi gick runt, tittade på honom och utbrast "naaaaaw". Lite bebissjuka kanske?
Detta upptäckte vi idag. Parkering för familjer. Bredare plats och närmare till ingången. Det var jag som körde och så upptäckte jag denna skylt. "Nämen! Det är ju oss!" (Jag kortar av meningar ibland och menade: Den där platsen är ju till för oss.). Coolt va!?
Billiga blöjor på Kiwi.
Katterna fick en egen julkalender från Dyrego (149 kr).
Katterna fick även en tidig julklapp. Ett kattgym från ÖoB (69 kr). Tetris missuppfattade dess användning lite.
Till slut gick han av förpackningen så jag fick sätta ihop gymmet. Då blev det till att undersöka för båda. Men visst ser Tetris lite besviken ut? Förpackningen var roligare...hehe...
Första vinsten
Connors första vinst OCH första dvd.
Dag 3: Mina föräldrar
Min mamma har alltid ställt upp. Lite råd och förmaningar har det förstås funnits, men ofta har vi kunnat föra en dialog om saker och ting. När jag tänkt tillbaka så har jag sagt till mamma att jag nog måste ha varit jobbig när jag var tonåring. Inte nog med att jag redan då hade fibromyalgin, jag var dessutom en riktigt hetsig debattör. Eftersom jag och mamma har ganska lika temperament så stötte vi huvuden några gånger. Men hon har sagt att hon inte tyckt att det varit så jobbigt. Mamma har alltid skämt bort oss med god mat också. Helt osjälviskt så stod hon och lagade makaroner extra till mig då vi skulle äta eftersom jag inte åt potatis (och fortfarande inte gör det, förutom bakpotatis). Mamma är en riktigt bra person att prata med, både seriöst och skitsnack. Vi har samma sjuka humor också.
Min pappa är fixaren. Han ställer upp och hjälper till med det mesta. Det är lustigt att se att vi har samma kartbokbeteende. När man pratar om någon plats så rusar vi båda två efter en karta antingen för att vi vill ha en mental bild över var i världen platsen ligger eller för att vi helt enkelt minns händelser då vi ser punkten på kartan. Lokalsinnet har jag ärvt efter pappa. Har vi varit någonstans en gång så hittar vi tillbaka dit och vi har ofta på "känn" var vi ska även när vi inte varit där. Pappa är en väldigt bra reskamrat också. När vi är på bilsemester så kör han hela sträckorna, även om vi andra erbjuder oss att byta av (så då kan vi läsa, sova eller göra annat istället). När vi var i London på konsert så hann vi ju med en del annat också och det var riktigt kul att dela med honom. Han är lugnare än vad jag är, men ett inre lugn har jag i alla fall fått.
Pepparkakor
Det blev kattiga pepparkakor.
Yatzy övervakade själva bakandet...
...medan Tetris höll koll så att pepparkakorna inte blev brända.
Dag 2: Min första kärlek
Kärlek då...det är något mycket större. Jag kände kärlek för min första riktiga pojkvän, men det var en kärlek som till slut falnade. Sedan blev det min nuvarande sambo som fyllde mig av kärlek och den varar än. Jag har känt och känner en sorts kärlek till mina djur. Fast den allra största kärleken jag känt är faktiskt den till min son. Den är oslagbar!
På det här viset anser jag att man upplever en första kärlek om och om igen, för man älskar inte på samma sätt.
Jag med lille Connor innan han kommit ut.
Dag 1: Presentera mig själv
Jag är intresserad av filmer, tv-serier, genus, musik, böcker, pyssel och plock, resor, tv-spel, djur och så mycket mer. Det är därför min blogg handlar om lite allt möjligt. Jag kan absolut inte välja bort någon del av det jag är intresserad av. I perioder kan det förekomma mer av en viss sort, men det byts ofta ut senare mot något annat. Något som dock alltid finns där är Queen, mitt favoritband sedan jag var 9 år gammal.
Jag avskyr lögner, skitsnack bakom ryggen på folk, när någon bryter ett löfte, att ha ostädat, tidiga morgnar och självklart alla människor som skadar folk på ett eller annat vis.
Min fibromyalgi har format mitt liv till stor del. Jag började få symptom i 11-12-årsåldern och att ha ont varje dag kan vara rejält frustrerande. Att aldrig känna sig utvilad likaså. Jag undrar ibland över hur det skulle kännas att vara "normal", men får ändå tänka som så att om jag inte haft fibron så hade jag inte träffat Robin och då hade jag inte haft Connor nu och så vidare.
Att kortfattat beskriva sig själv är inte det lättaste...Det finns säkert delar jag inte fått med, men det får räcka här.
Inte att glömma. Är riktig Skottlandsfantast också, något som denna bild symboliserar väl. Ser verkligen überlycklig ut på den. Tagen i Urquhart Castle vid Loch Ness strand utanför Drumnadrochit i Skottland 2007.
Blogglista
Dag 1 – Presentera mig själv.
Dag 2 – Min första kärlek.
Dag 3 – Mina föräldrar.
Dag 4 – Det här åt jag idag.
Dag 5 – Vad är kärlek.
Dag 6 – Min dag.
Dag 7 – Min bästa vän.
Dag 8 – Ett ögonblick.
Dag 9 – Min tro.
Dag 10 – Det här hade jag på mig idag.
Dag 11 – Mina syskon.
Dag 12 – I min handväska.
Dag 13 – Den här veckan.
Dag 14 – Vad hade jag på mig idag.
Dag 15 – Mina drömmar.
Dag 16 – Min första kyss.
Dag 17 – Mitt favoritminne.
Dag 18 – Min favoritfödelsedag.
Dag 19 – Detta ångrar jag.
Dag 20 – Den här månaden.
Dag 21 – Ett annat ögonblick.
Dag 22 – Det här upprör mig.
Dag 23 – Det här får mig att må bättre.
Dag 24 – Det här får mig att gråta.
Dag 25 – En första.
Dag 26 – Mina rädslor.
Dag 27 – Min favoritplats.
Dag 28 – Det här saknar jag.
Dag 29 – Mina ambitioner.
Dag 30 – Ett sista ögonblick.
En hel natt
En tokglad mamma!
Visserligen är bilden tagen 2008, men ungefär så här kände jag mig imorse.
Connor 3 månader
Vi bjöd på Almondys Kalastårta. Aldrig testat förut, men den var riktigt god!
3-månaderspresenter.
Broderad julkalender som min moster gjort till Connor.
Kvällen och natten efter vaccination
Vi var förberedda på en jobbig natt, men han sov precis som han brukar.
Hans vanliga rutin är:
Somna mellan 19-22
Vakna för mat mellan 00-05
Vakna för mat mellan 04-07
Vakna för dagen mellan 07-10
Tiderna hänger ihop så om han vaknar tidigt första passet så vaknar han tidigare andra passet och så vidare. Logiskt, så det behövde jag kanske inte skriva...
Det är fortfarande barnvagnen som gäller. Han vill inte sova i sin säng mer än korta stunder än. Han känner sig nog riktigt inbäddad i barnvagnen skulle jag tro.
Connors första vaccination
Så var det dags för de jobbiga sprutorna då. Vår BVC-sköterska och en till tog en varsin spruta och stack samtidigt i vardera låret på honom. Direkt de stack honom så blev han både ledsen och förbannad verkade det som. Det var vrål som bara den. Men när det var gjort så tröstade vi honom och avledde honom lite med en kvittrande fågel som han fått av Siv och Bo. Han gillar verkligen kvittret från den!
Han tystnade efter en stund. Sköterskan sa att man ibland kan se ett barns temperament beroende på hur de reagerar på sprutorna. Hon undrade leende vem av oss som har ett hett temperament för det har kanske Connor också. Jag får väl känna mig skyldig på den punkten då. Ett hett temperament är både bra och dålig måste jag säga. Lite synd om man råkar brusa upp för till exempel något missförstånd och så vidare, men bra om man reagerar på riktiga orättvisor.
Efteråt fick Robin och Connor gå hem och jag fick stanna för "mammasamtalet". Jag var uppenbarligen helt normal. Nästan man borde få intyg på det...hehe...
En "normal" mamma. Bild tagen 2005.
Kora tuffaste tv-tjejen!
Rösta på Kanal 5:s hemsida (länk nedan). Alternativen ni har att välja mellan är:
- Nikita (Maggie Q)
- Nikita (Peta Wilson)
- Sydney Bristow (Jennifer Garner, Alias)
- Chloe O'Brien (Mary Lynn Rajskub, 24)
- Sue Sylvester (Jane Lynch, Glee)
- Patty Hewes (Glenn Close, Damages)
- Olivia Dunham (Anna Torv, Fringe)
- Dana Scully (Gillian Anderson, Arkiv X)
- Buffy (Sarah Michelle Gellar)
- Sarah Walker (Yvonne Strahovski, Chuck)
- Tabatha Coffey (Shear Genius, Tabatha's salon takeover)
- Powerpuffpinglorna
Det blev Dana Scully för mig. Motiveringen? Av det skälet att hon är en "vanlig" person som kan vara rädd för saker, men som ändå tuffar till sig och klarar sig genom det mesta. Mitt första alternativ fanns inte med i omröstningen tyvärr. Det är nämligen Andrea Parker som spelar Miss Parker i tv-serien Kameleonten (The Pretender).
Kattregister
Mina katter är registrerade och har en ID-märkning i örat. Katter märks oftast i vänster öra med en bokstavs- och sifferkombination på mellan 4-5 tecken i grön färg. Katten sövs och sedan "klämmer" man in tecknen med ett särskilt instrument och så smetas färgen på. Det går även att chipmärka, men de flesta rekommenderar märket i örat eftersom det då syns att katten har en ägare. Chippet kan bara avläsas med speciell utrustning. Självklart kan man göra båda! Märkning brukar ske i samband med kastrering/sterilisering. De flesta veterinärer har erbjudande där märkning ingår vid kastrering/sterilisering.
Tetris och en av hans brorsor på väg att vakna upp efter ID-märkning 2007. Det är viktigt att en sövd katt har det varmt och skönt. Därför hade jag bäddat i ordning åt dem vid elementet.
Här finns katt- och hundregistret.
Connors första byrålåda
Lite blandade färger.
Tävla med ditt foto från Storbritannien
Jag tävlar redan! Tävlingen går ut på att man skickar en ett foto som man tagit nånstans i Storbritannien. Bilden jag valt att skicka in tog jag på en tågresa som jag och Robin gjorde 29 september 2009 mellan Fort William och Glasgow i Skottland. Man kan bli utvald att delta i någon av visitbritains kampanjer och den som vinner för bästa foto får två returbiljetter till London med British Airways.
Sheldon i The Big Bang Theory
Bazinga!
Jim Parsons spelar Dr. Sheldon Cooper.
Connors första förkylning
En småfebrig Connor i sin Babysitter.
Lambiz
Lambiz är lammet man själv får måla.
Fars dag med mat och Wii
Min Mii gör sig redo att bowla medan min pappas Mii står näst i tur.
Pappa fick en annorlunda slips. En slips med trisslotter inuti.
God mat och bloggkväll
När vi kom hem blev det nattinatt för Connor och så spelade jag och Robin lite Mario Kart Wii online mot Mirja och hennes kille. Det var skoj! Jag förstår inte hur de alla kan spela med Wii-ratten, jag är impad. När jag spelar med den så är det "tjo och hejdå" för jag kör utanför banan direkt. Efter det kunde jag inte låta bli att sätta mig och göra en bloggdesign som jag ska föreslå för Kimmi. Det är alltid lättare att göra saker på sin egen dator där man kan programmen och vet var allt finns.
Den goda desserten och årets första julmust!
Välkomstpaket Goboken
Paketet innehöll: en mjuk boll med många gripmöjligheter, en bok till oss föräldrar om lek och aktiviteter, välkomsttidning, handledsskallra, pekbok, två tygstycken med mönster, färger och figurer att hänga vid till exempel sängen. Det var även med 4 kort att sätta i fickor. På ena sidan korten var det figurer och på andra sidan små dikter.
Projekt barnrum fortsättning
Att spackla är inte precis min drömgrej att göra...
Katter sörjer
Ljuset i lyktan lyser för både Silla och för Tulo. På båda gravar har jag planterat silvergirland.
Spelnöje just nu: Mario Kart Wii
Men det allra roligaste med detta Wii-spel är att man kan koppla upp sig och spela mot vänner online. Jag har testat det mot syrran och hennes sambo några gånger. Det är superkul!
Min Mii kör Mario Kart med sammanbiten min.
Julkort och shopping till Connor
Nu på eftermiddagen var jag och Connor på stan. Första turen ute med vagnen sedan det snöade. Den får klart godkänt av mig. Den var lite tung där det var spårigt i snön, men inte alls så farligt som jag trodde. Med tanke på att hjulen ändå är rätt så små så hade jag föreställt mig värre.
Jag köpte en jacka till Connor. Lite för stor än så länge kanske (storlek 62 och Connor har 56), men det var den minsta som fanns i den modellen. Jag gillar att huvan går att ta av och så var färgerna fina. Connor brukar ha jacka när han ligger i vagnen eftersom det blivit lite väl svettigt med overall då han ligger under en tjock filt. Jackan han hade började bli lite väl tunn, men nu är det fixat som sagt.
Praktisk och varm jacka som dessutom ser bra ut.
Leksak
Dag 1.
Dag 2.
Dag 3.
Dag 4.
Dag 5.
Dag 6. "Bwlääää....I want to suck your blood!"
Sett filmen A Nightmare on Elm Street (2010)
Det värsta man har ändrat på är att Freddy Krueger inte längre var en barnamördare utan han har degraderats till pedofil. Nu får ni inte tolka det som att jag accepterar barnamördare mer än pedofiler i verkliga livet. Det här handlar enbart om filmens värld. Sedan känns karaktärerna väldigt platta. Nancy, som i originalet är en tyst och försiktig tjej som sedan tuffar till sig när omständigheterna kräver det, är i denna film ett löjligt försök till att vara "annorlunda". Men när tjejen själv säger att hon inte "passar in" och så tydligt pekar på detta så är det bara trist.
Det finns några scener som är exakt som i originalet. Varför man ens försöker göra "nya" versioner av scener som är kult förvånar mig. Man kan aldrig göra dem lika bra. Freddy Krueger då? Denna ikon inom skräckfilm. Han har på sig den randiga rödgröna tröjan, den bruna filthatten, handsken med knivarna och han är brännskadad. Han leker med sina offer och han skrattar åt dem. Men där slutar likheterna. Brännskadan ser mer ut som en riktig brännskada. Det är det positiva jag kan säga om nya Freddy. Annars så är han riktigt tråkig, totalt utan utstrålning. Jackie Earle Haley som spelar Freddy pratar med en totalt monoton röst genom hela filmen. Det får Freddy att framstå som en apatisk typ när han egentligen ska vara fylld av känslor (i och med det brutala sätt han dog på).
Brännskadan i Freddys ansikte är som sagt bra gjort och en del effektscener i filmen är snyggt gjorda. Slutscenen däremot...yikes! Dåligt räcker inte som ord för att beskriva den.
Kul att få se Thomas Dekker i något annat än Sarah Connor Chronicles. Stackarn då...jagad av Terminators i den ena och av Freddy i den andra...vad är värst? hehe... Clancy Brown hade blivit gammal. Skådisen som spelade kult-skurken Kurgan i Highlander hade en riktigt trist roll i denna.
Då det gäller originalen så är mina favoriter 1:an och 3:an. Dessa rekommenderar jag starkt! Den här...nja... Det som skrämmer mig allra mest är att många som är barn och tonåringar idag kommer kanske se denna film före originalen. Då kommer kanske Robert Englunds Freddy att verka konstig för dem eftersom de sett Jackies först. Huh! (Som en sista kommentar: Nej, jag klarade inte att se denna utan att tänka på originalen.)
Första snön i Arvika
Första tassavtrycken i snön.
Fotominnen
Souvenirfotomagnet från Madame Tussauds i London (2004). Lite lustigt att syrran och jag sitter likadant. Samma hand håller i räcket och samma lutning på huvudet.
Tripp till Karlstad
Vi hittade julklappar så nu är det klart! Härligt att vara klar så långt i förväg! Hittade några roliga julklappar till Connor också. Fast nästa jul kommer nog bli roligare. Finns inte så många olika saker att köpa till en liten bebis...det mesta hade minst 6-månadersgräns och det allra vanligaste verkade vara 3-årsgräns.
När vi skulle åka hem var det snöstorm. Inte så kul, men vi tog det lugnt och då gick det bra. Förstår mig dock inte på en del trafikanter. Vi hade oturen att hamna i jobbtrafiken efter 16-tiden. Det var bilar så långt vi kunde se både framåt och bakåt. Trots det var det en del idioter som körde om när det var dubbelfil, bara för att lite längre fram klämma sig in i kön igen när det blev enkelfil. Vad tjänade de på det? Typ en halvminut. Patetiskt!
Connor och jag på Mama's pizzeria på Bergvik köpcentrum.
På Toys'r'us fick man en ganska rejäl önskelista för barn att fylla i.
Efterkontroll hos BMM och besök
På eftermiddagen fick vi besök av Kimmi och hennes dotter. Så kul att träffas! Satt och pratade lite och sedan tog vi en promenad och fortsatte prata lite.
Connor och Elina.
Barnvänligt café
"-Robin kan du ta kort?
-Javisst! *klick*
-Nämen inte så fort! Var inte med ju.
-Så kan det gå...hehe.
-Jaha..."
Varm ciabatta med skinka och ananas.
Dokumentären The Cove
Ric O'Barry är mannen som tränade upp delfinerna som spelade Flipper på tv i originalserien. Men efter egna hemska upplevelser av deprimerade delfiner i fångenskap vände han helt om och vill nu hjälpa och befria alla delfiner. I The Cove vill han och filmarna uppmärksamma att i en avskild bukt i Japan dödas årligen cirka 23.000 delfiner och tumlare.
De blir hotade, provocerade, förföljda och bortkörda med våld men de lyckas till slut filma det hemska som händer i bukten. Det ljusblå vattnet blir helt rött av delfinernas blod. En talesman påstår att delfinslakten är tradition i deras kultur och att delfinerna dödas på ett skonsamt sätt. Hur något kan vara tradition när de flesta japaner inte ens hört talas om det är konstigt. Och angående om att delfinerna dödas skonsamt. Det räcker med att se filmen så ser man tydligt att så inte är fallet. En liten delfin lyckas fly från dödandet men är svårt skadad. Han simmar desperat omkring och kastar sig över nät för att komma undan, men till slut sjunker han livlös ned till botten och kommer inte upp igen.
En fredlig demonstration gjort av ett gäng surfare i bukten blev attackerad av fiskarna. Som en liten sidnot kan tilläggas att en av surfarna är Hayden Panettiere (känd som Claire i tv-serien Heroes).
Jag rekommenderar denna starka dokumentär till alla!
Connor med på tjejkväll
Dagen spenderade Connor och jag med att prata (japp, Connor "pratar" också), titta i pekböcker, laga mat, äta, leka med apan i mobilen över skötbordet, diska (jag diskade och Connor satt i babysittern och tittade på), sjunga, leka i babygymmet och så tog vi en långpromenad.
På kvällen var Connor och jag bortbjudna. Vi hade en riktigt trevlig kväll hos Jenny. Lite gnäll, men även en massa tittande och skrattande (alltså nu menar jag Connor). Jenny hade fyllt år så grattade henne och Connor fick en gosig mjukisvovve av henne. Syrran, Malin och Annelie var med på kvällen. Jenny bjöd på olika kex, ostar, frukt och praliner. Mumsigt! Jag är inte en sådan väldig godisvän, men den där chokladmarängen (tror den hette så) var riktigt god. Vi såg filmen The Eye och pratade. Jag och Connor åkte hem runt 20-tiden då han började bli trött. Han somnade i bilen (något som han alltid gör - lik sin moster...hehe), men vaknade för att få lite mat när vi kommit hem. Sedan somnade han igen på stört.
Härligt att promenera i solsken!
Skicka meddelande 20 år framåt i tiden
Tripp till Charlottenberg
Sedan blev det en sväng in på köpcentrat där jag äntligen fick tag på white board pennor. Hittade även något på Panduro som jag ska önska mig i julklapp. Photopearls heter det och det innebär att man gör pärlplattor av foton. Tänkte att det vore gulligt att ha med Connor på. Var även in på ÖoB, men måste säga att det verkligen inte var gjort för barnvagn där inne. Jag har aldrig tänkt på det tidigare. Nu har jag mer förståelse för folk med barnvagn, rullator eller rullstol. Det är verkligen inte lätt att ta sig överallt.
Nu är allt fixat så nu ska man bara få till tid och ork till att genomföra projekt barnrum.
Tvålfat från Luckyduck, white board pennor från Panduro, reflex Fem myror är fler än fyra elefanter (sitter nu på bilbarnstolen) och Baby on board-kanin från Babyproffsen.
Sött julklappspapper för bara 9.90 kronor/styck på Rusta.
Robin fick en tidig fars dags-present. Chokladen som är ditlagd som jämförelse är en vanlig 200 gram.
Dokumentären Man on Wire
Detta tilltag har blivit känt som det mest artistiska brottet genom tiderna. Philippe, en balanskonstnär, och hans vänner bröt sig in och fäste upp linor så att Philippe kunde gå balansgång på kända strukturer. Till exempel så gick han mellan torn på Notre Dame i Paris, Frankrike och mellan brofästen på Sydney harbour bridge i Sydney, Australien. När de så började bygga World Trade Center började han fantisera.
1974 blev drömmen verklighet. Några tog sig upp i det ena tornet medan några tog sig upp i det andra. En lina fästes upp mellan taken, 450 meter upp från markplan. Distansen mellan tornen var cirka 100 meter. 45 minuter tillbringade Philippe på linan mellan tornen, där han gick, satte sig, låg ner och helt enkelt "lekte". Allt medan poliserna stod bredvid, redo att gripa honom direkt han gick av linan.
Bilderna som visar Philippe på linan så högt upp tar andan ur mig. Jag som får svindel då jag står på 5:ans avsats i simhallen får svindel bara av att se bilderna på tv:n. Jag förstår inte hur någon kan klara av detta! Det var verkligen vackert! Det som tillför en extra rysning till denna dokumentär är det som hände med tornen den 11 september 2001. Det var så tragiskt när en del människor tragiskt kastade sig ut från tornen. Förutom några konstiga avstickare så är detta en sevärd dokumentär.
Tävla om godis
Jag får en konstig...
Mina svärd
Claymore. Replika av svärdet som karaktären William Wallace använder i filmen Braveheart. Tartantyget är i Wallace-klanens färger.
Ivanhoe. Replika av svärdet som karaktären Methos använder i Highlander-serien komplett med skådespelaren Peter Wingfields autograf. Numrerat samlarsvärd.
Richard Lionheart-dolk med skydd.
Två knivar på snygg träplatta.
Devil-svärd på snygg träplatta. Gillar färgen på plattan.
Har till och med en brevöppnare i form av ett svärd. Ett Sagan om ringen-svärd för att vara exakt.
Mindre känd skådis/artist?
Jag såg Peter Wingfield för första gången i tv-serien Highlander. Han spelade den underbara rollen som Methos. Karaktären i sig är otrolig, men en stor del tillförs av Wingfield. Orsaken till att jag "stannat kvar" hos honom är att han är en sådan sällsynt "ögonskådis" som jag gillar. Det vill säga en skådis som spelar med ögonen och inte behöver uttrycka i ord vad han känner och upplever (en annan sådan skådis var Steve McQueen).
Jag har en replika av det svärdet med Wingfields autograf på.
Syrran gjorde en Methos-skuggfigur till mig baserad på bilden ovan. Bakom figuren finns plats för värmeljus.
Present från Vi Föräldrar
Detta kom med posten häromdagen med testexempel av tvättservetter.
Roliga katter
Tetris tycker att Yatzy är bekväm.
Lappar i kläder
Hmmm...
Vår Halloween i bilder
Fixade till pumpan som Yatzy var skeptisk till. "Den har ju inget skaft att gnaga på som fjolårets. Jag sätter dit svanstippen så kanske det ser ut som ett skaft i alla fall."
Lite pyntat utanför vår dörr.
Godis!
Skräckfilmskväll hos syrran med en liten pumpaklädd Connor.
Kattbok
IKEA och ICA Maxi
ICA Maxi hade Halloween-pyntat. Mysigt!
Införskaffade hyllan.
Mysig nattlampa. Vi har använt en vanlig lampa hittills och det är alldeles för ljust för oss.
Haklappar är bra att ha.
Schhhh... julklapp till Connor. Hemliz, berätta inte!
