Babybox

Idag var vi och hämtade ut en gratis Babybox. Jag tycker det är riktigt skoj med varuprover och gratisgrejer. Kan man testa sig fram och se vad man gillar innan man köper nåt.


Vanish fläckborttagare, dvd, tidning, liten bok, rabatter, refill till blöjhink (1 gratis, 3 stycken till nedsatt pris).


Varuprov Lactacyd tvål, information om försäkring, blöjor newborn.


Blöjhink.


Mammashopping

I födelsedagspresent fick jag av syrran ett personligt presentkort om att hon skulle bli med mig och shoppa mammakläder och stå för det. Igår blev shoppingturen av. Amnings-bh:n är så mjuk och skön att jag nästan känner för att börja använda den nu, men den är aningen för stor för tillfället så det funkar inte riktigt.


Det blev en amnings-bh, två par helsvarta trosor, ett par mönstrade trosor och en härlig somrig tunika.


Fynda!

Den 10 juli mellan klockan 10-16 hålls en loppis i Järperuds bygdegård i Gunnarskog och nu passar jag på att göra lite reklam för den. Jag ska nämligen vara med och sälja. Kom dit och fynda! Här finns karta.

Annars kan ni även kolla in mina auktioner på Tradera. Kanske finns något fynd där också?


Mina auktioner.


Tidig födelsedagspresent till mamma

Mamma fyller i augusti, men hon fick sin present redan nu i juni. Bra om den hinner rota sig lite innan vintern nämligen.


Purpurapel blev presenten. Mamma har pratat på att hon länge velat ha ett träd med sådana rosa blommor.


Den blommar i maj-juni, men löven är i sig en fin prydnad med sin rödaktiga färg.


Målningar under bro

De håller på att renovera en bro i närheten av där mina föräldrar bor. När jag och syrran var yngre gjorde vi några målningar under den bron med krita. Eller rättare sagt, hon gjorde målning och jag kluddade. Vi gick dit för att se om det fanns kvar. Det var ändå runt 15 år sedan vi gjorde det och med KRITA dessutom. Något blekta var de, men där fanns de ändå.


Syrrans Freddy Krueger.


En till Freddy av syrran.


Mitt kludd.


Får och knäckebröd

Jag, Robin och syrran tog en tur för att hälsa på i Treskog. Kaninen Pelle fick bli med och han njöt verkligen i det långa gräset i uteburen. För Robin och syrran blev det bad. Eftersom jag är förkyld så stod jag över. Vi bjöds på god mat och efterrätt och sedan blev det en tur för att hälsa på grannens får. Vi hade med en stor påse med knäckebröd så fåren blev som tokiga, de ville bara ha mer, mer, mer hela tiden. När syrran började springa ut ur hagen för att undkomma bitande insekter så trodde fåren att hon hade mer och sprang efter. En rolig syn!


Pelle i gröngräset.


I dammen hos mina föräldrar finns ett par regnbågslaxar.


En padda hade bestämt sig för att vila på en dammprydnad.


"Har du något gott?"


"Hon springer! Slutsats: Hon har något gott. Efter henne!"


Djurvakt

Jag har varit djurvakt under helgen till syrrans två marsvin och två katter. Katten Neko skrämde nästan slag på mig igår. Hon brukar alltid komma för att hälsa när man går in i lägenheten, men igår dök hon inte upp. Jag gav marsvinen mat och sedan gick jag och skakade lite på kattmaten och ropade på henne. Katten Kitty var blyg och gömde sig först under sängen, men när mitt letande blev mer och mer intensivt hoppade han upp på en garderob och bara tittade på mig. Började öppna skåp och garderober, men hittade ingen Neko.

Började till slut tro att hon smitit ut när jag varit där kvällen före och gett dem mat. Jag var helt hundra på att hon inte gjort det, men ibland börjar man tvivla på sig själv. Till slut klämde jag en arm förbi alla kläder i en garderob och där möttes jag av något mjukt som rörde på sig. Där hade hon legat hela tiden och struntat i mina lockrop. Vilken buse!


Kitty var svårflirtad.


Neko när hon inte busgömde sig.


Spakväll

Nu är jag förkyld IGEN, så då tyckte jag att jag kunde unna mig en liten spakväll. Har pysslat om mig riktigt ordentligt nu. Jag har bara kvar att smörja in fötterna i Body butter och ta på mig fluffstrumpor så mår jag kanske lite bättre sen.


Rengöring: Jardins du Monde duschcreme från Yves Rocher, VO5 schampoo och Tradition de Hammam - Moroccan clay mask for face and hair från Yves Rocher.


Natusan Hair Minimising Lotion (vet inte om det verkligen minskar på hårväxt, men gillar verkligen doften) till benen, L´Oreal Happyderm till ansiktet, Vitamin Epure wheat germ oil från Body Shop runt ögonen och Body butter Aloe Vera & Chamomile från Gunry till magen.


Midsommarafton i Väse

Djur, mat, brännboll, tårta, spel och så vidare. Låter bilderna tala för sig själva i det här inlägget. Obs! Det är här de har kattungar så det blev många bilder på dem...hehe...

          


Ålder

I och med födelsedagsfikat idag tänkte jag lite på ålder. Jag blev 30 år i maj och för bara några år sedan var jag rädd för den dagen. "Usch vad gammal man är då", tänkte jag. Men det stämmer verkligen inte. Jag trivs med min ålder just nu. Mycket mer än jag trivdes som 18-åring kan jag säga. Då var jag mer ostabil i "kärnan". Visst var jag redan då envis och om jag valt en väg så gick jag den, men jag är mer säker på mig själv nu. Jag är inte beroende av vad andra tycker och tänker.

Det är inte så att jag går runt och är taskig och skiter i andras åsikter totalt, det handlar om att om någon har en åsikt om mig så är inte det hela världen. Det fanns en period i mitt liv när jag inte kunde gå utanför dörren osminkad, nu gör jag det nästan varje dag. Jag har även fått en bättre relation till mina glasögon. Innan jag började med linser kunde jag ändå vägra glasögon och gick alltså hellre runt halvblind på stan än med dem på mig. Jag föredrar linser på många sätt idag, men har inga problem med mina glasögon längre. Tycker det är roligare att faktiskt SE världen.

Den här pressen med att man ska ha hunnit med vissa saker innan 30 tycker jag vi ska göra vårt bästa för att skippa. Alla gör det de vill och huvudsaken är att man själv är nöjd. Man måste inte ha rest, gjort karriär, ha familj, skaffat de och de grejerna och så vidare. Olika saker gör olika personer nöjda. Olika personer har dessutom olika förutsättningar. Vill man göra saker så är det ingen viss ålder man måste göra dem i, ingen viss ålder man måste ha som gräns för att "då ska jag ha hunnit det, det och det".

Vad är era tankar om ålder? Spelar åldern större roll när man är yngre eller är det individuellt?

Födelsedagsfika hos kompis

I helgen fyllde Annelie år så idag var vi ett gäng som var bjudna till henne, hennes sambo och deras två katter på fika. Först bjöd hon på något gräddigt som jag redan glömt namnet på och så blev det härlig jordgubbstårta med limekräm istället för grädde. Var riktigt uppfriskande!


Katter vet hur man softar.

Jag fick 30-årspresent från Malin och hennes sambo också. Två härliga sommarklänningar och ett nagellack.



Riktigt snygga!


Fint nagellack och väldigt sött kort!


Gravidpiercing

Idag kom gravidpiercingen med posten. Jag var tvungen att ta ur min vanliga igår då den blivit för kort och det övre hålet hade blivit lite irriterat. Tänker inte ha i piercing hela tiden framöver, men det är skönt att ha ett riktigt gravidsmycke som jag kan ha i då och då så det inte växer igen.


Smycket är 5 cm långt och i böjbar PTFE-plast (även bra för allergiker. Man kan klippa till det om man vill.). Inte jättesnyggt när det är så långt, men funktionellt för sitt syfte. Jag är nu v. 29+1.


Viktigt budskap på charmigt sätt!


Besök hos katt och mindre roligt besök på akuten

Igår var jag och Robin och hälsade på en jättesöt katt! Vi busade lite med henne då hennes husse jobbade kvällen.



Senare på kvällen fick jag en sådan obehaglig konstig känsla i hals och huvud. Det kändes som att halspulsåder började pulsera och trycka väldigt hårt och huvudet kändes ungefär som att man hållit andan en stund eller om man haft huvudet uppochner. Det gav sig inte så vi ringde Sjukvårdsrådgivningen. De sa att det inte lät farligt, men att vi ändå (för att lugna mig lite) kunde åka in till akuten och få en koll. Jag skulle aldrig ha oroat mig annars om det bara gällde mig, men när man är gravid så blir det ju två liv man har ansvar för och då är det klart att man oroar sig mer.

Fick snabbt undersökning på akuten och alla värden var jättebra. Blodtryck 113/75, syresättning 99%, puls 75 och så vidare. Jättetrevlig och lugn personal! När jag fick veta att det inte var något farligt för bebisen så kändes det lättare och vi fick åka hem. Hade kvar trycket och obehaget tills jag till slut lyckades somna, men eftersom det inte var farligt så gick det att hantera på ett annat sätt.


Otroligt trött

De senaste 4 dagarna har jag varit obeskrivligt trött. Jag var trött tidigare också, men nu är jag trött för 4 personer ungefär. När jag vaknar på morgonen tar det runt två timmar innan jag orkar dra mig upp. Jag är fortfarande på toaletten då och då genom natten, men uppenbarligen gör jag det i sömnen för jag minns det inte själv. Är det så här det kan vara de sista två månaderna av en graviditet? Jag har fortfarande mindre mage än det normala och jag trodde att man var tvungen att känna sig stor och tung för att bli så här trött, men det kanske handlar mer om kroppens inre processer?

Fick dessutom magknip av de järntabletter jag ska ta efter senaste barnmorskekontrollen, så de orkar jag inte fortsätta med. Får höra om det finns några "snällare" tabletter.

Nu vet ni i alla fall vad det beror på om jag är ännu mer frånvarande än vanligt. När jag har någon ork så går den åt till att ge djuren mat, plocka lite i hemmet, hålla kontakten med vänner, kolla bloglovin och skriva på min bok. Däremellan är det vila, vila och vila som gäller. Robin får ta mycket ansvar i hemmet nu, men det är ju bådas hem så det är väl inget konstigt egentligen.


BB-tofflor och sko organizer

De enda inneskor jag hade var ett par gympaskor. Inte så värst bekvämt att ha då det är dags för BB. Nu har jag hittat ett par jättesköna tofflor! De är riktigt mjuka och sitter bra. Jag tog ett par som är aningen för stora ifall mina fötter sväller mot slutet av graviditeten. Sedan passade jag på att skaffa en sko organizer som går att ha under sängen. Jag slipper inte bara att ha fullpackat med skokartonger utan kan nu även få en snabb överblick över vad jag har för skor (förutom skor med skaft och stövlar som inte får plats) eftersom ovansidan är genomsynlig plast. Båda saker är efterskickade från Home Shop.


Härliga tofflor!


Ordning och reda på mina skor (och katterna är nyfikna på allt nytt som vanligt).


Projekt bok

Nu har jag äntligen inlett arbetet med ett projekt som legat länge och väntat i mitt huvud. Nämligen att skriva en bok om hur det är att leva med fibromyalgi som ung och vilken effekt det har haft på mitt liv. Mitt syfte med boken är att folk ska få se en människa bakom namnet på hälsotillståndet. Det ses fortfarande som en inbillningsjukdom av många (något jag får uppleva ofta) och jag förstår att det är svårt att fatta att det är ett riktigt sjukdomstillstånd och vad det egentligen innebär att leva med denna. Är man dålig så är man sängliggande och vem ser en då? Bara ens allra närmaste. Övriga ser man bara när man har en bra dag och orkar fixa till sig, gå på den där fikan, det där kalaset eller turen på stan. Jag har full förståelse för att det då är svårt att förstå att personen man sitter mittemot verkligen mår dåligt och att man kanske måste ta mediciner och vila när man kommer hem.

Det här projektet ska i alla fall bli kul att jobba med. Det får ta den tid det tar för jag skriver när jag orkar och har skrivarglöd i pennan/tangentbordet, men jag hoppas innerligt och satsar verkligen på att färdigställa den!

28+2 och föräldraförberedelse-träff

Idag var jag och Robin på föräldraförberedelse-träff. Där gick vi genom förlossning, andning och avslappning, tiden efter förlossning, amning med mera. Vanligtvis har man tre träffar, men det blev bara en gång för oss då det är många som ska föda och snart semestertider. Det gjorde inget att ta en enda längre gång tycker jag.

Genomgången av allt var intressant. En del var upprepning av sånt jag läst eller hört tidigare, men det kan vara bra att höra det igen. Jag fick veta något nytt och barnmorskan som höll i träffen hade en härlig attityd tycker jag. Jag skrattade dock när vi pratade på att partnern ska hjälpa mamman att komma ihåg andning och sådant. Jag såg framför mig att Robin började andas i mitt öra under förlossningen och att jag ger honom en rejäl smocka. Han hade visst samma mentala bild, så bra att vi är på samma nivå där...hehe...


28 veckor och 2 dagar gravid.
(Hmm...ser att spegeln behövs putsas också...damm och kattpussar på den.)


Konstiga uttryck

I Pelles personliga skriver Pelle om en lustig dialog som utspelar sig i huvudet varje gång han cyklar förbi en varningsskylt med dubbla utropstecken. Det fick mig att tänka på att en del uttryck och/eller teckensättningar i text verkligen är tokiga. Som denna reklambild som jag hittade häromdagen.



Delen som jag finner roande är "Utan jämförelse, Sveriges populäraste spel just nu". Då sätter en dialog igång i mitt huvud.

Annonsredaktionen.
-"Jo, men du...ska vi inte skriva att det är Sveriges populäraste spel? Det kanske ökar försäljningen..."
-"Kan vi göra det? Hur vet vi att det är Sveriges populäraste då? Vi kanske hamnar med i Plus som opålitliga om vi inte kan backa upp det."
-"JAG VET! Vi skriver utan jämförelse...om någon säger nåt då, så kan vi säga att det står klart och tydligt i annonsen: UTAN jämförelse."

Har ni sett något tokigt? Skriv om det i er blogg (lämna länk här så jag kan kolla i så fall) eller i kommentarsinlägg här. Kan tillägga att jag verkligen gillar spelet Med andra ord och rekommenderar det.


Sommarlistan


Helsingforskryssning sommaren 2009.

1. Ditt favoritställe på sommaren?
- Landet. Det spelar ingen större roll vad "landet" är, så länge som det är på landet. Älskar att vara nära naturen på sommaren. Passar på att ofta åka ut till föräldrarna på landet.

2. Hur spenderar du helst den perfekta sommardagen?
- Antingen eller. Det vill säga antingen slappa eller att göra något kul som att vandra i skog, umgås med vänner och så vidare.

3. Vad lägger du helst på grillen?
- Piggham grillspett.

4. Vad har du för planer för årets sommarlov/semester?
- Har redan varit en sväng till Kolmården där vi bland annat träffade vargar. Blir en lugn hemmasommar annars då jag kommer vara höggravid mot slutet.

5. Dina bästa sommarfärger?
- Korall och ljuslila.

6. Nämn några saker du tycker är typiskt svenskt på sommaren:
-
Smultron, regn, folk som klär av sig så fort som solen tittar fram, midsommar.

7. Bästa sommarminnet från barndomen?
- Alla husvagnssemestrar vi gjorde runtom i Sverige och Norge.

8. Havet, sjön eller poolen?
- Sjön.

9. Vad väljer du i glassbaren?
Mjukglass, naturell.

10. Vart går din drömsemester?
- Oj oj...Många ställen det. Vill gärna besöka Skottland och England igen. Wales, Frankrike, USA, Australien, Italien...kan hålla på länge!

Listan hittade jag hos min syster.


Tankar om fördomar

Att diskutera och fundera för sig själv är kul, men det är mycket mer givande om man får andras röster med i diskussionen. Om ni har lust, skriv därför gärna era tankar om ämnet fördomar.

För att förenkla världen generaliserar vi. Det vill säga så är det lättare att veta hur man förväntas bete sig i en viss situation om man "drar alla över en kam" och "vet" att det ska vara på ett visst vis. På ett vis är det här hjälpsamt i vardagen, men det kan också leda till fördomar och stereotyper.

Lästips: "Social Psychology" (kapitel 9) av David G. Myers. Ninth Edition. McGraw-Hill. 2008.

Jag vet inte om det finns någon människa som är helt fördomsfri egentligen. Det man inte känner till så väl hamnar lätt i "stereotyp-högen". Jag kan inte säga att jag själv är fördomsfri. Dock så kan jag inte helt hundra peka ut vilka fördomar jag har. Kanske är det så för de flesta... Att de helt enkelt inte vet vilka fördomar de har och kanske till och med tror att de inte har några. Vi läste en del om generalisering och fördomar då jag studerade psykologi på Karlstads universitet och som så mycket annat inom psykologi var det så intressant att jag fortsatte att fundera på det och läsa om det. Mänskligt beteende är fascinerande, eller hur?

Ju mer man läser och funderar, desto mer upptäcker man. Jag har blivit väldigt uppmärksam på hur saker framställs i media till exempel och hur folks fördomar kan påverka hur de uppfostrar sina barn. Sistnämnda är ett väldigt aktuellt ämne för mig just nu då jag är gravid. Det slår mig med förvåning varje gång som någon helt ärligt tror att flickor är på ett vis och pojkar på ett annat och att det inte har något att göra med det sociala som de växer upp med. Vi är biologiskt olika, så långt är jag med. Men då det gäller vad man föredrar inom till exempel leksaker, lekar, färger, kläder, kompisar med mera så är skillnaderna mer individuella än könsbundna.

Bloggtips: Nina Ruthström, Lady Dahmer, Bambi, Anna Kaagaard Kristensen.
Lästips: "Ge ditt barn 100 möjligheter istället för 2" av Kristina Henkel & Marie Tomicic. Olika förlag. 2009.

Genus har blivit ett mycket hetare ämne för mig sedan jag blev gravid, men det har funnits tidigare också. Kanske för att jag sett orättvisor mellan könen (och nu får ni inte tro att jag tycker att alla orättvisor riktar sig mot kvinnor. Män förväntas bete sig på ett visst vis de också, så visst finns orättvisor åt det hållet) och dessutom blivit uppfostrad på det vis att jag själv fick välja vad jag lekte, vad jag läste och så vidare. Det blev en blandning av alltihop helt enkelt och jag gjorde det jag själv tyckte var skoj.

Som en utveckling av genuskategorin så kommer sexualitet in. Min största idol var bisexuell (Freddie Mercury). Många tror han var homosexuell, för uppenbarligen ses bisexualitet som en gråzon för många där de bisexuella förr eller senare väljer antingen hetero- eller homodelen. Där har vi en till fördom, för så behöver det inte vara. Här blir jag också totalt paff över att det finns människor som helt ärligt tror att alla homosexuella män är fjollor och alla homosexuella kvinnor är maskulina. Men när man ser på tv till exempel så är det just den bilden som framhålls hela tiden, så det har kanske en sådan enkel förklaring som påverkan från media? Och det här med att pojkar blir homosexuella om de leker med dockor och flickor blir det om de inte får klä ut sig till prinsessor...?!

Men det är ändå inte okunnigheten som skrämmer mig mest.
Det är oviljan att ta in något nytt och lära sig att man har fel. Jag är, som jag skrivit i tidigare inlägg, ateist men skulle vara den första att erkänna att jag har fel om jag blev totalt överbevisad om en guds existens (vad som krävs för det går vi inte in på här, då det berör ett annat ämne). Jag är inte helt "låst" som en del verkar vara. Saker man "vet" idag kan vara "fel" imorgon.

Människor delas ofta in i grupper och sätter sig själva i grupper. Jag gör det också i och med att jag kallar mig för ateist till exempel. När man får en "titel" så medkommer automatiskt fördomar och stereotyper om hur man är och tänker. Det får man vara beredd på om man öppet ska kalla sig för något. Jag har mött en del konstiga, okunniga och klumpiga personer som tror att jag "måste" vara på ett visst vis för att jag är ateist. Till exempel att jag inte respekterar troende, att jag inte tror på något alls, att mitt liv är utan mening och så vidare. Men så länge som folk är villiga att lyssna och ta in och försöka förstå hur man tänker och fungerar så kan fördomarna minska. Det finns sådana människor och det gör mig alltid glad.

Jag gör alltid mitt bästa för att förstå DIG och är intresserad av hur du tänker. En diskussion där man tänker olika behöver inte bli hätsk, det kan vara ett utbyte av tankar och idéer. Man behöver inte heller komma överens utan kan gå från en diskussion med vetskapen om hur en annan tänker.


En till fördom om mig. Jag älskar hårdrock, men folk har en tendens att bli förvånade då jag säger det då jag inte ser ut som den stereotypiska hårdrockaren. (Bilden tagen i närheten av Lummelundagrottorna på Gotland, sommaren 2009.)


Färdig...

Idag är jag helt slut. Har vilat på soffan ända sedan jag gick upp från sängen. Nu har jag precis varit uppe och tagit mig en alvedon då min hals börjat ömma igen och jag känner mig febrig. Jag som just blivit kvitt förkylningen!

Men så funkar min kropp. Som jag berättade för läkaren på Smärtenheten då jag var där...direkt jag har gjort lite mer än vad min kropp orkar så bryter den ihop, jag får feber, blir förkyld, får värre värk, blir så otroligt trött att jag bara orkar vara uppe korta stunder och känner mig helt hängig.

Jag lär mig aldrig var min kropps gräns går heller eftersom den varierar i perioder. Så ena dagen kanske det inte är några problem alls att hänga en maskin tvätt, medan det nästa dag är det som krävs för att jag ska tippa över. Inte lätt att lära sig hur man ska anpassa sig då.

Får även poängtera att så här fungerar min kropp även när jag inte är gravid. Nu ska jag ta mig ett stort glas kall lingondricka och försöka krya på mig.

2-årskalas

På vägen till 2-årskalaset i Väse stannade vi i Karlstad. Passade på att köpa en bukett blommor på Blomsterlandet och satte i minneslunden på kyrkogården precis bredvid affären. Farfar är begravd där. Skaffade även en sak som mamma ska få på födelsedagen i förskott (hon fyller egentligen i augusti). Sedan blev det dags att gratta 2-åringen då. Av oss fick han en leksaksgräsklippare som pratar. Det serverades tårta och jordgubbar, vilket var riktigt gott! Jag kunde inte låta bli att titta in till kattungarna hela tiden. De var 5 veckor nu så ögonen var öppna och de gick omkring litegrann. Deras päls är så tjock och mjuk. Kommer bli riktigt fina vuxna katter!


Blommorna till farfar i mitten av bilden. Gula rosor och blåklint.


Kattungarna. Så härlig färg på dem! Lite lustig är den som är halva svart och halva grå.


Den halvfärgade var dessutom mest fotosnäll.


Kattmamman Gullan ser ut att sniffa på blommorna...hehe...


Bojkott av forum på FamiljeLiv

Jag blev medlem på sajten FamiljeLiv strax efter att jag fått reda på att jag var gravid. Tänker vara kvar på själva sajten då det innehåller artiklar och "verktyg" som är intressanta, men nu skippar jag forumet helt och hållet. Om man inte passar in i en särskild väldigt trång "mall" så blir man attackerad direkt man yttrar sig eller direkt man vågar fråga något.

Jag förstår mig inte på attityden "hugg direkt någon tycker annorlunda än dig eller frågar något konstigt". När jag studerar så poängterar föreläsare och lärare att inga frågor är dumma, för om man inte frågar hur ska man då få veta något? Jag tycker inte ens att mina frågor och kommentarer i forumet har varit dumma, men uppenbarligen uppfattar en grupp dem som det.

Undrar vad folk tycker är så roande med att ge sig på andra och att alltid vara den som "kan och vet bäst"... Är man inte egentligen smartare om man kan erkänna att man inte kan allt? Att dela med sig av råd och erfarenhet på ett bra sätt borde många få lära sig så att de inte direkt försöker sätta sig på folk. Jag har i alla fall inte energin att ta emot detta från respektlösa människor, därför denna bojkott från min sida. Dock är det väldigt synd att sådana människor ska få styra forumen och driva bort "gruppen/grupper som inte passar in".


Yatzys senaste favoritplats.


Läst klart: "Doktor Glas" av Hjalmar Söderberg

Spoilers förekommer! Denna bok är skriven som en dagbok. Precis som det kan vara i en riktig dagbok så hoppas en del dagar över då inget speciellt har hänt eller då inget finns att skriva om. Dagboksförfattaren är doktor Glas. Han kontemplerar över människors beteende och är förvånad över till vilka längder människor kan gå för vissa saker, som till exempel sex.

Jag förstår att boken höjde en del ögonbryn då den kom 1905 eftersom den handlar om sex, lust, viljan till mord och att högt uppsatta figurer i samhället (som till exempel präster och läkare) inte alls är övermänskliga utan precis som vem som helst. En intressant skildring av människor.



Betyg


Besök hos bebis och pyssel hemma

Idag besökte jag och syrran en liten cirka 2-veckors bebis. Han var så liten och söt! Jag märkte att jag fortfarande har en del att lära då det gäller att hålla sådana små bebisar. Eller...hålla dem går bra, det är när man ska flytta dem som jag är osäker i och med nackens obalans på dem. Blir väl en vanesak hoppas jag. Fick en del gravidkläder av Mirja också, tack än en gång. Det behövs verkligen nu och behovet blir väl inte mindre den närmsta tiden.

När suget efter mat blev för stort fick vi dra oss hemåt, så nu har jag ätit en god hembakad pizza. Mums! Efter det har jag pysslat lite med mitt och Robins släktträd för barnets bok. Jag blev riktigt nöjd! Robins släkt är väldigt ung och stor jämfört med min kan jag säga. 9 syskonbarn har han, utspridda mellan 2 till 20 år. I min närmsta släkt är jag och syrran yngst. Så det är väl på tiden för lite föryngring på min sida.


Som ni märker så är det glest längst ned i min släkt (vänster sida) och fullpackat i Robins (höger sida). De yngsta är längst ned så bilden talar för sig själv om hur våra släkter ser ut.


Närkontakt varg

Ett djur som länge fascinerat mig är vargen. Det är ett av Sveriges "big four", det vill säga ett av de fyra stora rovdjuren som vi har i vilt tillstånd i landet. Djuren är lo, björn, järv och varg. Vargen är dock det mest omdebatterade rovdjuret av dessa. Om ni följt min blogg så kanske ni kommer ihåg min ståndpunkt, men nu ska inte detta inlägg handla om det, utan det ska handla om min fantastiska upplevelse då jag och Robin fick träffa vargar på Kolmården. Till det övergår jag nu.


Bilder längst ned i inlägget, ifall ni inte orkar läsa mitt långa inlägg. Tycker om er ändå...hehe...

Utanför stora entrén mötte vi två djurskötare som skulle bli med oss till varghägnet. Vi var en grupp på cirka 15 personer. Det blev en ganska lång promenad för vi skulle inte till förevisningshägnet som man går förbi under rutten i djurparken (där det finns 6 stycken vargar, både honor och hanar), vi skulle till ett annat där en flock på 9 stycken jämnåriga hanar bor. Runt 1 år gamla så de kan bete sig som tonåringar, berättade skötarna. 45-50 kg tunga ungefär. Att det var enbart hanar där beror på att de är lättare att hantera än honor (det småjublade en del manliga deltagare över förstås).

Framme vid hägnet fick vi lite säkerhetsinformation. Vargarna är vana vid människor, men är ju ändå vilda djur. Man fick lägga från sig om man hade något med remmar, keps eller mössa, något i skinn eller mocka, kameraväskor och andra väskor. Man gick genom en sluss in till varghägnet. Smart ifall någon får lust att smita.

Vi möttes av vargarna direkt vi kom in i hägnet. En varg gav sig direkt ner i min jackficka för att se om jag hade något där. Satte mig på huk och får värsta blöta pussen av en annan varg. Sättet de hälsar på är alltså väldigt likt hundars sätt, men jag fick aldrig känslan av att det var en hund jag hade att göra med. Deras kroppshållning och sätt var verkligen helt annorlunda. Jag och två andra kvinnor fick några tjuvaktiga nyp av vargen Kurt (namnet betyder varg på turkiska, alla vargar hette varg på olika språk) som enligt skötarna var en riktig jacktjuv. Det märktes för han bet tag i och drog i våra jackor.

Sedan försvann vargarna ett tag. Trodde vi. Vi gick runt i hägnet och man kunde tro att man var själv med gruppen, men vargarna hade uppsikt över oss hela tiden. Det var bara en gång som något annat stal deras uppmärksamhet en stund. På andra sidan en väg utanför deras hägn fanns nämligen en kohage där det gick kor och en kalv. Det tyckte de var väldigt intressant. Korna kunde inte bry sig mindre. Ganska snart gick deras uppmärksamhet tillbaka till oss och de kom så nära att man kunde klappa dem. De höll på att tappa vinterpälsen så det gick att plocka tussar av dem. Jag observerade mycket och lät vargarna komma fram till mig och så klappade jag dem när de tillät mig. Har lärt mig att aldrig gå fram till främmande tama djur utan låta dem komma till mig, så jag tänkte att samma taktik för halvvilda djur funkar nog det också.

Jag förstår inte varför man avlat bort en del av kvaliteterna som vargen har när man avlat fram hundar. Till exempel så luktade de inte så starkt som hundar, deras päls var mer sträv och fast, de luktade inget alls ur munnen, när det regnar så luktar de inte heller så starkt som hundar och när man klappade dem så blev man inte så ojlig som av hundar. Jag får alltid känslan av att jag måste tvätta händerna när jag klappat och gosat med hundar, men så var det inte alls med vargar. Vi fick lite exempel på yl också när djurskötarna ylade och vargarna blev som tokiga. De hoppade upp på ryggarna på skötarna, pussade dem i ansiktet och började till slut yla tillbaka. Rangordningen var ganska tydlig. Ledarhanen läxade upp några lägre rankade i flocken då de gjorde något som han inte ville. De lägre rankade läxade i sin tur upp de ännu lägre rankade. Djurskötarna lade sig inte i bråk och rangordning och var inte som "alfadjur" för flocken, men flocken visste att skötarna var de som bestämde ändå på ett vis.

Att beskriva känslan av hur det var att träffa vargar, se dem i ögonen (något jag nästan inte vågade eftersom det i det vilda kan tolkas som en utmaning), röra vid dem och få, inte bara en utan två, blöta slaskiga pussar av dem är väldigt svårt. Det är nog något man måste uppleva (inget för varghatare givetvis). Jag kände mig i alla fall både liten och stor på samma gång. Speciellt när jag fick pussarna. Jag var lite rädd, men samtidigt glad att de valde att hälsa på mig. Jag har en stark respekt för dem! Så otroligt härliga varelser!

Djurskötarna som var med (att komma ihåg namn alltså) ska ha stort tack!


De hade oss under uppsikt hela tiden.


Fast en liten stund var korna mer intressanta.


Ståtligt djur!


En stor del av flocken samlad.


Här är jag road av att djurskötaren försvann i ett hav av vargar när hon ylade. Hon sitter på huk mitt i flocken.


Tror det här var jacktjuven Kurt. Höll ett vakande öga på honom för att få behålla min jacka.


Vargklapp! Så häftigt!


Lite uppläxning på gång.


Rekommenderar denna upplevelse!


Kolmården

(Under mitt och Robins besök på Kolmården så deltog vi även i aktiviteten Närkontakt varg, men det får bli ett helt eget inlägg senare så håll koll om ni är intresserade.)

Måndagen den 7 juni åkte vi från Arvika med målet First Camp Kolmården. Checkade in i vår stuga och åkte sedan till Tropicarium som ligger precis bredvid Kolmårdens ingång. Där fanns bland annat riktigt söta nyfikna små apor, stora papegojor, ormar, fiskar, alligatorer, ödlor med mera.

Dagen efter var det dags för Kolmården. Jag hade glömt vilken uppförsbacke parken börjar med. Puh! Nästan jag fick lust att hyra en kärra som jag kunde bli dragen i, men tror de endast var för barn...hehe... Inne i djurparken såg vi på allt vi kunde. Jag är lite ambivalent till djurparker i allmänhet... Undrar om djuren verkligen är lyckliga där (ibland är sånt svårt att avgöra), men samtidigt är det så lärorikt för speciellt barn att få se djuren och Kolmården jobbar för utrotningshotade djur.

Mest fascinerande tycker jag det är att se skandinaviska djur. Lodjur, varg, björn och liknande. Barnens lantgård är jag förtjust i eftersom djuren kommer fram och gosar där. Det var en svart ung get som kom fram till mig där och den var väldigt kelig. Det var typ jag och ett 10-tal barn som gosade med djuren. Förstår inte att så många vuxna kan motstå dem och bara titta. Så "vuxen" kommer jag aldrig bli! Robin tycker att delfiner och apor är fascinerande. Själv tycker jag delfiner är väldigt fina, men gillar dem bäst i det vilda. Apor tycker jag är så kusligt lika människor (förutom de små apraserna) så det nästan kan vara lite väl kusligt ibland.

När vi nästan var klara i djurparken fick jag lite smått panik. Mitt kamerabatteri dog! Det viktigaste på hela dagen var kvar ju, vargträffen! Men på Gästinformation satt en jättesnäll tjej och där fick jag låna ett uttag och ladda kameran. Så otroligt bra service! Min panik la sig när jag visste att kameran skulle funka i tid till vargarna. Vargträffen får som sagt ett eget inlägg. När den var klar åkte vi direkt hemåt och möttes av två sällskapssjuka katter.


Vår stuga på First Camp.

URVAL FRÅN TROPICARIUM

     

URVAL FRÅN KOLMÅRDEN

      


Två sällskapliga katter mötte oss här hemma. Kylväskan var konstigt intressant också.


Fixad E.T.

När jag var liten hade jag en mjukis-E.T. När jag hittade den igen för något år sedan var den inte så fin, men jag fick lust att fixa till den för att kunna ge vidare till mitt barn. Fick hjälp av moster att putsa bort läderimitationen som flagnat, sedan tvättade jag den och nu är den lekbar igen. Roligt när saker kan gå i arv!


E.T. före.


E.T. efter.


Mat på The Roof

Idag blev det då äntligen dags för mat på The Roof. Att jag skriver äntligen beror på att det var min och syrrans julklapp till vår moster. Det var roligt att se hur stället såg ut nu. Jag hade inte varit där efter att de byggde till. Det blev riktigt fint!


Vi fick sitta i den nybyggda delen.


Min mat.
Örtslungad pappardellepasta med grillat kycklingbröst serverad med en krämig vitlökssås smaksatt med soltorkade tomater. Mums!


Vår mosters mat.
Best Part Mozarellagratinerad oxfilé på en bädd av svampstuvning serverad med pommes och bearnaisesås.

Tog inget kort på syrrans mat, men hon åt i alla fall: Nacho Qourn Ostgratinerade nachochips med qournfärs serverad med grönsaker, crème fraiche och salsa.


Hem för fåglar

Hos mina föräldrar har vi roat oss med att måla fågelholkar i en massa färgglada färger. De sitter på rad på ett uthus så det ser nästan ut som ett radhusområde. Två av holkarna är mina. En som är lila och en husvagn. I den lila bodde det ett par både ifjol och i år. Tror det är ett blåmespar i år, de är så snabba så jag har inte hunnit kolla ordentligt och foto kan man nästan glömma. Tog kort på "radhuslängan" i alla fall så ni får se.


Den lila på hörnet är min. Bebodd.


Husvagnen är min. Ej bebodd.


Bilsemester

På måndag gör jag och Robin vår första bilsemester bara han och jag. Troligtvis blir det den sista också eftersom vi väntar tillökning i september. Vi ska till Kolmården och bland annat få klappa vargar. Kommer skriva om det här då vi varit, men nu måste jag bara få unna vår bil ett inlägg.

I september ifjol köpte vi vår första fina bil, så till skillnad från våra tidigare skruttar har bilen AC, är lättkörd (servostyrning hade vi inte haft tidigare) och bekväm att sitta i. Pappa var ägare tidigare och han sköter om sina bilar väldigt bra, så den är väldigt fin! Tog lite kort på "pärlan" häromdagen när jag spolat av allt frömjöl som samlats på den. Det är en Peugeot 406, årsmodell 1997. Vi är så förtjusta i den! Bensinsnål är den också.




Pelle kanin på utflykt

Idag var vi till mina föräldrar i Treskog och då fick Pelle bli med så att han fick vara ute en stund. Han var dock mest koncentrerad på att äta gräs istället för att motionera.


Sett filmen A perfect getaway

Innehåller spoilers! Den här filmen har precis receptet på hur man försöker förvirra folk. Ett dubbelmord har inträffat på en av Hawaii's öar och på en annan av öarna får flera par några dagar senare reda på detta och börjar misstänka varandra. De är ute på en vandringsled på väg till en isolerad strand och mobilmottagningen är förstås dålig.

Filmen tar sig efter en seg första halvtimme. För en gångs skull så är karaktärerna inte helt totalt korkade och det gillar jag. Avskyr filmer med massa skrik och spring där ingen fattar något förrän de får en yxa i ryggen eller liknande. I denna film tänker karaktärerna. Effekterna är oftast väldigt bra. Det var speciellt en viss "kluven hand"-scen som jag gillade. Enda effekter som inte håller är att vissa bakgrunder känns fejk. Men rekommenderar denna film!


Köp DVD på Ginza


Solkatter


Yatzy brukar pendla mellan sol och skugga...


...men Tetris är en riktig solkatt.


En till födelsedagspresent + en vinst


En duk från Klässbols linneväveri.


Och så hade jag vunnit en skål på en lottlista.


Skaffa inte sommarkatt!

Jag skriver om detta varje år, men varje år måste det uppmärksammas för problemet kvarstår. Om du har katt se till att kastrera/sterilisera den så fort det går. Själv skulle jag aldrig våga sälja kattungar för hur vet man egentligen att det inte blir sommarkatt av dem och att de till vintern går där i kylan och fryser och svälter?

En katt är ett åtagande som kan vara mellan 15-20 år. Visst är kattungar söta, men börja som frivillig på ett katthem så får ni umgås med katter och kattungar utan att behöva ta ansvaret för deras livstid. Risken är förstås att man ändå fäster sig vid en eller flera speciella katter, som jag gjorde när jag var på Djurskyddets Djurhem utanför Karlstad. Nu undrar jag hela tiden hur det går för honom.

Men detta problem har troligtvis inte de som skaffar sommarkatt. De verkar inte ha något hjärta eller samvete, för hur kan man egentligen lämna en katt och helt ärligt tro att "den klarar sig ju själv, det har katter alltid gjort". För ett par år sedan hittade vi sommarkatten Yatzy, som flyttade hem till oss. Det var en rejält varm sommar och hon hade lämnats på en camping. När hon kom till oss var hon så otroligt kelig och gosig, men undernärd och otroligt törstig. Tassarna var även en aning brända för att hon ofta gick på den heta asfalten på campingen. Hur har man samvete att lämna denna underbara katt som bara trodde gott om människor?

Skaffa ingen sommarkatt och kastrera/sterilisera om du har katt!


"Jag blev dumpad, men är omhändertagen och älskad av flera människor nu. Alla har inte sådan tur."


26 veckor gravid och klädbristen märkbar

Idag är det så varmt att jag inte orkar med jeans. Inga shorts jag har passar längre, men till slut lyckades jag i alla fall hitta en kjol. Är 26 veckor gravid idag och kommer bli större så det är dags att hitta lite sommar-mammakläder tror jag. Var till barnmorskan idag och magen växer som den ska, den hade växt 2 cm på 2 veckor.


Jublade då i alla fall EN kjol gick på mig.


Pelle kanin

Det är så kul att kolla på Pelle när han får hoppa runt fritt. Han har blivit väldigt förtjust i en filt i rummet. Den kråmar han sig med för fullt. Men allra mest gillar han förstås att sitta nära och bli kliad i nacken.


"Åh vilken skön filt!"


"Den känns så skön mot pälsen."


"Men det här är ändå det bästa av allt!"


RSS 2.0