Varit på Leklandet

Som födelsedagspresent till en av Connors kusiner så bjöd vi på Leklandet i Karlstad och mat idag. Efter det storhandlade vi så jag är helt färdig nu. Därför blir det inget riktigt inlägg idag.
 

God smörgåstårta

bygdelagets årsmöte i lördags bjöds det på jättegod smörgåstårta. Jag är lite svag för denna form av tårta (i och med att jag är mer av en "matperson" än en "sötperson"), men också väldigt petig. Jag gillar inte när det är rödbetssallad eller mimosasallad i en smörgåstårta till exempel. Det var det inte i denna så den gillade jag.
 
Jag har börjat göra egna tårtor de senaste åren (med lite fusk för att jag köper färdig botten då). Kanske är dags att börja göra lite smörgåstårtor också. Denna tårta var från Maxi Mat i Charlottenberg.

Sett filmen Antichrist

Spoilers förekommer!
 
Efter förlusten av sitt barn söker sig ett gift par till sin stuga i skogen där de hoppas kunna få hjälp till ett fortsatt liv tillsammans.
 
Jag hade hört saker om denna film innan jag såg den. Att det skulle vara med riktigt hemska scener där kroppsdelar genomborras och skärs av. Det var inte vad jag tyckte var mest hemskt med filmen. Jag tyckte det psykologiska var mycket hemskare. När man i början i slow motion får se hur det gick till när parets barn dog, redan då börjar jag undra om jag ska fortsätta kolla. Det är riktigt hårt. Killen är typ Connors storlek och har blont hår också. Men jag fortsätter kolla. Det förekommer några fler hemska scener med barnet när det steg för steg kommer fram STORSPOILER att mamman inte varit riktigt frisk och att hon spenderade en hel sommar ensam med barnet i stugan i skogen.
 
Det är mycket naket och mycket sex. Ibland riktigt osmakligt som en scen i förrådsstugan när det kommer blod ur mannens (Willem Dafoes) penis för att hans fru precis innan slagit honom hårt mellan benen. Den scen jag har hört talas mest om från andra som sett filmen är att kvinnan skär av sig sin klitoris. Jo, rätt äckligt och det såg smärtsamt ut, men jag kan ändå inte tycka att det var lika hemskt som det med barnet. Jag kommer aldrig nära kvinnan så att jag förstår hennes inre och hennes kamp, så för mig innebär scenen inget djupare.
 
Överlag är det en väldigt knepig film.
 

Varit på bokrea x2

Jag gillar verkligen att strosa runt och kolla på alla böckerna. Först blev det en tur till Bokia och senare en tur till Coop Styckåsen. På Bokia hittade jag flest barnböcker och på Coop mest böcker till mig. Var visst lite trött när jag var på Coop för när jag stod och läste på baksidan av böcker som är baserade på sanna händelser och handlar om misshandlade och sexuellt utnyttjade barn så var det väldigt nära till tårar. Jag fick helt enkelt sluta läsa på de böckerna för att klara att hålla tårarna tillbaka. Det är helt ok att gråta, men jag gör det inte så gärna "offentligt" så att säga.
 
Det blev ganska många böcker med mig hem!
 
Böcker till Connor från Bokia. En del är han kanske för liten för än, men bra att ha för framtiden. Haj-boken är dock aktuell redan nu för han är verkligen intresserad av hajar, valar och delfiner.
 
Bok till Connor från Coop. Han älskar det lilla pianot!
 
Böcker till mig från Bokia.
 
Böcker till mig från Coop. Som ni ser blev det en del sådana som nästan fick mig att gråta i affären.

Projekt kudde med tassavtryck

Jag har hållit på med denna kudde ett tag nu. Det är inte alltid jag har tid och ork att greja på den, men det blir någon gång då och då och jag tycker det är kul. Igår på Hantverkscaféet blev jag klar med ett tassavtryck och påbörjade det andra.
 
Framstycket har tassar och bakstycket är fluffigt och mjukt. Ska bli kul när det är dags att sy ihop den och se resultatet.

Hantverkscafé på Vuxenskolan

Ikväll var jag för första gången på hantverkscaféet på Vuxenskolan här i stan. Det var riktigt kul! Vi pratade, fikade och pysslade. Alla hade olika projekt och det var kul att se. Jag grejade med min blivande kudde och hann brodera ett tassavtryck och börja på ett till. Sedan var det lotteri och på det vann jag! Så kul! Jag fick ett set att brodera.
 
När jag gick hemåt efter caféet hängde månen lågt över staden.
 
Gå dit ni också vet jag! Man kan pyssla med precis vad man vill. Måndagar 18-20, 20 kronor.

Oscargala hela natten

Kvällen började med ett program om de nominerade och sedan fortsatte det under natten med röda mattan. Vid halv 3 började själva galan. Seth MacFarlane var väl ok som värd. Varken bäst eller sämst så rubriken på artikeln i skämtsketchen i början med William Shatner stämde visst riktigt bra...hehe... Medioker. Något skämt lyfte lite högre och det är trevligt med en värd som kan sjunga (och det kan han verkligen), men överlag var det inget speciellt.
 
I en del kategorier höll jag med om att de som vann förtjänade att vinna. Berättelsen om Pi vann många Oscars och den har jag inte sett än tyvärr, även fast jag velat. Jag förstår inte varför Skyfall vann som bästa låt för den är sååååå seg i mina öron. De svenska kommentatorerna lyckades hålla någorlunda tyst och det var jag glad för. Förstår inte vad de gör egentligen. De är inte filmkritiker och allt de säger är skvaller, dissning av hur folk ser ut och egna historier som åtminstone jag inte är ett dugg intresserad av. Jag är intresserad av filmerna and that's it!
 
Det var härligt att se skådespelarna från Les Misérables och höra dem sjunga. Det var även uppträdanden ur musikalerna Chicago och Dreamgirls, men det är inte riktigt min smak. Dock så gjorde de absolut bra ifrån sig, ingen fråga om den saken.
 
Sammantaget kan jag säga att galan höjde sig vid några tillfällen, men i övrigt inte stod ut så värst.
 
I år var syrran och jag hos mig och lilla familjen. Vi brukar turas om att vara värd.
 
Laddat med godsaker och Oscargalans lista på nominerade.

Vår lilla hjälpreda

Dammsög och torkade golvet i hallen idag för att lägga dit en ny matta. När jag var klar ställde jag moppen och hinken lite åt sidan för att lägga på mattan. Då tog vår lilla hjälpreda tag i det hela och tyckte att köket behövde moppas också.
 

Laddat för Oscargala

Inatt är det Oscargalan! Med undantag för att det är samma kommentatorer som det varit i ett par år nu så ser jag fram emot det. Undrar när de som köper in rättigheterna till att visa galan ska inse att det allra bästa är att inte ha svenska "snackare" med? Jag vet att det finns folk som gillar dem, men de har ju sina egna program...?
 
Nog om det. Har laddat för fullt med tilltugg. Syrran ska komma hit och hon ska fixa köttfärspiroger. Jag har skaffat kycklingklubbor, lökringar, chili cheese nuggets, chips, dip, popcorn och vindruvor. Jajamen, här ska det "svullas"...hehe... Vi fixar olika mat och tilltugg varje år. Att se på galan är en härlig tradition! Synd bara att jag inte hunnit se alla filmer (och nu räknar jag inte dokumentärer, kortfilmer och liknande utan spelfilmerna).
 
Ifjol var jag hos syrran och kollade på galan. Oscarstatyetten på bordet är alltid med.

Post till Connor

Som jag nämnt tidigare så samlar jag poäng i Liberoklubben för alla Liberoprodukter vi köper. För ett tag sedan hade vi en del poäng och då passade jag på att beställa tre grejer. I förrgår kom de med posten.
 
Tre paket med Duplo. I varje paket var det med två bitar och en figur. Connor fick två clowner och en tiger.

Lösenordsskyddat inlägg

Det var ett tag sedan, men nu ligger det ett nytt skyddat inlägg ute.

Connors namnsdag igår

Det var Hilding som hade namnsdag igår, Connors andranamn. Jag gjorde en tårta och så kom Connors morföräldrar, moster och min moster hit för att fira. Jajamen, vi firar namnsdagar!
 
Connor fick frukt, kort och ovanstående saker på sin namnsdag. Vi tôlar lite mer när det gäller barn förstås. Vi vuxna firar varandras namnsdagar också, men inte lika "stort". Av mig och Robin fick Connor kylskåpsbokstäverna.

Nya fingervantar = stöttar Friends arbete mot mobbing

På ICA upptäckte jag en kampanj häromdagen. Om man köpte tre produkter från ett stort urval av märken så fick man fingervantar och bidrog till Friends arbete mot mobbing. Jag hade två produkter från dessa märken och lade till en produkt till, både för att fingervantarna var mysiga och för att det gick till en riktigt viktig sak.
 
Det fanns mest barnstorlekar kvar, men till slut hittade jag en för vuxna.

2,5-årskontroll på BVC

Idag var det dags för Connors 2,5-årskontroll på BVC. Det gick väldigt bra och han visade dessutom att han är ett väldigt bestämt barn...hehe... Till en början gjorde han precis allt som sköterskan bad om och frågade om. Jag blev så glad när han pratade på som han brukar göra hemma. Vår sköterska räknade till att han satte ihop sju ord i följd i meningar och det man eftersträvar i denna ålder är 2-3 ord så då blev jag självklart glad. Han klarade skillnad på stor och liten och kunde peka ut allt i ansiktet på en docka.
 
Djurens läten har ju jag lärt honom lite annorlunda, men det var godkänt. Jag säger inte "nöff nöff" om grisen till exempel utan jag låter som grisen låter på riktigt och då har Connor härmat det. Likadant med tuppen och hästen. Mot slutet så började han tröttna på alla frågor och visade det tydligt med kroppspråket. En ny grej han börjat med då han liksom säckar ihop för att visa hur uttråkad han är och hur jobbiga vi vuxna är...hehe...
 
Sedan sa sköterskan: "Nu ska vi plocka ihop grejerna. Kan du ge mig fatet?" och det var meningen att Connor skulle plocka ner grej för grej i en väska. Han bara tog ALLA grejer på en gång och tryckte ner det i väskan. Inklusive en stor boll som inte skulle vara där. Märks väl att han får hjälpa till att plocka undan här hemma för vi tar inte en sak i taget utan plockar bort allt.
 
Det var en riktigt rolig kontroll, inte bara för att jag fick vara mammastolt utan även för att när vi pratade så fick jag bekräftat en del tankar jag haft kring till exempel mat och liknande. Mot slutet så började Connor visa temperament. Han blev så irriterad på mig så han försökte slå en gång, men då tillrättavisade jag som jag brukar. Det kändes lite skumt med tanke på att en person inom bvc kollade på mig när jag gjorde det. Jag undrade vad hon tänkte. Men jag fick höra att jag reagerat precis rätt för hans ålder. Underbart!
 
Ja... alltså, inte nog med att Connor blev kollad, jag blev stärkt i mitt sätt också. Visst så följer jag "mitt" sätt ändå, men det känns skönt att få höra att det är bra. Så att jag inte "screw him up"...hahaha!
 
Connor hos sina morföräldrar då de lade nytt golv i vardagsrummet. Lite balansgång är kul!

Årets första cache!

Det har varit lite stiltje under vintern då det gäller att leta cacher. Mycket snö, kallt och så vidare. Men igår trotsade vi detta och fick även sällskap av en vän och hans två äldsta barn. Årets första cache hittad alltså! Och det var en bytescache också. Mina favoriter!
 
Connor fick välja så vårt byte blev en stor glaskula mot några paketkort från Tilde Tryck.

Tackat för min tid på Tilde Tryck

Den 31 januari slutade min arbetsprövning på Tilde Tryck. Jag hade då varit där sedan 4 maj 2012. Så nu vet vi lite mer om min arbetskapacitet. Idag var jag där med tårta och blommor för att tacka för tiden som jag fått vara där. Det har varit lärorikt och roligt! Jag fyllde i praktikantboken och så skulle jag ha med mig de saker som anpassat arbetsplatsen för mig, en stol och ett tangentbord. Dessa ska jag nu ha hemma eftersom jag gör större delen av mitt nuvarande arbete för Gunnarskogs Bygdelag hemifrån. Som tur var fick jag hjälp med att få in stolen i bilen av ett par praktikanter på Tilde Tryck, för det är en riktigt tung stol.
 
Jag fick välja en bok i butiken så det blev denna som jag haft ögonen på ett tag. Penna och bokmärke ingick också. Den finns även i rött, grönt, svart och blått.

Växer och växer = nya kläder

Ja, vad hände med senaste storleken som Connor hade? Han bara susade förbi den och är redan inne på nästa storlek. Visst tycker jag det är kul att handla barnkläder (när det finns något att hitta och det inte bara är rosa med volanger och blått med döskallar, för då är det inte det minsta kul), men det är även kul om han hinner använda de kläder som vi skaffar. Som tur är brukar vi inte behöva köpa så väldigt mycket för han har ärvt en del.
 
Igår hade jag tur och det fanns faktiskt rätt många färgglada, sköna kläder på Lindex. Det blev snarare svårt att välja bland kläderna, men det känns som att det blev bra val till slut för Connor blev jätteglad över dem när jag kom hem.
 
Jag tog en större storlek på den till höger för den såg liten ut i storleken, men den är ändå mindre än de andra två.

Connor på barngympa

Idag var det barngympa igen och vilket ultimat sätt att fira att Connor är 2,5 år nu. Han älskar verkligen gympan! Springer runt och testar allt. Jag skrattade när han på ett så vuxet sätt gick runt och sa: "Ungen åker där", "ungen får inte ta bollen för mig" och liknande. Jag säger barn, men Robin säger unge/ungar.
 
Lite av det som Connor sysslade med på gympan.

Connor 2,5 år

Idag blir Connor 2,5 år. Uj uj... tiden går fort. Det är lustigt när man tänker på det för 2,5 år är inte så jättelång tid, men tänk vad barnen lär sig otroligt mycket på den tiden! Connor har gått från en liten hjälplös bebis som inte kunde ta sig någonstans, inte göra något själv och inte kunde kommunicera med annat än skrik, gråt, gnäll och andra läten - till ett barn som kan springa, hoppa, klättra, äta själv, gå på pottan (ibland) och kommunicera med en mängd ord och kroppsrörelser. Det är helt otroligt egentligen!
 
En seriös Connor.

SANDY (scen från Grease)

Hellu Jenny, kommer du ihåg när jag och syrran skrämde dig med vårt "SANDY!!!"...hihihi!
 

Jag har jobb!

I och med att jag hade influensan i början av månaden så har jag helt glömt bort att berätta att jag har ett jobb nu. Jag började 1:e februari och jobbet är som administratör för Gunnarskogs Bygdelag på 25%. När jag blev erbjuden detta hade jag i ungefär 1 år varit webbredaktör för bygdelagets hemsida. Jag tycker det är väldigt kul!
 
Lite i taget får jag lära mig mina jobbuppgifter och jobbet är väldigt anpassningsbart vilket är perfekt för min situation. Jag jobbar mest hemma, men är på möten och ska åka till kontoret för att hämta post och så vidare. När det händer något som jag ska skriva om på hemsidan eller för lokaltidningen så åker jag till platsen för händelsen/evenemanget/mötet och liknande.
 
Det känns väldigt lovande detta!
 
Varje år anordnas GûnnerskeMârten, ett evenemang som jag tycker att alla i trakten ska besöka.

"Killar blir inte kära i kort hår."

Ger man sig in i modellbranschen så tror jag att man faktiskt måste förvänta sig att folk har åsikter om hur man ser ut och vill att man ska se ut på ett visst vis. Ändra frisyr, hårfärg... det där med vikten... huh. Att modellagenturer kan säga till redan smala personer att de behöver gå ner några kilo är en annan fråga. Men angående det här med håret då...
 
En tjej i programmet Top Model Sverige vägrade att klippa sitt hår kort i makeover-avsnittet. Hon motiverade detta ungefär med: "ingen kille blir kär i en tjej med kort hår, man ser ut som en kille och killar vill inte ha killar, jag kan inte få någon pojkvän om jag klipper mig".
 
Vad för sorts killar har denna tjej umgåtts med? Visst kan alla ha en preferens över vad de gillar, men man blir inte KÄR I HÅRET. Man blir kär i en person, en individ. Och oavsett om man har kort eller långt hår så är man samma person. Om man är tillsammans med en kille som skulle göra slut om man klippte sig, så har man problem. En persons kropp är deras egna att bestämma över. Jag älskar min sambo lika mycket om han så snaggar sig eller sparar ut till långt hår. Det sitter nämligen inte i håret.

Vinterdag på landet

Idag skulle jag närvara vid ett möte i Gunnarskog och skriva lite om det. Connor var hos sin mormor och morfar under tiden eftersom Robin jobbade. Efter mötet åkte jag till mina föräldrar och så var vi alla ute och hittade på lite saker. Av allt vi hittade på så föredrog Connor att skotta snö, eller snarare så bara flyttade han på snön från en driva till en annan. Han kallade det att "hjälpa till" och "jag städar bort snön". Att han föredrog det framför att åka bob, åka spark, bygga snökoja och bygga snögubbe var lite lustigt. När vi skulle åka hem fick jag nästan bända loss snöskyffeln ur hans händer...hehe...
 
Bob, spark, snöskottande och så en tur i morfars traktor förstås. När han skottade så kastade han av sig vantarna. Tror jag satte på dem runt 8 gånger innan jag tröttnade.

Sett filmen Immortals

Spoilers förekommer!
 
Theseus är en man som är utvald av guden Zeus att kämpa mot Kung Hyperion som vill ta över världen genom att släppa ut Titanerna.
 
Jag förväntade mig inget alls av denna film så därför blev jag glatt överraskad. Den är riktigt välgjord i mitt tycke. Jag gillar verkligen de olika gudarna och hur de ingriper. Mickey Rourke gör en bra roll som Hyperion som drabbats av rejäl hybris då han aldrig mött något motstånd. John Hurt är riktigt bra! Henry Cavill är dock ganska "blank" och anonym. Det förekommer en hel del ur grekisk mytologi och det tycker jag är kul då jag har läst en del om det. Det är roligt när man känner igen saker, även om de i filmen twistat till det lite.
 

Grease-kväll hos kompis

Nu ikväll har jag varit på Grease-kväll hos Maria. Det blev båda Grease-filmerna. 1:an har jag sett många gånger, men 2:an hade jag bara sett en gång så den kom jag inte ihåg så mycket ur. Det har varit en riktigt trevlig kväll med många skratt. Tack så mycket ska ni ha, både värdinna och gäster!
 
Kvällens filmer.
 
Jag följde kvällens tema i min outfit.

Läst klart: Ensamma hjärtan och hemlösa hundar av Lucy Dillon

Spoilers förekommer!
 
Från bokens baksida:
Rachel har just blivit av med jobbet på reklambyrån samt den chica Londonvåningen och hennes älskare har gjort slut. I samma veva får hon reda på att hon har ärvt sin mosters tillgångar - ett hus på landet och ett hem för övergivna hundar.
 
Jag hoppade in för snabbt i boken efter den jag läste innan (vilket var en thriller) och därför kändes denna bok lite väl löjlig och "luftig" precis i början. Men när jag vant mig vid typen av bok så tycker jag att den växte. Den är som så många andra romantiska komedi-böcker, förutsägbar och till en början känns det som alldeles för många karaktärer. Det hoppar mellan karaktärerna i nästan varenda kapitel, men efter ett tag sjunker det in lite mer och det byggs på allt eftersom man lär känna karaktärerna mer. Dock så kommer man aldrig någon in på djupet på grund av att det är så många personer. 
 
Det är en feelgood-bok och vid några tillfällen så funkar det och vid andra tillfällen så blir det för tillrättalagt och sliskigt. Vad man tycker beror nog mycket på vilket humör man har när man läser den. Det är ändå en av de bättre böckerna jag läst inom denna genre.
 

Tack med posten

För ett tag sedan fick jag ett mail från Allas där jag tillfrågades om jag ville svara på några frågor om upplevelsepaket/upplevelseresor. Jajamen, tyckte jag och svarade på frågorna. Idag fick jag ett tack med posten, så framöver blir det nog till att testa att baka lite.
 
Tacket var en bakbok med 52 recept.

Alla hjärtans dag för oss

Igår på Alla hjärtans dag bjöd syrran på god mat. Det var Connor, Robin & jag, mamma & pappa och moster som var där (och självklart värdinnan själv då). Vi har även fått blommor, kort, lotter och lite annat smått och gott under dagen. På kvällen när vi kom hem så fick jag present från Robin och så fick Connor present av oss. Min present till Robin har, som jag nämnt tidigare, inte hunnit komma.
 
Fina blommor. Tulpanerna i mitten köpte jag själv, men övriga fick vi.
 
Min present från Robin. Så cool!
 
Förutom kort, frukt och lite godis så fick Connor en drake från mormor & morfar och dvd:erna Babar och Thomas & Vännerna av mig & Robin. Sistnämnda dvd:n ville han se direkt så han fick se tre avsnitt då de bara är 10 minuter långa.

Alla hjärtans dag-korten

För ett tag sedan skrev jag om projektet för årets Alla hjärtans dag-kort. I förrgår lade jag dem på postlådan. Så här blev årets kort:
 
 
Fotot gjorde jag svartvitt i PhotoScape, förutom ett par detaljer som jag behöll färgen på (rosen och kudden).

Påkommen och glad Alla hjärtans dag (om ni firar det)

En gång strax innan vi blev sjuka så blev Connor väldigt tyst och gömde sig i ett hörn av vårt sovrum. Jag smög fram emot honom för att se vad han gjorde. Han upptäckte mig och viftade medan han sa: "Bort mamma". Runt munnen hade han FULLT med choklad. Det visade sig att han lyckats få tag på en Marabou-rulle från skåpet och satt och klämde i sig bit på bit...hehe... Ja, det där har han inte ärvt från mig i alla fall. Jag var inte så glad i godis ens som barn.
 
Eftersom choklad är en vanlig Alla hjärtans dag-present så vill jag med detta inlägg önska er alla en riktigt glad Alla hjärtans dag!
 
Skyldig.

En dag med ärenden

När man varit sjuk så länge som jag var nu senast så har man en del ärenden att fixa när man väl orkar. En del blev fixat idag. Jag hade ett möte och så var det en del annat. En enda sak blev inte fixad och det var att Bokia inte fått reakatalogen än. I slutet av nästa vecka ska de komma. Man får dem med posten också, men i och med att vi har en "Ingen reklam, tack" på vår dörr så får vi inte den. Därför blir det att hämta den i butiken istället.
 
Connor och Robin mötte mig på stan efter mötet och Connor kallade statyn Fågelmannen för Spindelmannen hela tiden...hehe...
 
Connor provsatt i Fågelmannens hand.

Blommor till katternas gravar

Idag är det 10 år sedan vår första katt Tulo fick somna in, nästan 18 år gammal. Imorgon är det 10 år sedan Silla och Stina flyttade in hos oss (när syrran och jag bodde hemma hos föräldrarna). Silla fick ledsamt nog somna in strax innan sin 8-årsdag på grund av sjukdom. Tulo och Silla fick en bukett blommor på sina gravar när jag var där igår och Stina fick en påse Dreamies kattgodis som hon tycker mycket om.
 
Även om jag inte är troende så tycker jag det är fint att göra fint på gravar och minnas de som inte finns med oss längre. Det är ett sätt att hedra deras minne.
 
Röda rosor lyser klart i den vita snön.

Uppleva för att tro - Tro för att uppleva

Ja, vilka cirkelargument det kan bli. Jag är en sådan person som vill uppleva saker för att tro på dem. (Nu finns undantag som till exempel saker som någon annan kollat upp och det finns objektiva bevis och källor för. Man behöver inte uppleva precis allt för att veta att det finns. Exempel: Jag har aldrig sett en vild giraff, men jag vet att de finns för att det är bevisat.)
 
Men cirkelargumenten i rubriken uppstår oftast då det "övernaturliga" kommer upp. Jag är helt ok med att andra tror på vad de än vill tro på, men när de har attityden om att deras tro är "bäst" eller "rätt" och de försöker övertyga mig om att tycka som dem så blir jag irriterad. Jag respekterar deras tro och då vill jag behandlas på samma vis. En del kan detta, men en del inte och det är dessa personer som kommer med sista argumentet i rubriken.
 
När jag säger att jag inte upplevt något och därför inte tror på det så säger de "Ja, men du måste ju tro för att kunna uppleva det för annars är du "stängd"." Och där klarar de sig undan allt som alla andra behöver göra för att verifiera sina teorier. För hur man än argumenterar efter det påståendet så är man bara "stängd" och det är därför man inte tror. Så en del personer funkar det nog inte att diskutera sådant med. Jag blir bara så arg när det finns folk som tjänar pengar på stackare som förlorat en kär familjemedlem och vill ha någon form av sista kontakt med denna, så det är därför jag inte kan låta bli att ge mig in i sådana diskussioner. Jag vill inte att någon ska bli lurad.
 
(Och för att förtydliga, jag menar inte att de som tror på det "övernaturliga" är lurade utan jag menar att det finns en del som kallar sig för "medium" som lurar folk. De är duktiga på att tyda folks kropps- och ansiktsspråk och de ställer en del subtila frågor och berättar sedan lite svävande om saker tills de träffar rätt. Det kan till och med jag göra.)
 
Förresten så har även jag "upplevt" saker, men allt har gått att förklara på rationella sätt. Till exempel det med att se personer i ögonvrån och sedan vända sig dit och de är borta. Det säger en del är "andar" eller "spöken", men det finns en funktion i hjärnan som kallas för kategorisk perception och dessa figurer man kan se kan vara ett resultat av detta. Vi läste en del om detta då vi gick genom den kognitiva psykologin när jag läste psykologi på universitetet. Hjärnan är fascinerande (och skrämmande)!

Fixa 80-talslook

En kompis ska ha 80-talsfest igen. Ser verkligen fram emot det! Tidigare gånger har jag varit Carol Anne från Poltergeist och MacGyver. Denna gång är temat rock och jag har planer på hur jag ska klä mig...hehe... Kläder och smink - inga problem. Men håret. Huh... Jag som är en person som låter håret självtorka och som nästan aldrig har produkter i det eller gör något annat än drar en kam genom det... HUR ska jag få till 80-talslooken?
 
Tänker mest på frisyren till vänster. Jag har kortare hår än så, men jag är ute efter den effekten ungefär.

Sett filmen Captivity

Spoilers förekommer!
 
Den kända modellen Jennifer blir kidnappad och vaknar upp på ett främmande ställe där hon är inlåst. Hon finner att en man också sitter inspärrad och de hjälps åt att tygla varandras rädslor. Kan de finna vägen ut?
 
Filmen är som en mildare version av Saw-filmerna tycker jag. Fast kidnapparen är inte riktigt lika psykopatisk som han i Saw. Någon gång ibland lyckas det bygga upp lite spänning, men den varar tyvärr aldrig så länge eftersom det mesta är så förutsägbart. Det var en roande film för stunden, men inget jag kommer vilja se igen.
 

På bio: Les Misérables

Spoilers förekommer!
 
Jean Valjean har avtjänat sitt brott med straffarbete, men är fortfarande stämplad som en farlig man. Efter en oväntad vändning i hans liv bestämmer han sig för att göra om sig själv från grunden och leva ett annat liv. Något han inte förväntat sig är att polisen Javert gjort det till sin livsmission att hitta Jean.
 
Jag har sett filmen Les Misérables med Liam Neeson så jag känner till historien, men har inte sett musikalen förut. Det blev verkligen som att se en ny film. Det är en väldigt känslosam film som visar på brutalitet, smuts och ondska. Realistiskt nog så är karaktärerna inte ett dugg "snyggfixade" utan det är gula och gröna tänder, smutsiga ansikten och kroppar och skådespelarna ger sig hän.
 
Speciellt imponerar Anne Hathaway som Fantine! Hela hennes historia från början till slut är nog det som engagerar mig allra mest i filmen. När hon sjunger I dreamed a dream så får jag en klump i halsen för något i framförandet är så otroligt äkta. När hon STORSPOILER ligger på sin dödsbädd och oroar sig för sitt barn som hon älskar så mycket och som hon varit tvungen att lämna för att få ihop pengar till deras överlevnad så är det väldigt gripande.
 
Jag gillar Amanda Seyfried, men här tycker jag tyvärr hon fått fel roll. Cosette är en väldigt tråkig karaktär. Man får knappt veta något alls om henne i musikalen (i filmen vet man lite mer). Amanda är även lite för gammal för denna roll. Hon är 27 år och ska i musikalen föreställa 18 år. Det är dags för henne att få mer mogna roller.
 
Hugh Jackman imponerar som vanligt. Dock så tycker jag hans röst höll bättre i Oklahoma, men det är två vitt skilda typer av sång mellan den och Les Misérables så skillnaden är ändå inte så förvånande. Jag blev förvånad att Russell Crowe kunde sjunga. Det hade jag ingen aning om. Tyvärr har han dock samma stenansikte som i alla andra filmer jag sett honom.
 
Jag blev ganska paff över att se Helena Bonham Carter i musikalen, men jag blev väldigt paff över att se Sacha Baron Cohen i den också. Jag är inte så glad i den mannen och som jag skrivit om tidigare är jag förskräckt över att han ska spela Freddie Mercury framöver. Jag har hela tiden hoppats (och hoppas fortfarande) på att han ska dra sig ur. Efter hans "meritlista" så har jag svårt att tänka mig honom som något annat än en parodi på Freddie. I en del filmer som handlar om artister så sjunger skådespelarna själva, men den tanken hoppas jag de slagit ur hågen när det gäller Freddie. De har nog med problem med att få 1.91 meter långa och smala Sacha med långsmalt ansikte att passera som den 1.77 meter långa och vältränade Freddie med kraftiga käkben.
 
I slutet av filmen rinner tårarna. Då är det riktigt gripande. Ljudet när Javert STORSPOILER tar sitt liv känns lite överdrivet så där skvatt jag till och kom av mig en kort stund, men när det återgick till den andra historien så hittade jag tillbaka. Om man inte gillar musikaler där de sjunger hela tiden så är detta kanske inte en film att se, utan då kan jag rekommendera filmen med Liam Neeson istället. Men har man inget emot sång så rekommenderar jag även denna varmt!
 

Ladda inför bokrea!

Tisdag 26 februari börjar bokrean. Jag älskar att gå runt bland alla böcker på rean! Väldigt gärna har jag gått vid midnattsrean, men på senare år har inte det varit möjligt (med undantag ifjol). Får se hur det blir i år. Nu har reakatalogen från Bokia kommit i alla fall. Jag har kollat lite i den på nätet, men ska försöka få tag på en riktig också då det är en charmig känsla att bläddra genom den.
 
Ni kan kolla katalogen HÄR.
 

Sett filmen The Reader

Spoilers förekommer!
 
Ett tag efter andra världskriget studerar Michael Berg juridik och hans klass får bevittna en krigsrättegång där en av de anklagade visar sig vara en kvinna som han hade en affär med när han var yngre.
 
Första delen av filmen handlar bara om naket. Naket, naket, naket, naket. Ja, lite snack emellanåt också. Därför känns det lite knepigt när filmen sedan blir väldigt seriös när det visar sig att kvinnan varit nazist och är anklagad för hemska krigsbrott med många döda. Det är som två olika filmer, som binds ihop av karaktärerna. Det förekommer en del intressanta saker. Som det här krigsbrottet och varför kvinnan får skulden för det. Hur de andra anklagade beter sig, hur folk reagerar och så vidare.
 
Kate Winslet får dock bland världens sämsta "jag är gammal"-makeups. Jag tycker det är lite löjligt när de missar på en sådan grej, speciellt när det ska vara en seriös film. De har gett henne grått hår och några få rynkor, men i övrigt har hennes hud inte åldrats alls och hennes händer ser precis likadana ut hela tiden. Killen har de i alla fall bytt ut till en äldre skådis (Ralph Fiennes). Bruno Ganz gör en bra prestation som lärare.
 

Graviditetsfrågor

När fick du reda på att du var gravid?
10 januari 2010.

Hur gammal var du?
29 år.

Hur tog din partner det?
Paff, men glad efter att det sjunkit in.

Mådde du mycket illa?
Ja, jag hade hyperemesis gravidarum så jag mådde illa hela graviditeten. Gick ner i vikt i början och var inlagd med näringsdropp.

Hade du mycket halsbränna?
Nästan hela tiden.

När kände du bebisens första sparkar?
16 mars, i vecka 12. Hade förlorat allt underhudsfett då så jag var väldigt känslig.

Var du ofta orolig?
Nej, jag orkade verkligen inte vara orolig.

Sparkade bebisen mycket?
Oh ja! Det var rejäl sjögång ibland.

Fick du bristningar?
Nej.

Hur många ultraljud gjorde du?
5, inklusive rutinultraljudet. De två första var för att kolla så bebisen mådde bra i och med att jag mådde så väldigt dåligt och de sista var tillväxtultraljud.

Hur började din förlossning?
Det sa SPLOSH när vattnet gick.

Hur många timmar tog din förlossning?
10 timmar från att vattnet gick.

Födde du vaginalt eller med kejsarsnitt?
Vaginalt.

Hur mycket var du öppen när du kom in?
4 centimeter

Vilken smärtlindring tog du?
Lustgas, epidural och bäckenbottenbedövning.

Hur lång tid tog det att krysta ut bebisen?
Ungefär 20 minuter från första krystvärken.

Blev det komplikationer?
Nej.

Vad tyckte du var jobbigast?
Graviditeten.

Var du rädd för något?
Lite misstänksam mot lustgasen då den inte hjälpte ett dugg mot smärta utan bara gjorde mig berusad, men inte rädd.

Skrek du?
Nej.

Hur många var inne i förlossningsrummet?
Förutom Robin och jag så var det två barnmorskor och två sköterskor (dock inte samtidigt för det var skiftbyte) och en narkosläkare.

Hade du någon nära med dig?
Ja, min sambo (barnets pappa) Robin.

Fick du sys?
Ja, 4 stygn.

Vilken vecka födde du i?
37+4.

Vikt och längd på bebis?
47 cm och 2700 gram.

Hur gammal är bebisen nu?
Snart 2,5 år.

Vad tyckte du om förlossningen?
Min kropp var stark.

Hur mycket gick du upp under graviditeten?
Nästan 6 kg från min ursprungsvikt, men då hade jag gått ner 6 kg innan så sammanlagd viktuppgång från lägsta vikten var 12 kg.

När kommer nästa barn?
Fråga inte...
 
Connor, dagen efter förlossningen.

Färgklick

En duk som jag hittade hemma hos mina föräldrar kom på bordet i vardagsrummet här idag. En riktig färgklick!
 

Vem bestämmer vad som är kränkande?

Det har dykt upp en "ny" grupp folk på sistone. Kanske har de funnits där länge, men det är först de senaste åren som jag lagt märke till dem. Det är gruppen som anser sig ha rätten att bestämma om folk är kränkta eller inte. Som Zettermark skriver i sin blogg så är det vanligt med meningar som:
 
"Det var bara ett skämt"
"Men det skadar ju ingen!"
"Du blir jämt upprörd över fel saker!"
"Måste du bli så arg jämt, kan du inte bara ta det lugnt och njuta av livet?"
 
Genom att säga sådant anser denna grupp människor att de har rätten att bestämma vad andra ska tycka. Sådant som inte upprör dem KAN INTE vara upprörande, eller hur? Jag har själv hört dessa argument vid ett flertal tillfällen då en fråga engagerat mig. Jag har känt det som att dessa personer inte alls respekterar andra människor utan nedvärderar alla som inte tänker som de gör. "Att du orkar bry dig" sagt med en negativ ton är en annan sak. "Det finns viktigare saker att bry sig om". Ja, men vad bra då! Då kan DU ägna dig åt dessa "viktigare" saker så ägnar jag mig åt sådant jag tycker är viktigt, vilket innefattar BÅDE stora saker och småsaker.
 
Om de nu tycker att något inte är värt att bry sig om, varför blir de då så intensivt indragna i frågor där deras enda bidrag är "Varför bry sig om detta? Åh, ingen normal person KAN bli kränkt av detta!"? Om det inte är något att bry sig om, enligt dem, då ska de väl fortsätta att inte bry sig då? Jag ger mig aldrig in i en debatt bara för att säga: "Vad löjlig du är som bryr dig om detta!" Det är att nedvärdera andra människor. Tänk om fler kunde inse detta så att debatter kunde fortgå och KOMMA någonvart istället för att folk ska behöva försvara sitt engagemang.

Hjälp med fönsterputs

Connor letade upp en fönsterskrapa häromdagen och förstod direkt vad den skulle användas till.
 
Hjälpsam!

Skrämma barn i väntrum

I söndags var jag till jouren på sjukhuset. Mådde otroligt dåligt så jag ville bara reda ut vad det var jag drabbats av, så det inte var något som krävde mediciner. Jag fick sitta i väntrummet med ett munskydd på mig. Det var väldigt varmt och svårt att andas (jag som redan hade svårt att andas), men värst var nog ändå att ett barn blev rädd för mig. Kan tänka mig varför för där satt jag i svart hellång rock och hade på mig mössa och munskydd (jag frös) samt att mina ögon var svullna.
 
Barnet började peka på mig och fråga oroligt "vad det?" Barnet kanske var i Connors ålder. Som jag är så förklarade jag för barnet: "Det är inget farligt. Jag har hosta och för att jag inte ska hosta på er har jag denna." Jag tror på att förklara allt för barnen så gott man kan och att det leder till att barn förstår mer och är mindre rädda. Det är så jag gör med Connor. En del säger att man "inte ska hålla på så, för de fattar inte ändå", men där tror jag annorlunda. Jag minns mig själv som barn (mitt första minne är från 2-årsåldern) och minns hur irriterad och arg jag blev på vuxna som vägrade svara ordentligt på frågor och som pratade "över huvudet" på mig. Jag pratar väldigt mycket med Connor och han visar på ett väldigt stort ordförråd så jag tror bara att det är nyttigt. Självklart förklarar jag annorlunda då det gäller ett barn än när det gäller en vuxen, men det handlar mest om ordval och inte själva förklaringen.
 
Provsvaren visade på influensa förresten. Det har jag inte haft på många år så då var det inte så konstigt att jag mått riktigt uselt. Nu är jag på bättringsvägen och jag hoppas det fortsätter så (förra gången jag var på bättringsvägen fick jag bakslag). Drygt är det i alla fall. Men en ljusning i det hela är att en sköterska sa att vanligtvis när man haft influensa så får man det inte igen på flera år. *Hoppas!*

Viktigt om näthat

Såg Uppdrag Granskning som handlade om näthat mot kvinnor och hur brutalt detaljerat det hatet är. Jag förstår inte dessa personer som anser sig ha rätt att skriva (snarare spy) ur sig hat mot andra människor. De som intervjuades som skrivit sådana kommentarer ursäktade sig med att "det betyder inte nåt när det är på nätet", "jag var full så jag minns inte", "det var bara ett uttryck så jag menade det inte bokstavligen" och så vidare. Den ena lama ursäkten efter den andra.
 
För NEJ! Man skriver inte sådana saker till folk på nätet, lika lite som man säger det till någon som man står mittemot, ansikte mot ansikte. Folk har rätt att uttrycka åsikter utan att behöva få en mängd hot tillbaka. Att hota och håna är INTE detsamma som att försvara sin åsikt. Gillar man Tupac till exempel (två av fallen som diskuterades handlade om att två kvinnor hade åsikter om att H&M haft en tröja med Tupac-tryck på) så kan man väl inte seriöst tro att man försvarar honom och ger heder till honom genom att skriva kränkande, äckliga hot till en person som ifrågasatt KLÄDKEDJAN som tryckt hans ansikte på en tröja? Patetiskt!
 
Jag reagerar på att det pratas om "heat of the moment". Att folk skriver saker i stundens hetta och att det då inte är lika allvarligt menat som annars. Ingen ska skriva saker i stundens hetta, i alla fall inte om man inte klarar av ett vårdat språk. Känner man "hettan" och bara vill ösa ur sig en massa strunt så är nätet inte rätt plats. Lugna ner er och när ni kan skriva PÅ RIKTIGT, återkom då.
 
Med en sådan här liten blogg har jag aldrig råkat ut för sådant intensivt hat. Visst har det dykt upp kommentarer även här där personen inte är ute efter en god diskussion utan bara är ute efter att hävda sin "rätt" och i samma veva klanka ner på mig som person (trots att personen inte känner mig). Jag känner igen det i programmet då de pratar på två olika ämnen som verkar röra upp mest hatare. Två ämnen som jag berör då och då i denna blogg, det ena oftare än det andra. Och precis som de i programmet pratar på att "tystas" och inte våga gå hela vägen för att man vet att det genererar denna typ av kommentarer så känner även jag att när jag skriver om dessa ämnen så måste jag vara sååååå extremt tydlig, förklara nästan på förskolenivå för att det inte ska gå att missuppfatta. Och det enda jag skriver om är åsikter som jag har.
 
Jag skriver med fakta, egna erfarenheter och jag uttrycker mig ALDRIG nedsättande utan poängterar alltid att det är just MIN åsikt. Trots detta reagerar en del folk och de verkar ute efter att tysta en ännu mer. Att man aldrig ens ska knysta en annan åsikt om dessa frågor än den åsikt som enligt dem är den "rätta".
 
Nej, stå på er allihop! Ni kvinnor som var med i avsnittet av Uppdrag Granskning visar ett stort civilkurage när ni ställer upp och pratar om detta! Jag beundrar er!

Sett filmen The Courage of Lassie (1946)

Spoilers förekommer!
 
En hundvalp kommer bort från sin kull och uppfostras av vilda djur. Senare hittas han och tas om hand av Kathie. En olycka kommer emellan dem och hunden blir misstagen för ägarlös och tränad till att bli krigshund.
 
Elizabeth Taylor är tillbaka, fast i en annan roll än den hon spelade i Lassie Come Home. Jag är lite förvirrad av titeln "The Courage of Lassie" för denna film handlar om hunden Bill. Inte nog med att hunden inte heter Lassie, det är inte en tik heller (en tik skulle kunna kallas lassie eftersom det är skotska för tjej). Så, som sagt, jag är förvirrad. Filmen är fin i början. Lite "vilda" djur är med och är vänner med hunden. Orealistiskt, javisst. Men det är en film.
 
Sedan blir filmen hemsk. Hunden får vara del i en krigstrupp och drabbas av posttraumatisk stress efter många bombningar och mycket skjutande. Hunden ser verkligen ut att lida och jag tycker det är riktigt jobbigt att se den biten.
 

Sett filmen Dolphin Tale

Spoilers? Baserad på en sann händelse.
 
En ung delfin hittas på stranden intrasslad i en fiskebur. Hon räddas av en pojke och några från ett djurräddningscenter, men tyvärr går inte hennes stjärtfena att rädda. Nu börjar kampen för Winters liv. Kommer de kunna hjälpa henne att simma på riktigt igen?
 
En del saker hände inte på riktigt utan är tillagda för att ge filmen mer effekt. Men grundhistorien är rörande och att delfinen Winter lyckats inspirera barn med funktionshinder tycker jag är otroligt! Skådespelarna i filmen är riktigt bra och Winter spelar såklart sig själv. Därför är hon lite för stor för att föreställa 3 månader, men det går att bortse ifrån. En del traumatiska scener filmades med en animatronic för att bespara Winter lidande och att återuppleva en del hemska minnen.
 
Jag gillade filmen och relationerna mellan karaktärerna! Det var aldrig något "vanligt strunt" om kärlek mellan barnen eller de vuxna som det ibland kan bli i sådana här filmer för att allt ska bli "perfekt". Jag kan absolut tänka mig att Connor får se den om några år!
 

Joan Jett i Highlander

Har lyssnat en del på Joan Jett's musik på sistone. Kan väl säga att den fick en liten återsving hos mig efter att jag såg filmen The Runaways. Mindes tillbaka till då hon dök upp i ett avsnitt av säsong 1 av Highlander.

 

Skådespelare som använder ögonen

Häromdagen såg jag en del av Bridget Jones dagbok då den gick på tv:n. Har sett den tidigare, men fastnade lite igen. Inte på grund av filmen utan på grund av Colin Firth. Jag blev påmind om att han skådespelar med ögonen och dessutom gör det så bra att jag inte bara fattar vad han tänker utan jag känner det också. Så härligt! Det är tre skådespelare som i mina ögon (ingen vits menad) lyckas/lyckades med detta. Vilka är era "ögonskådespelare"?
 
Colin Firth
 
Peter Wingfield
 
Steve McQueen
 
Och en liten bubblare som lyckas ibland och ibland inte:
 

Gerard Butler

Recension av Pore Strips

Annie ville att jag skulle göra en recension av "pormaskplåstren" när jag testat dem och nu har jag använt upp alla tre i förpackningen som jag köpte. Resultatet?
 
Jag fick bort en hel del död hud från näsan och eventuellt en del levande också. Men pormaskarna har det inte rubbat alls. Plåstren gick ner lite bredvid näsan också och där har mina porer blivit mindre, så det är just näsan det inte funkat på. Alla har olika hud så för andra kanske det fungerar annorlunda. För mig var detta inget att göra om i alla fall.
 

RSS 2.0