Under eftermiddagen idag åkte vi till Kimmi och hennes familj för att gratta dottern som blir 1 år denna vecka. Det blev ett långbesök, vilket var riktigt kul! Jag tror att jag bara var sådär knäpp som jag brukar vara. Man vet aldrig eftersom jag varit vaken hela natten och sett på gala och sedan bara sovit lite på förmiddagen. Tack så mycket igen för fikat, sällskapet, katterna och sakerna Connor fick! Önskar jag hade bilder från dagen, men har bara mobilkameran för tillfället (digitalkameran fortfarande på lagning) så det blir inga höjdarbilder ändå.

Inatt blir det vaket hela natten (om man inte råkar däcka) för Oscargalan. En tradition jag och syrran kört på sedan 1995. Ifjol var Connor med och sparkade lite där inne i magen när vi såg galan. Jag låg på en madrass på golvet i vardagsrummet hos mina föräldrar och var illamående och mådde dåligt. Men då jag tänker tillbaka på det så kommer jag mest ihåg det mysiga ändå.

I år tror jag starkt på The King's Speech!

Idag blev det en bakdag. Inte så ofta det händer.

Idag ertappade jag vid flera tillfällen min kastrerade katt med att "uppvakta" min steriliserade honkatt. Han tar tag i nacken på henne och sedan står han över henne och trampar med baktassarna. Hon brukar ligga kvar och sova eller, som idag, se besvärad ut. Är det vanligt att kastrerade katter gör så här?

Sedan har vi lilla kaninen Pelle. Han har blivit störtförtjust i mina ben. När han får vara lös i Connors rum så är han på mig nästan hela tiden. Oavsett om jag sitter, står eller går så är han där och ska jucka på mina ben. Tokig!

Spoilers förekommer! Den fjärde filmen i Resident Evil-serien.

Kampen mot Umbrella Corporation fortsätter. Alice finner en grupp överlevande som hon gör sällskap i jakten på den säkra platsen Arcadia, där ingen smitta finns. Deras hållplats är ett övergivet fängelse som är omringat av smittade människor som är ute efter att äta upp alla levande.

Jag gillade inte 1:an, men 2:an och 3:an var bra i mitt tycke. Denna faller tillbaka mot 1:an. Som Robin och jag gjort med tidigare filmer som tråkat ut oss så började vi även med denna att hitta på lite egna roliga saker. Det förekom så otroligt många poseringar i skumma vinklar i denna film och enda förklaringen jag har till det är att den visats i 3D. Som jag tidigare skrivit om så kan 3D-filmer bli riktigt sega då man ser dem på vanlig tv eftersom effekterna uteblir och all denna posering och allt kameravinklande blir till ingen nytta. Så som lek denna gång körde vi egna poseringar när karaktärerna gjorde det. Filmen lämnar även vidöppet för en uppföljare...trist! Alice är mycket tråkigare i denna film också. Det känns som att en del av personligheten rann av henne då hon fick sprutan med T-cellblockerare (T-cellerna är det som gjort henne till en supermänniska och alla andra till typ zombies).

Man kan se den, men inte räkna med så väldigt mycket utdelning.

Köp DVD på Ginza

Idag var det dags för storhandlingen i Karlstad igen. Men oj oj, vilken dålig dag att handla! Eftersom 27:e infaller på söndag så fick både industri och kommun lön idag. Det är illa nog om endera av dem fått lön, men BÅDA? Jag trodde jag skulle få spunk på folk till slut! Det var alldeles tätt inne på Maxi.

Det var så vi avslutade turen. Den började med inhandling av spån, hö och ett kattgodis, som det visade sig att katterna älskade, på PETS vid Ilanda. Sedan hämtade vi upp lite mat från Mama's på Bergvik innan vi åkte till Barnens hus och skaffade bilbarnstol. Vi var till Robins lillasyster och hälsade på och efter det blev det ovanstående besök på Maxi då.

Apropå bilbarnstolar. Har läst mig snurrig på tester. En del tester har visat sig motsäga varandra en hel del. Ännu värre är det om man blandar in folks rekommendationer och "avrekommendationer" i det hela. Det var värre än barnvagnar ju! Till slut fick vi helt enkelt köra på det som kändes bäst och som Connor trivdes bäst i. Han fick provsitta olika stolar i affären. Vi är nöjda! Jag sätter inte ut namnet på bilbarnstolen här för som jag skrev ovan är jag redan snurrig på tester och rekommendationer och "avrekommendationer" så besparar mig ännu mer snurr, tack!

Connor har ätit puréer och gröt ett tag, men inte välling. Så idag var det dags för det. Vi fick ett par provpaket på posten, ett från Semper och ett från Nestlé. Eftersom Nestlé-sorten var en Godnatt-välling så testade vi Semper idag.

Först verkade han inte förstå vad han fick. Han grimaserade och åt bara litegrann. Men efter ett tag så blev han riktigt glupsk. Jag trodde välling var mättande, men det ökade hans matsug istället. Efter en hel flaska välling så ville han nämligen ha en hel flaska modersmjölkersättning också. Sedan var han en väldigt glad bebis!

Den gamla skrivaren pajade. En riktig trotjänare har den dock varit eftersom det är någonstans mellan 6-8 år sedan jag skaffade den. Jag spanade in en ny på SIBA då jag och syrran var i Karlstad sist. Kollade in den lite mer på internet och upptäckte att SIBA hade webbpris på den så den var 200 kronor billigare än i affär. Jag beställde och idag kom den. Är riktigt nöjd med den hittills! Har testat att skriva ut dokument och foton. Ser jättebra ut!

Om man har trådlös router så kan man ansluta skrivaren trådlöst. Det har inte vi så kör med vanlig USB-anslutning. Skrivaren gjorde dock en automatisk skanning av nätverk och den hittade ett flertal bland grannarna, en vet jag till och med är en bra bit bort från oss.

Spoilers förekommer! Blev intresserad av denna film då jag läste en liten notis om handlingen.

Bemanningen på en u-båt plockar upp tre överlevare från ett skepp som blivit anfallet under andra världskriget. Då dessa plockats upp börjar mystiska saker hända på u-båten.

Något gick fel med denna film. Handlingen i sig låter intressant, men filmen engagerar inte. Man bryr sig inte ett dugg om människorna som är involverade. Alla karaktärer känns som biroller. I en del filmer fungerar det att dela upp handlingen mellan flera olika karaktärer, men i denna medför det att alla saknar djup. Det enda som tillför en känsla av skräck är just att de befinner sig i en u-båt långt under havets yta. Det är min personliga skräck. Har inte klaustrofobi, men bara tanken över att befinna sig i ett trångt utrymme så långt under vatten är väl inte en personlig favorit. Eftersom det inte är denna skräckupplevelse man är ute efter att föra fram i filmen (till skillnad från filmen The Descent där man spelar en hel del på just känslan av att vara instängd) så blir det fel.

Kan inte rekommendera den tyvärr.

Köp DVD på Ginza

Idag blev det en sväng till bokrean på Bokia vid 11. Det var fullt med folk! Jag hittade de böcker jag sett ut i förväg och några till. Jag gillade verkligen konceptet att betala kilopris. Det fanns några hyllor med blandade utvalda böcker som man betalade för vikten. Lite roligare sätt att lagerrensa! Katterna blev förresten helt psykade av kattboken som Connor fick. Trycker man på en knapp så jamar den. De letade och letade och undrade verkligen om det kommit in någon främmande katt. Sötisarna! Bilderna är tagna med min mobilkamera eftersom min digitalkamera fortfarande är på service.

Spoilers förekommer! En svensk film om en kille som har Aspergers syndrom.

Aspergers kan visa sig på olika vis så alla har det inte som killen i filmen. Han har ett väldigt inrutat liv, eller ska man säga incirklat? Han ser det mesta i cirklar. Till exempel för att bedöma en persons känslor så ser han en ring med ögon och mun inuti. Munnen är antingen arg, ledsen, neutral eller glad. Han är väldigt noga med tiden och schemat som han följer. Samma procedur varje dag, samma matschema hela veckan och så vidare. Han bor hos sin bror och hans tjej, men till slut gör tjejen slut och då faller hans schema ihop totalt. Han börjar leta efter en ny tjej till sin bror. En tjej som ska kunna diska, gilla sci-fi-filmer, tycka om honom såklart, spela basket och så vidare...någon som passar in i schemat.

Det är då han träffar en tjej som har en sådan härlig attityd! Då många andra verkar tippa runt på tå kring honom och rätta sig efter hans sätt att ha allt på så behandlar den här tjejen honom som vilken kille som helst. Hon är avslappnad med honom (även fast hon får stå ut med några knuffar då hon glömmer att han inte gillar beröring). Det är en film som både berör och charmar på ett vis. Jag brukar inte gilla svensk film, men denna kan jag faktiskt rekommendera!

Connor låg och näckade lite på ett par filtar i vardagsrummet i eftermiddag. Jag ringde upp mamma för att prata lite. När hon är i luren så går jag och sätter mig hos Connor. Då tittar han på mig och utbrister "MAMMA". Min mamma hörde det genom telefonen också och vi smälte båda två. Jag vet att han kanske inte var helt medveten om vad han sa för han är så liten än, men ååååååh vad mysigt det lät!

Spoilers förekommer! Hade kvar ett presentkort på SF som jag fick julen 2009. Nu blev det använt, tusen tack Robert och Thea! Jag och syrran åkte till Karlstad. Var intresserad av att testa 3D för att i alla fall en gång se vad det handlade om. Det fanns en del 3D när jag växte upp, men det var med sådana obekväma pappglasögon med en ruta i rött och en i grönt. Ganska jobbigt att kolla med i längden alltså.

De nya glasögonen var inte direkt bekväma, men de var inte jobbiga heller. Mina ögon kändes lite skumma efter filmen, men nu är de ok igen. Då det gäller 3D-effekter så är mitt betyg att ibland i vissa scener var det riktigt läckert och andra gånger kändes det totalt onödigt och överflödigt.

Nu till filmen. Filmen var vad jag räknade med plus lite till. Det var undervattenshemskheter, klaustrofobi och överlevnad. Filmen handlar om ett gäng som utforskar en otroligt stor grotta. Några av dem blir instängda i grottan då en cyklon drabbar området. Enda sättet att ta sig ut är att ta sig längre in i grottsystemet. När överlevnadsinstinkten slår till så visar människor sitt sanna jag. En del hjälper de svagare, medan andra roffar åt sig och bara bryr sig om sig själva.

Det är hemska känslor och spänning redan från början. Jag är inte en vattenmänniska så det där med att vara instängd under vatten är en mardröm. Människorna i filmen måste fatta en del beslut som jag inte vet om jag skulle klara. Som i filmen...om en person är otroligt svårt skadad, har brutit nästan varje ben i kroppen och inte kan vara till hjälp vid försöket att ta sig ut...kan man då ta beslutet att dränka denna person både för att lindra och korta av dennes dödsprocess? Jag vet inte... Hoppas aldrig jag behöver få reda på det.

Vid ett tillfälle i filmen verkade det som att alla tjejer i salongen ojade och ajade sig och tog sig åt huvudet. Det såg lite roligt ut att många gjorde likadant. En kvinnlig karaktärs hår fastnade i mojängen som man använder för att fira sig ned via rep. AAAAAAAAAAAAAAAAAAJ! Jag trodde jag skulle smälla av.

Trots att filmen är förutsägbar för det mesta så tycker jag den är spännande och även intressant psykologiskt sett. Och som sagt angående 3D:n... snyggt ibland och onödigt ibland. Det passade ganska bra in på denna sorts film.

Se den!

Idag firade vi att Connor blivit 6 månader! Connors mormor och morfar och min moster var här. Vi bjöd på smörgåstårta och så hade min moster tagit med en marsipantårta. Connor fick en del fina presenter. Två pyjamaser med fötter, ett bäddset med Mumindalen, en hårborste och pengar. Av oss fick han nya nappar, sådana som är från 6 månader. De är större så det var lite ovant för honom så vid läggning idag ville han ha en av de gamla mindre.

Idag var vi till återvinningsstationen med ganska mycket skräp. Efter det blev det en tur för att hämta upp paketet med Connors kläder som jag beställt. Robin tyckte jag överanalyserade förpackningen. Jag tycker att det logiska vore att packa efter storlek, men kläderna var packade efter färg. De lila och rosa kläderna i ett paket, den gröna ensam i ett eget paket och regnbågsbodyn och den röda med regnbågar på i ett paket (jag har skrivit om kläderna i ett tidigare inlägg så HÄR finns bilder om ni inte vet vad jag skriver om och är intresserade). Nu är det inte hela världen för mig för jag tvättar alltihop tillsammans ändå och sorterar storlekarna efter tvätten....men ändå...?

Nu på kvällen har vi haft spelkväll här hemma med några kompisar. Det blev Med andra ord och lite Buzz Quiz på PS3. Jag var så otroligt seg idag så fick vinsten "Långsammaste fingrar" på Buzz en omgång. Men kul är det ändå!

Nu när jag loggade in på blogg.se fick jag se att mitt bildminne som jag skickat in till en blogg visades där idag. Kolla in nedan.

Spoilers förekommer! Den sanna berättelsen om hur det gick till då Emmas barn Max och Saga blev utsatta för ett otroligt grymt brott som tog deras liv. Det var meningen att Emma också skulle dö, men hon klarade sig. I denna bok berättas hennes historia om vad som hände och hur man fortsätter leva efter något så hemskt.

Jag känner inte Emma, men då jag läser boken så känner jag MED Emma och personerna runt henne. Boken är skriven så att den tar sitt rakt in i hjärtat på mig. Tårarna rinner från första kapitlet. Man kanske kan fråga sig varför man gråter för några man inte känner...? För mig personligen så är det en blandning av medkänsla och att jag själv är mamma. Jag ser i mitt inre mig själv stå i det där visningsrummet.... och det är en sak jag ALDRIG vill uppleva! Ingen ska behöva uppleva det!

Jag känner igen mig i en sak i boken. Emma var också väldigt illamående när hon var gravid och att hon legat inne på sjukhus med dropp. Hon berättar att illamåendet försvann "som ett mirakel" direkt barnet fötts. Så var det för mig. Illamående i nästan 9 månader, inlagd på sjukhus där jag fick många liter dropp och näringsdropp och sedan direkt Connor fötts så var det borta. Poff! Gissa om det var ovant det allra första!

Det var många som följde Arbogamorden. Ett tag var det nästan bara det som det skrevs om i tidningarna, så ni har säkert hört talas om den tragiska händelsen. Jag förstår verkligen inte hur en människa kan göra så mot små oskyldiga barn. Det spelar ingen roll hur psykiskt sjuk man påstår att man är, man drar aldrig in barn i det! Jag kan aldrig förstå hur en sådan människa fungerar.

Jag tycker att Emma är en riktigt stark person och att hon vill delge oss sin historia är imponerande att klara av. Hon har fått en del kritik angående det, men jag tycker det är bra att någon som varit med om något sådant ställer sig upp och berättar. På detta vis bearbetar hon händelsen och visar även att dess syfte misslyckats. Hon är stark, hon lever! Boken rekommenderas starkt, men ha näsdukar redo!

Idag var det baddag för Connor. De senaste två gångerna har han börjat plaska och sparka mer i vattnet. Han vill gärna hålla på att vända sig hela tiden så jag får hålla emot så han inte hamnar med ansiktet under vattnet helt plötsligt. Vill ta det försiktigt så han inte blir rädd! Om några veckor blir det nog en tur till simhallen, då Mirja med familj också kan bli med. Är både roligare och känns lite säkrare om man är flera första gången. Lite lättare att kunna byta om och duscha om en hela tiden kan hålla koll på barnen. Ser fram emot det!

Annars har dagen gått fort. Haft besök av mina föräldrar och min farmor. Robin hämtade en bok till mig från biblioteket och nu jobbar han kvällen. Har fjärrlånat boken till min C-uppsats. Jag lämnade häromdagen tillbaka nästan alla böcker som jag använt till C-uppsatsen. Har några böcker kvar och så har jag inte gjort informationssökning på internet än. Jag hoppas jag kommer hinna plugga lite under helgen. Förstår inte var en del dagar tar vägen...

Igår var sista babymassageträffen. Lite tråkigt att det inte är nåt mer. Connor och en bebis till var på alla fyra träffar sedan var det med en bebis här och en där. Lilla bebisen Annie som var med alla gånger blev Connor förtjust i. De pratades vid lite och så ville Connor röra vid hennes arm och hand. Han är en väldigt social bebis än så länge. Undrar var han fått det från?

En liten efterlysning måste jag få med också. Jag undrar om någon jag känner ska på bokrean på Bokia natt till den 23:e? Det börjar vid midnatt. Jag brukar gå på den, förutom ifjol då jag var sängliggande på grund av graviditeten. Skulle gärna vilja gå, men vill ha sällskap längs vägen. Om ingen ska så går jag på dagen den 23:e istället, men tänkte bara höra mig för ändå. Sällskap på dagen vore också kul om ingen ska gå på natten!

Spoilers förekommer! Denna film ska föreställa en parodi på karaktären MacGyver (min barndomshjälte) och lite annat blandat.

MacGruber kallas in för att hitta och neutralisera ett kärnvapen som hans ärkefiende Cunth stulit. Ärkefienden som låg bakom MacGrubers frus död. Cunth planerar att använda kärnvapnet mot USA. Till sin hjälp har MacGruber ett team av experter. Vad de är experter på? Ingen vet. Ska han få sin hämnd?

Jag kan nog direkt säga att man inte ska se filmen på grund av att man gillar MacGyver. Har man någorlunda utvecklad humor så kanske detta inte är det naturliga valet heller. Humorn håller nämligen en väldigt låg nivå. Så brukar det vara med parodier numera. Det enda roliga är väl att de driver med MacGyvers förmåga att göra det mesta av typ en gummisnodd och trädgårdsgödsel och så den där härliga hockeyfrillan då.

Jag förstår inte riktigt poängen med denna film...

Köp DVD på Ginza

Spoilers förekommer! En komedi som cirklar kring ett gäng män som var kompisar i skolan och som många år senare träffas igen på deras baskettränares begravning.

Denna film var bättre än väntat! Kanske för att jag förväntat mig att hela filmen skulle bestå av riktigt låg humor. Det finns en del sådana skämt också, men jag får en myskänsla av filmen. I filmen återanknyts det med gamla vänner och deras familjer. Vännerna lever verkligen helt skilda liv, men har ändå så mycket gemensamt. Jag höll på att krokna av Adam Sandlers barn i filmen. Snacka om bortskämda! Efter begravningen har alla vännerna hyrt en stor stuga tillsammans. Barnen till alla blir tilldelade det största rummet och i det rummet finns en tjock-tv. En av Sandlers ungar utbrister: "Vad är det här för låda på tv:n?" Pappan får förklara att förr var tv:ar tjocka och att en del fortfarande har sådana, att inte alla är platta. Ungen tycker detta är jätteknäppt. Sedan vill de till en början inte göra något utomhus. De är totalt beroende av mobiler och tv-spel.

En lite skrämmande realitet kanske? Visst, jag var förtjust i tv-spel när jag var liten, men jag gillade ändå att vara utomhus och hitta på saker. Bygga dammar längs en sluttande grusväg när det regnade, åka pulka och bygga olika gupp, bygga kojor i skogen, gå på äventyr och upptäcka nya stigar och vägar, cykla runt, åka i nerförsbacke med dragskrinda (inte så bra idé kanske för en gång bar det iväg ner i diket och aj vad jag skrapade upp knäna ihop med medpassageraren), spela brännboll, leka i vattensprinklern, gunga, klänga, klättra....ja det mesta. Gör vi barnen för bekväma nu för tiden?

Sedan så finns en vattenparkssekvens med i filmen. Det är en sådan sekvens som jag kallar för en "kolla vad kul vi har, visst är du avundsjuk"-sekvens för den tillför absolut ingenting till filmen. Den visar bara på hur roligt skådisarna har då de åker alla åkturer i parken. Och JA, jag blir avundsjuk!

Kan rekommendera filmen ändå för lite lättsam myshumor trots en del lågskott!

Kanske var lite onödigt att shoppa på Lindex online eftersom jag ändå måste till butiken för att hämta kläderna, men ville testa en gång bara. Självklart så blev det bara kläder till Connor. Han har växt ur 62 nu så jag har plockat fram de 68:or som vi redan har. Sedan så är det så kul att fylla på med lite nytt också.

Jag har börjat med en sak som man inte ska göra... Jag har, efter att ha sett trailer för Sanctum, börjat få upp förhoppningar för en film. Av erfarenhet vet jag att man oftast blir besviken när man gör så. Någon som har tips på hur jag kan förhindra att det går längre?

Sedan undrar jag om det är någon mer än jag som börjar tröttna på att ALLA filmtrailers numera boostar att filmen visas i 3D? Precis ALLA oavsett genre. En komedi i 3D liksom? Överdrivet! Filmer som görs i 3D kan bli lite tråkiga på vanlig tv eftersom det kan vara konstiga vinklar och kameraåkningar som kanske ser läckert ut i 3D, men som segar ner filmen på vanlig tv. I mitt tycke i alla fall.

Tävla med TV6 och vinn biobiljetter till filmen, hemmabiosystem och 3D-tv.

SPOILERVARNING!

Idag började säsong två av V på Canal+ Series. Det går verkligen inte att jämföra med originalserien då det är som två helt skilda serier med det enda gemensamma att det handlar om invaderande ödlor. Det var det enda gemensamma. Tills dagens avsnitt! Då dök sköna Jane Badler upp! För er som inte vet så spelade hon ödlan Diana i originalserien. Hon var även med i 80-talets tv-serieversion av Mission Impossible (eller som den hette på svenska: Farligt uppdrag). Hon dök bara upp i slutsekunden av dagens avsnitt så det ska bli spännande att se vilken roll hon har. Kollade på IMDB och såg att hon är lika gammal som min pappa. Coolt!

Idag var vi till mina föräldrar och firade Alla hjärtans dag med god mat. Firade även katten Stina som bott hos dem i 8 år idag. Saknaden efter Silla blev lite starkare eftersom det var första jubiléet som hon inte var med på. Stina saknar henne också fortfarande. Hon brukar ligga på precis den platsen som var Sillas favorit. Vi människor saknar Silla, men vi kan ändå på någon nivå förstå. För Stina så bara försvann Silla och vi människor kan inte förklara för henne vad som hände.

Stina var tuff idag förresten. Hon har undrat och undrat över Connor. Idag vågade hon sig fram och strök sig mot hans fötter och en av hans händer. Connor älskar verkligen djur. Att ta i och klappa på något som är mjukt som ett gosedjur, men som rör sig, tittar tillbaka och till och med kan vara gosigt i retur...det är något som fascinerar honom rejält!

Gosiga Stina!

Man skulle kunna se denna dag som en riktigt kommersiell dag då syftet är att sälja så mycket godis, blommor och nallar som möjligt. Trots att jag är en cyniskt lagd person så gör jag dock inte det. Jag gillar att fira! Sedan så behöver man faktiskt inte köpa en massa saker bara för att affärerna har dem. Gör det till en egen personlig firardag då ni verkligen ser till att säga till era nära (inte bara eventuell partner) att ni älskar dem! Det handlar inte om presenter.

Idag fick vi besök av Mirja och hennes yngsta son. Det var kul att sitta och prata. Ibland får jag dock känslan av att jag svamlar en hel del. Hoppas inte jag är för rörig när jag pratar! Ibland vet jag inte vad jag säger riktigt. Kanske har många saker i huvudet samtidigt och så blandas det på nåt vis. Det var roligt att se hur rörlig Mirjas son blivit också. Tänk vad fort det går! Har svårt att föreställa mig att Connor kommer krypa omkring så där om bara några månader!

Fick ge bort ett par blomskott av sorten Elefantöra till Mirja också. Det blir så otroligt många skott av dem och av de clivior som jag har (jo, vi bor två vuxna här men plantorna är mestadels mina) så jag är jätteglad när någon vill ha!

Spoilers förekommer! Boken ska handla om Rhett Butler som är en karaktär i boken Borta med vinden av Margaret Mitchell och filmen med samma namn.

Jag skulle dock hellre kalla den för "Alla utom Rhett Butlers berättelse". Det är bara ett fåtal sidor som handlar om och utspelar sig från Rhetts perspektiv. Resten av boken handlar om människorna omkring Rhett. Det känns som lite fel titel. Den engelska titeln känns mer korrekt: Rhett Butler's People.

Jag gillar Borta med vinden och tycker även att uppföljaren Scarlett av Alexandra Ripley är helt ok. Därför känns det svårt att läsa en helt annan handling än den som tog plats i de böckerna. Boken följer Borta med vinden någorlunda, men bryr sig inte alls om fortsättningen i Scarlett. Det skrevs i en recension att man fick en djupare insikt i Borta med vinden och att man äntligen skulle få veta mer om Rhett i denna boken. Jag tycker snarare den är ytlig. Det känns som att författaren har en helt annan syn på karaktärerna än den jag har. Det brukar bli så att olika personer läser samma bok på olika sätt. Man tar med sig olika saker, man tolkar på olika vis och så vidare. Donald McCaig har definitivt inte läst Borta med vinden på samma sätt som mig.

Jag kan inte rekommendera denna bok och man får verkligen inte veta mer om Borta med vinden. Det känns som att den rör till alltihop istället.

Den inbundna bokens framsida.

Betyg

På Connors namngivning hade vi, som jag nämnt i ett tidigare inlägg, en fiskedamm för alla upp till 10 år. Det var en idé jag fick när det var ungefär 2 veckor kvar till namngivningen. Så började "jakten" på vad som skulle finnas i paketen och även vad man skulle ha sakerna i. Hade först tänkt papperspåsar, men hittade inga som jag gillade så till slut blev det Takeaway-boxar...hehe... De sålde 50-pack med sådana på Ramströms i Arvika. Jag behövde bara 16 stycken, så nu har jag en del boxar kvar att hitta på lite skoj med. Undra inte om ni kanske får någon födelsedagspresent i matbox framöver, ni som jag känner och grattar.

Först undrade jag om jag skulle åldersanpassa boxarna, men då barnen var mellan 1 månad - 10 år gamla så insåg jag att det skulle bli väldigt mycket jobb och en del barn kanske skulle bli avundsjuka på varandra. Det fick alltså bli samma saker i alla. Enda som kunde skilja sig var färgen på studsbollarna och glowsticks.

Nu avslöjade jag två saker som fanns i boxen. En studsboll och två glowsticks. Förutom det fanns en nyckelringshäst som gav läten från sig om man tryckte på magen, smiley-klistermärken och ett ark med djurklistermärken.

Grejerna. Satte även en klisterlapp över där man öppnade kartongerna med "Föräldrakontroll för barn under 3 år".

 

Alla saker läggs i kartongerna. Var roligt att pyssla med faktiskt.

 

Överst fick klistermärksarket ligga. Tetris kontrollerar så att allt ser rätt ut.

 

Medan Yatzy kontrollerade att boxarna blev ordentligt stängda. Egentligen ville båda katterna åt studsbollarna i boxarna, men man kan väl få inbilla sig att de hjälpte i alla fall.

Nu är datorn formaterad och operativsystemet ominstallerat. Kör fortfarande på XP Pro för är inte riktigt glad i de nyare. Datorn är snabbare nu, men en nackdel kommer med att göra om allt. Alla inställningar återgår till standard. Allt det som man ställt in så att det passar en själv perfekt....borta! Jag är en vaneperson när det gäller datorn. Jag vill ha det på ett speciellt sätt annars blir jag "störd" i min harmoni. Så nu blir det en hel del jobb med att ställa allt rätt. Min budgetplanering för 2011 råkade försvinna i processen också. Uppenbarligen hade jag den inte sparad i någon mapp utan den låg "fritt" i Mina dokument så den sparades inte på den externa hårddisken. Det blir bara till att göra en ny. Att skicka mail fungerar inte än heller. Ska försöka lösa det.

Längtar till sommaren! Har snöat nästan hela dagen idag.

Spoilers förekommer! Den här filmen är en sorts spin-off på filmen Dumpad. Men man behöver inte ha sett den för att hänga med i denna. Det hade inte jag.

Filmen handlar om en kille (Jonah Hill) som jobbar på ett skivbolag i kris. De måste komma på något som för in lite pengar. Killen kommer på idén med en jubileumskonsert på The Greek med artisten Aldous Snow (Russell Brand). Chefen (P. Diddy) gillar till slut idén och ger killen i uppdrag att få Aldous att framträda i några tv-program och komma i tid till showen på The Greek. Aldous är nämligen inte världens lättaste att få dit han ska så vägen från London till The Greek blir rörig, komisk och absolut inte enkel.

Jag skrattade så jag vek mig till P. Diddy! Har alltid sett honom som en överspänd typ, men i denna filmen bjuder han verkligen på sig själv. Han är superkul! Hade ingen aning om att han hade en sådan komisk talang! Man kan se filmen bara för hans skull egentligen, men det är annat som är kul också. Colm Meaney gör en kul biroll. Russell är riktigt bra!

Det har varit rykten om en film om Freddie Mercury. Jag är inte sådär supersugen på det för det kan bli värsta floppen om de inte gör bra ifrån sig. Men OM filmen blir av så kan jag faktiskt gå med på Russell Brand som Freddie. Kan inte se någon annan i rollen (om det inte finns någon okänd som är riktigt bra). Glöm den där tönten Sacha Baron Cohen. Russell passar mycket bättre i rollen!

Rekommenderar denna film för ett gott skratt! Första delen av klippet här nedan är Aldous (Russell) med låten Going Up. Jag fick rysningar av den och gillade den verkligen!

Härlig text!


Köp DVD på Ginza

Ni kanske har sett dessa böcker. De är skrivna som att de är sanning, men handlar bland annat om drakar, vampyrer och zombies. Jag gillar dem för att de är intressanta att läsa (jo, de är INTE fakta men det är kul ändå och på vissa ställen nämns sådant som funnits på riktigt som till exempel Vlad Tepes i vampyrboken), för att de är fint utsmyckade och för att de har en del roliga "hemliga" gömmor. Man kan hitta "hemliga" meddelanden, drakskinn, pärlor och så vidare. Det är väl äventyrarbarnet i mig som blir förtjust.

De tre böckerna längst till höger hör till samma serie.

Idag skickade jag iväg min digitalkamera. Känner mig lite naken utan den... Det har blivit pixelbortfall på displayen och det växte sig större och större för varje dag. Hoppas de kan fixa den! Det går på garantin förhoppningsvis för jag köpte den ifjol den 10 maj.

Connor och jag var sedan till BVC för läkarundersökning och vaccination nummer två. Allt var jättebra på undersökningen. 65 cm lång och 6660 gram. Förra gången höll Robin honom när han fick vaccinationen, men nu jobbade han så då var jag tvungen att hålla. Det gick över förväntan bra. Han skrek självklart när de stack honom, men efteråt blev han snabbt tröstad och när jag skulle klä på honom så skrattade han till och med åt ena läkaren. Jag behövde inte ens använda leksaken som jag tagit med som distraktion.

När vi skulle därifrån så krånglade hissen. Den åkte upp till tandläkaren istället för ned till entrén. Ingen stod och väntade på hissen heller. Jag fick trycka, trycka och trycka på knappen, men det dröjde flera minuter innan den äntligen åkte ner. Jag var till och med ut och tryckte på den andra hissen en gång, men den ville inte åka den heller. Ja ja...vi kom ner till slut i alla fall.

Sedan har jag muckat till vår dator. Det är väl cirka 6 år sedan jag ominstallerade operativsystemet och datorn är ofta seeeeeeg. Så det skulle jag göra, men glömde ett steg i processen så nu sitter vi här med två operativsystem, ett på vardera partitionen. Får inte bort skiten heller vilket kan bero på att jag är frustrerad på det. Man tänker inte helt bra när man är frustrerad. Ska få hjälp med det någon dag i alla fall så jag har bestämt mig för att helt enkelt strunta i det tills dess.

Alla orkidéer blommar för tillfället.

Oj, vilken dag! Det började stressigt eftersom de som hyrde Sjövinden före oss hade inte blivit kontaktade angående om att de skulle vara färdiga klockan 11. De hade fått höra klockan 12. Vi fick därför lite kortare tid än tänkt till att ställa i ordning allt till klockan 14 då namngivningen skulle börja. Vi hann i alla fall! Cirka 70 personer blev vi allt som allt (inklusive även de minsta barnen).

Programmet.

Först hälsade jag alla välkomna och tackade för att de kommit. Sedan blev det olika sorters smörgåsar. Skönt med lite matigt i magen. En del hade kommit långväga så det var därför vi lade det så tidigt. Efter det var det dags för mig att hålla namngivningstalet. Jag är inte förtjust i att tala inför folk så jag darrade av nervositet. Det var skönt när det var gjort!

Jag och Connor.

Adam sjöng Say my name (en låt han skrivit) och When you say nothing at all (som Ronan Keating sjungit) och spelade akustiskt på gitarr. Ordet fritt och tårta gick lite hand i hand. Det var någon som sa något under tiden som det var tårta också. Nu menar jag att de ställde sig upp och talade, det vill säga. Prata gjorde man hela tiden så det var inte tyst. Lät nästan som att jag menade att det var det...hehe...

Fiskedammen verkade gå hem hos barnen. Det var lite planerat på det viset så att de mindre skulle få något att sysselsätta sig med och inte bli för otåliga. Kommer ihåg själv hur trist och långtråkigt det kunde vara att gå på "vuxenkalas" när man var barn.

Connor fick massor av fina presenter! Kanske blir ett inlägg med dem vid någon senare tidpunkt. Han var glad och tillfreds nästan hela tiden vi var på Sjövinden. Han blev grinig när han var trött (han sov ungefär en halvtimme under kalaset) och när han var hungrig. Men då han fått sova eller fått mat så blev han nöjd igen.

Dagen blev riktigt lyckad! Tusen tack än en gång till alla!

Connor hade på sig en kilt från Skottland (från Trewscots, storlek 0-6 månader i färgen Scotland National) och en sporran (väskan) från samma ställe. Till det har han en vit body som jag gjort om i ghillie-stil och ett par vita tjockare strumpbyxor.

Eller stor och stor...det ska bli otroligt kul i alla fall! Det är dags för Connors namngivning. Många har sagt att det ska bli intressant för de har aldrig varit på namngivning förut. Grejen med namngivning är att det är väldigt fritt. Så som en gör behöver inte en annan göra. När det gäller dop så följer det en viss mall där man kan inkludera något personligt val. Med namngivning väljer man precis ALLT själv.

Jag är nervös inför namngivningstalet. Det är tyvärr jag som ska hålla det. Prata inför folk på det viset...huh! Visst, jag känner alla...men ändå. Det finns säkert en del där ute som vet precis vad jag menar. Man ställer sig upp och plingar i glaset...allas blickar vänds mot en och det blir tyst. Åh fy! Nej, nu ska jag inte tänka så. Det kommer gå så bra så! Vi ska ha kul!

Passande nog hade de texten Amor vincit omnia (kärleken övervinner allt) precis ovanför sig. Något sådant gulligt kunde jag inte låta bli att ta kort på.

Goskatter!

Spoilers förekommer! En sorglig komedi som försöker föra fram ett lite mer allvarligt budskap.

Tim (Paul Rudd) försöker bli befordrad på jobbet. Mycket hänger på om han lyckas få en rik kund att anlita firman och om han deltar i chefens traditionella middag där alla ska ta med sig en "idiot". "Idioterna" får bara höra att det är en fest för speciella människor och att de tävlar om vem som är mest speciell. Men egentligen så skrattar de andra åt dem och gör narr av dem. Hur ska Tim då hitta sin "idiot"? Ja....han råkar köra på honom på vägen. Men som väntat så får han lära sig en läxa som ändrar hans sätt att tänka.

Det är en komedi med lite vemod inblandat kan man säga. En del saker känns bara sorgliga, trots att man försöker göra dem roliga. Sådant är inte min typ av humor. Att driva med folks motgångar och sorger... Men det finns andra delar av filmen som är lite roliga. Min favorit är nog karaktären Darla. Hon är heltokig!

När jag tänker tillbaka på filmen så känner jag mig ändå mest ledsen. Sättet som "idioten" piffar till och arrangerar döda möss (han behandlar och stoppar upp döda möss som han hittar på bland annat gatan) som sig själv och sin exfru i olika romantiska situationer känns bara så sorgligt. Och när han klänger sig fast vid Tim och till och med ramar in ett riktigt dåligt foto på dem, taget med mobilen vid deras första möte.... han känns så otroligt ensam. Eftersom filmen som sagt driver med människor på ett lite elakt sätt så får man förvänta sig att inte skratta så väldigt mycket. Om man nu inte gillar skadeglädje.

Köp DVD på Ginza

Spoilers förekommer! Detta är en animerad film som utspelar sig i framtiden.

Europa förbinds med supersnabba tunnelbanespår, där nästan alla färdas. Karaktären Roger lever ett inrutat liv som han inte är nöjd med. Så en dag får han höra en röst i sitt huvud, en röst som inte är hans. I sitt försök med att bli av med rösten upptäcker Roger en bisarr sanning.

Annorlunda animerad film. Rätt så skum, men med en "big brother"-historia som man känner igen (nu menar jag inte dokusåpan Big Brother). Jag tyckte att filmen kändes grått deprimerande. De animerade figurernas nollställda ansikten, gråtonen i miljön och en upplevd "seghet" gjorde att jag också kände mig nollställd och uttråkad. Animeringen var annorlunda och snyggt gjord måste jag säga, men det är nog det enda positiva tyvärr. Men ge den en chans ändå. Ni kanske tycker något helt annorlunda och jag tycker faktiskt att den i alla fall är värd en chans.

Köp DVD på Ginza

Tycker Clas Ohlson är en bra affär så där handlar jag ibland. Nu senast var jag ute efter en undervattenskamera för engångsbruk och då föll valet på denna affär. Det blev inget babysim nu under våren tyvärr, men vi ska gå till simhallen och plaska lite med Connor ändå.

När jag ändå skulle beställa så passade jag på att beställa en ny duo-tvättkorg, så bort med de gamla fula i plast och hej till en ny platssparande fin en.

Skönt att den är upphöjd och har hjul också. Lättare att städa.


Kameran.

Ibland tror jag att jag blir mer road av Connors bilderböcker än vad han blir. Hoppas inte han kommer ärva min dåliga humor i alla fall.

Bilden och texten till höger. HAHAHAHAHAHA!

Nu har jag lagt upp min första "Skänkes"-annons på iLoveGratis.se. Tycker det är en jättebra grej att man kan skänka saker som kanske blir någon annan till nytta! Det var inte så många annonser från Värmland dock... Hoppas det blir fler!

Föregående inlägg om mitt tangentbord var ett tidsinställt inlägg. Idag har jag nämligen legat med migrän eller vad man ska kalla det. Det har alla symtom som migrän har, men ingen migränmedicin fungerar mot det. Det är mycket värre än vanlig huvudvärk (det vet ni som har/haft migrän), smärtan sitter på ena sidan (idag var det vänstra), ögat svullnar igen, jag mår illa, är ljud- och ljuskänslig.

Trodde huvudet skulle spricka imorse när Connor vaknade och skrek för att han var hungrig. Jag fick ligga och hålla i det medan Robin (som inte gått till jobbet än som tur var) matade Connor. Sedan fick jag tag i mina föräldrar som kunde komma och hjälpa mig. Strax efter klockan 13 började migränen släppa så nu har jag "bara" vanlig huvudvärk (som till och med är en lättnad efter den svårare värken), är extra öm i skulderpartiet på vänster sida och huvudet känns som att jag suttit och räknat svårt matteprov hela dagen (med andra ord: tomt, flummigt och surrealistiskt).

Gammal bild, men för att illustrera smärtan.

När gäster ska visa något på min dator så blir en del av dem lite tafatta. Jag har nämligen ett "delat" tangentbord. Detta skaffade jag av ergonomiska skäl. Jag fick otroligt ont av att skriva på ett vanligt tangentbord. Med handställningen på mitt tangentbord är axlarna mer avslappnade. Det fungerar faktiskt!

Väl värt pengarna!

Nu har jag fått ihop nästan allt till presentboxarna till fiskedammen som vi ska ha för barnen på Connors namngivning. En del har jag köpt från en butik som heter Gadgetbay som säljer via Tradera (och resten i olika butiker i Arvika). De grejerna kom med posten idag. Lägger inte upp någon bild på det före namngivningen, men jag köpte även med några andra grejer som ni ser här nedan.

Fingerdockor som föreställer olika djur och några barnsäkra haspar till skåp och luckor. Nu blir alltså skåpet under diskbänken ÄNTLIGEN kattsäkert! Tetris bryter sig in till sopkorgen nämligen. SLUT på det! Haha!


När man handlade fick man även välja gåva. Jag valde ett multi-tool och en laserpekare/lampa/uv-ljus. Katterna fattade inte det där med laserpekaren.

Spoilers förekommer! Detta är den tredje och avslutande delen i Stieg Larssons Millennium-trilogi.

Filmen tar vid precis där tvåan slutade. Lisbeth är skadad och vårdas på sjukhus i väntan på att hon ska bli frisk nog för att föras till häktet i väntan på rättegången mot henne.

Från att tidigare ha sympatiserat med Lisbeth så slutar jag göra det i och med denna film. Det där med att hon "spexar" till sig då hon ska sitta i rättssalen känns så krystat och trist. Tuppkam, nitar, svart smink... så som hon bara ser ut då hon vill provocera på något vis, då hon vill dölja sig själv. Det hade känts mer äkta om hon gjort det för att det var HON. Om hon gjorde det hela tiden. Men nejdå, hon gör det bara då hon ska sitta i rättssalen. Då är munderingen mer som en rustning och en provokation som sagt. Jag personligen blir inte provocerad av folk som ser ut så, men attityden som Lisbeth har visar tydligt på att det är den reaktionen hon är ute efter. Det är just det som jag finner tråkigt.

Nu kanske ni tänker: "Jo men, man fixar ju till sig innan man ska nånstans till exempel fest, konsert, fika eller vad som helst. Man ser inte alltid ut som man gör hemma." Det är skillnad, säger jag. Det är ändå något man oftast gör för att det kommer från ens egen insida. Känner man för att ha tiara en dag så kan man ha det, men har man det med attityden att nu får man uppmärksamhet så känns det ändå inte rätt. Nu svamlar jag... Hoppas ni förstår vad jag menar!

Köp DVD på Ginza