Läst klart: Jag var barn i Gulag av Julian Better

Från bokens baksida:

"Så fort dörren stängdes tittade en av kvinnorna bistert på mig – föreståndarinnan, skulle det visa sig – och kommenderade med skarp röst: ”Av med byxorna!” Hon slängde åt mig ett par andra byxor, fulla med hål. Jag stelnade till av rädsla, men vad skulle jag göra? Jag vågade inte ens gråta, än mindre protestera. Jag förstod att det var orättvist: byxorna var mina, men vad som var ännu viktigare var att de var den första gåva jag hade fått av min mamma. Plötsligt gick det upp för mig att mamma inte var med mig längre, jag var utlämnad på nåd och onåd åt främlingar.

Julian Better föddes i december 1937 i det ökända Butyrka-fängelset, mitt under Stalins utrensningar. Hans föräldrar greps enligt NKVD:s folkkommissarie Nikolaj Jezjovs order nr 00485 daterad den 11 augusti 1937 – jämte bifogad hemlig instruktion om inledande av en ”polsk operation”. Julians far avrättades och hans mor dömdes till fem år i Gulag för spionage. Moderns dom blev Julians egen dom och han tillbringade sina sju första år i Gulag och på barnhem där han sågs som barn till en folkfiende. Svälten, kölden, och de svåra erfarenheterna fick honom att för en tid glömma sin mor.

Idag lever Julian Better sedan många år tillbaka i Täby utanför Stockholm. För första gången berättar han den okända historien om barnen i Gulag.

Jag var barn i Gulag berättar om de yngsta offren för Stalins terror, om barnen som blev bestulna på sin barndom, sina föräldrar och inte sällan sina liv."

En hemsk vittnesbörd från en person som var barn när det hände. Personligen tycker jag det är så mycket värre när det handlar om barn. Barn är oskyldiga och ska aldrig behöva drabbas av sådant här. Författaren beskriver hur barnhemmet han hamnade på till slut inte brydde sig om barnen alls. De förslöades och förlorade förmågan att uttrycka känslor. Han berättar om hur han aldrig fick tillbaka den förmågan helt och hållet. Barndomen är så otroligt viktig och genom denna berättelse ser man bevis på det. Det är starkt av författaren att skriva om sina upplevelser så att vi som inte var med kan få åtminstone en inblick och en chans att försöka förstå. Det är dock svårt att greppa sådana grymheter...

Det är en fängslande bok som jag tycker alla borde läsa. Det är en bit av historien som inte berättas så ofta. Dock så ska man INTE falla för "men han då"-beteendet. I efterordet skrivs om att rangordning av diktatorer brukar användas av det totalitära tänkandets försvarare. Det är fel att göra då terrorgestalter då kan framstå som "mindre onda". Det är tänkandet, agerandet och förtrycket man bör reagera på och mot. Det är ingen "tävling" i vem som var värst, vem som var ansvarig för att flest liv släcktes.

Jag rekommenderar boken!

Läst klart: Les Misérables av Victor Hugo

Bokens handling:
"Jean Valjean är en dömd brottsling som byter identitet för att kunna leva sitt liv fritt. Han är dock förföljd av en enveten polis vid namn Javert och sitt eget samvete. Samtidigt kokar samhället. Man är trött på orättvisor, en revolution är på väg."
 
Det som beskrivs här ovan är en väldigt kort sammanfattning av huvudhistorien. Den här utgåvan som jag läste var komplett och där ingick alltså en mängd olika sidohistorier. Framåt, bakåt och bredvid i tiden med huvudhistorien. Grundhandlingen känner kanske de flesta till genom musikalen och filmerna som gjorts. Jean Valjean som adopterar stackars Fantines barn Cosette och tar henne från de grymma krogägarna för att ta hand om henne som sitt eget. En tonårig Cosette som förälskar sig i Marius som är mitt uppe i en revolution med sina vänner. Den envise polisen Javert som aldrig riktigt ger upp sökandet efter brottslingen Jean Valjean.
 
Den här boken innehåller som sagt väldigt mycket mer. Själva grundhandlingen är mer ingående och utvecklad den också och den biten har jag inget emot. Det är de sidohistorier som inte har något direkt att göra med grundhistorien som blir rätt sega. Kanske skulle jag ha läst en version där dessa finns med som appendix istället, för de ÄR intressanta och politiska (något Victor Hugo är rätt känd för) men de segar ner historien och läsandet. Jag läste boken på engelska, vilket i sig gör att läsandet går något långsammare än då jag läser svenska också.
 
Som sagt så är ändå sidohistorierna intressanta och värda att läsa, men vill man ha flyt i berättelsen kanske man gör bättre i att välja en annan utgåva. Grundhistorien är fängslande och grym, samtidigt som den stundtals är naiv och vacker. Det beror på ur vems ögon man ser saker. Jean Valjean "pratar" på ett vis och Cosette på ett helt annat. Jag förstår varför den anses vara en klassiker och det är en bok jag rekommenderar att man läser åtminstone en gång i sitt liv.
 
Utgåvan jag läste.

Läsbingo under sommarlovet

Det finns en uppsjö av läsbingo på nätet och jag hittade en som passar Connor rätt bra. Det är så viktigt att hålla igång med läsandet under sommarlovet. Connors lärare sa att just mellan 1:an och 2:an så är det många elever som backar något steg under sommarlovet för att det inte hålls igång på samma sätt. På samma sätt som i skolan blir det ju inte ändå, men jag förstår vikten av att "underhålla" det man lärt sig under året. Connor har alltid varit mest intresserad av siffror och matte så där flyter det på av sig själv, men i läsningen får vi vara med och peppa lite. Därför kom jag på idén med läsbingon!
 
Arvika bibliotek har även en grej där man 31 augusti får lämna in ett blad med alla böcker man läst under sommaren och så får man en bok i present, så vi plockade med ett sådant blad när vi var på biblioteket idag. En av grejerna på läsbingon var nämligen att låna en intressant bok på bibblan. Connor hittade verkligen boken för honom, han gick med näsan i den hela vägen hem!