Mysig husvagn!

Tillsammans med mina föräldrar och min syster så har vi en husvagn i Tuddal-trakten i Norge. Jag har alltid gillat husvagnar, tycker det är så mysigt! Vi åkte på husvagnssemester varje sommar när jag växte upp, så det kanske har satt sina spår...hahaha... Vi åkte både i Sverige och Norge. Detta gjorde vi medan klasskamrater åkte till Gran Canaria, Teneriffa och Mallorca etc. Kanske inte så konstigt att jag även som vuxen är mer förtjust i vandring, fjäll, skogar, forsar och inte så värst intresserad av att bara ligga på en strand i solen. För mig är återhämtning att vara i naturen. Även om jag ibland kanske sliter ut mig fysiskt så är det underbart för psyket! <3
 
Tillbaka till husvagnen då. Passade på att ta några bilder när vi packat bilen och städat vagnen när Robin och jag var där sist.
 
Stora bordet med soffhörnan.
 
 Lilla hörnan med "badrum" innanför dörren till höger.
 
 Vi har 20 meter till servicehus så använder inte badrummet, men det är charmigt ändå.
 
 Köksdelen. Då vi inte nyttjar diskhon så blev det bättre bänkyta med en skiva över hela alltet.

Svalkande ögonlotion

Jag känner rätt ofta att mina ögon är trötta och det beror kanske till stor del på årstid (olika torr luft) och att jag jobbar mycket vid datorn. Har försökt hitta olika lösningar som kan svalka och det senaste jag testar nu är The Ritual of Namaste - Cooling eye lotion. Min spontana känsla var wow, första gången jag använde den. Tack vare hur man applicerar så svalkar det verkligen! Ni ser själva hur den ser ut här nedan och hur man applicerar. Nu ska jag testa denna en period. Inköpt på Rituals.
 
Jag fick även med en dagkräm på test.
 
 
Här ser ni hur man använder den. Toppen på den är riktigt sval och skön!

Sett filmen K2 (1991)

Spoilers förekommer!
 
Ett amerikanskt klättrarteam, finansierat av miljonären Clairborne, ska besegra K2.
 
Så har jag till slut hittat en film där Michael Biehn inte är bra. Jag gillar honom i så mycket annat, men här faller han platt. Obs, ingen ordvits menad med tanke på bergsklättring. Filmen i sig verkar vara en hyllning till det manliga egot. Det finns inte en enda sympatisk karaktär att känna för. Man lyckas inte heller framkalla någon form av spänning i mig, vilket är ovanligt för jag brukar tycka om bergsklättrarfilmer. Jag förstår varför jag inte hört talas om den här tidigare. Det gör inget att missa den, om man inte nitiskt vill se alla filmer med Michael Biehn då.