Bus eller godis

Connor och jag har nu gått bus eller godis. Han tyckte det var jättekul! Min dräkt hann ju inte bli klar till i år så jag körde på en annan enkel.
 
Connor är en skägglös Thor och jag föreställer någon form av ishärskare.

Glad Halloween 2015 till alla som firar det!

Idag blir det bus eller godis och Halloweenkalas/födelsedagskalas för oss. Under tiden vi är hemma hoppas vi det kommer några och går bus eller godis till oss också då vi laddat upp i godisskålen.
 
I år ville Connor att pumpan skulle ha hjärtan som ögon (jag skar då han inte får hantera sådana vassa knivar än). Sedan ville han måla den med glitter.
 
Testomgång.

Redo att dela ut Halloweenpåsar!

Nu är det färdigplockat för morgondagens "bus eller godis". Connor ser verkligen fram emot det. Ända sedan vi började med detta så har vi haft med oss påsar till de barn som vi besökt. Connor tycker nog det är roligast att klä ut sig och få godis, men även fast jag gillar att klä ut mig jag också så är nog det roligaste att lämna över påsarna och se barnens glada ansikten.
 

Här ska det läsas... Outlander-serien

Har lite abstinens nu när säsong 1 av Outlander är färdigtittad och jag väntar på säsong 2. Så en dag "ramlade" jag över en annons på en köp och sälj-sida med alla dessa böcker. Billigt och bra med second hand samt otroligt mycket att läsa!
 

"Det drabbar ingen fattig..."

Ordspråket i rubriken stämmer tyvärr inte in här. Hade det stämt så hade vi först och främst köpt en ny bil redan för ett par år sedan. Men vi lappar och lagar och försöker få ut så mycket som möjligt från vår kära lilla bil. Ett annat ordspråk: "Olyckor kommer alltid tre". Det stämmer mer. Först var det bromssystemet, sedan kamremmen och nu igår så lossnade avgassystemet då syrran och jag var ute på vägarna. Det ironiska var att samma dag som det hände hade vi gjort sista avbetalningen på kamremmen. Så valet var att gråta eller skratta och jag valde det sista, för vad kan man göra?
 
Med ljuddämparen av låter bilen som en rallybil (var ju tvungen att ta mig hem). Men nu står den still tills vi fått tag på grejer och kan fixa den.

Hund??

Jag tror det blivit en miss någonstans...hihihi...
 

Tycka är en sak, vara respektlös är en annan

Man får tycka precis vad man vill. Just den här tiden på året är det alltid debatten om Halloween och Allhelgona. Jag har aldrig hört någon yttra ett ont ord om Allhelgona och dem som firar denna högtid. Det innebär förstås inte att det inte händer, men i denna blogg utgår jag från egna erfarenheter. Däremot är det väldigt mycket skitsnack om Halloween och dem som firar detta. Det ska klankas ner, nedvärderas, det är bara "skit", de som firar det är korkade/lättlurade/för amerikaniserade etc. Sista kommentaren om "amerikaniseringen" visar dessutom på en totalt blindhet för historien. Det var utvandrare från Skottland och Irland som tog med sig sina traditioner till "det nya landet" USA. Sedan har denna sed utvecklats och förändrats med tidens gång. Till exempel skär vi inte så ofta ut Jack´O´Lanterns i rovor numera, utan det är pumpor. Alla traditioner går genom förändringar med tidens gång. Julgranen kom till exempel inte ut i alla hushåll förrän på 1900-talet. Ett par hundra år före det var det överklasshemmen som hade julgran och själv konceptet kom till vid ungefär den tiden. Men det har blivit en sådan vanlig bild av jul numera att folk nästan inte kan föreställa sig jul utan den.
 
Så varför sprida era missförstånd, er okunskap? Varför inte istället ta reda på fakta (det är inte så svårt) innan. Att felaktig information sprids är ett nästan dagligt förtret för mig som måste lägga tid på att förklara sådant om och om igen. Och trots förklaring och beskrivning över saker så vägrar folk ta det till sig. De vill helt enkelt tro på sina åsikter istället för att tro på fakta. Vet ni vad skillnaden är? Varifrån Halloween och Allhelgona härstammar är en FAKTA-sak. En sak som objektivt går att lära sig. Vad man själv firar, varför och vad man tycker om dessa högtider är en ÅSIKT-sak. Där kan man i princip tycka vad som helst.

MEN...
 
Det jag eftersträvar själv är något jag efterlyser hos andra människor. Respekt, hänsyn och förståelse. Om ni själva inte gillar en högtid, inte vill fira den... vet ni vad? Ni måste inte. Själv firar jag inte Allhelgona till exempel. Men något som jag lever efter är att jag visar respekt mot dem som firar och tänker annorlunda. Varför varför varför bemöts inte jag med den respekt och hänsyn jag själv tar? Man kan ju tycka att dessa kristna borde "Så som ni vill att människor skall göra mot er, så skall ni göra mot dem." Lukasevangeliet, och därför tänka sig för. Men det kanske bara gäller om man tycker som dem.

Phantom of the Opera i Stockholm nästa höst/vinter

Tjosan, vad glad man kan bli! En vän och jag har Phantom of the Opera som en favorit och vi har pratat ett tag på att kunna åka och kolla på det. Vi har pratat mer seriöst om det ända sedan det blev känt att föreställningen kommer till Sverige igen och att Peter Jöback ska spela Fantomen. Det var i mars i år det. Nu har vi genom speciellt förköp kunnat köpa biljetter till föreställningen och jag är så glad! Jag hade inte råd med de "finaste" biljetterna, men är klart nöjd över platserna vi fick ändå. Rad 12 på parkett är inte något fy skam. Nu till nästa grej då. Klara att vänta i strax över 1 år på att det är dags...hahaha... I och för sig bra på ett vis för då hinner jag få ihop till resan till Stockholm. Biljetterna släpps den 2 november till allmänheten.
 

Halloweenpyssel med grannar

Igår hade vi ett litet Halloweenpyssel med vänner inför Halloween nu på lördag. Det pysslades för fullt och det blev även lite Halloweenmuffins gjorda.
 
Lugnet före stormen...hahaha...
 
 Jag fixade några inspirationsexempel: ett skelett och ett spöke.
 
 Självlysande pärlor fanns också att tillgå.
 
 
Connor ville måla sina löv med glitterfärg istället.
 
 Jag fick en jättesöt kruka och blomma av Louise. Tack så mycket!

PEZ-figurer

Connor blev så glad när hans mormor hade hittat My Little Pony-PEZ! Det har vi inte sett tidigare. Samlingen växer.
 
Connors mormor hade även hittat en Minion och Nemo.

Förskolornas pumpor i dagsljus

Vi var ner till stadsparken en sväng till idag, medan det var ljust. Såg en del pumpor som vi helt missat igår.
 
 
 

Förskolornas pumpor

Nu ikväll var Connor och jag och kollade på förskolornas pumpor som är på utställning i stadsparken, Arvika. De är en vecka för tidiga, men fina ändå. Stämningsfullt och väldigt kreativa pumpor!
 
Ett urval. Var verkligen måååååånga pumpor!
 
 
 
 
 
 
 

Sett filmen The Kids Are All Right

Spoilers förekommer!
 
Två barn som kommit till av spermadonation orsakar tumult när de berättar för sina mammor att de vill ta reda på vem deras pappa är.
 
Ja, familjen drabbas verkligen av rejält mycket känslor när de två barnen berättar för sina mammor att de tagit reda på information om sin pappa (eller snarare spermadonator då det krävs mer än bara biologi för att vara pappa, enligt mig). De vill veta hur han är och om någon av dem är lik honom. Det är en väldigt intressant fråga som tas upp i filmen. Vill man veta allt, vill man veta sitt ursprung och är man verkligen redo att hantera allt det innebär? Ok, det var tre frågor, men de går in i varandra i alla fall.
 
Mammorna hanterar ändå barnens önskan på ett riktigt bra sätt. De reagerar förstås med känsla och blir både ledsna och upprörda, men detta visar de mest för varandra och barnen bemöter de på ett sådant fint sätt. De ger barnen friheten att välja vad de vill göra och förbjuder dem inte att ta reda på saker. De har hela tiden varit öppna med att de kommit till av spermadonation och att klara av sådan öppenhet även när känslorna svallar är starkt gjort! Det är verkligen världar som kolliderar.
 
Första mötet med donatorn är så klockren. Filmskaparna och skådespelarna lyckas verkligen med att framkalla en smått obehaglig, obekväm stämning. Så awkward! Jag sitter och skruvar på mig och verkligen känner det de känner i filmen. Barnen har förstås många frågor. Vid något tillfälle inträffar faktiskt en feel-good-känsla, men sedan förbyts det i en "nääää....vad blir det nu"-känsla. Dock på ett bra sätt, ett passande sätt för filmen.
 
Annette Bening och Julianne Moore är så bra och trovärdiga i sina roller! Speciellt Julianne. Wow! Mark Ruffalo är också riktigt bra och han kan det där med att agera med ögonen. Barnen spelas av Mia Wasikowska och Josh Hutcherson och det känns verkligen som rätt val för rollerna. De känns naturliga och reagerar också naturligt. Vilken idiot till "polare" som Josh's karaktär Laser har förresten. Blä... På en sidonot kan jag säga att det var lite skoj att se Yaya DaCosta i en liten roll. Såg den säsongen av Top Model som hon var med i.
 
Rekommenderar verkligen denna film!
 

Lyckad Rosa Bandet-promenad

ICA Kvantum, Arvika, anordnade en Rosa Bandet-promenad nu ikväll (som jag gjort reklam för tidigare). Det var ett lyckat evenemang! 136 deltagare. De 50 kronorna per person blev höjda så ICA bidrog med 10000 kronor till Rosa Bandet (6800 kronor hade det blivit annars). Hela lilla familjen hann att få en varsin mössa innan de tog slut. En ballong följde också med oss och jag fick bära en fackla.
 
Våra nya mössor.
 

Engagera er istället!

Ni människor som nu helt plötsligt är så bekymrade över hemlösa, pensionärer, sjuka, ensamstående etc... Var fanns ni förut? Verkar som att ni vill framhäva dessa personers hemska situationer bara för att väga det MOT att vi ska hjälpa flyktingar. Vet ni vad? Det är inte flyktingarnas fel att även andra har det jobbigt. Och vi kan hjälpa bådeock, det ena utesluter inte det andra. Ni som är såååå bekymrade nu helt plötsligt över situationen som hemlösa, pensionärer, ensamstående och sjuka levt med i många år kan ju hjälpa till där då istället för att bara beklaga er över det och försöka skylla detta problem på ett annat problem!

Hittat lite skoj på Kupan

Häromdagen var jag in på Röda Korsets Kupan och kollade runt. Hittade lite smått och skoj!
 
Påslakanet är till barntäcke, något som Connor inte har längre, men kunde inte motstå charmiga CareBears.
 
 Lite småfigurer...
 
 ...och en bok samt fotoram blev det också. 47 kronor för allt.

Rosa Bandet-promenad, Arvika


Höstpromenad i solen

Idag har vi tagit det lugnt och varit på en liten höstpromenad hela lilla familjen. Först till Sågudden och sedan till biblioteket. På vägen dit var ett område avspärrat för en guld- och smyckesaffär hade blivit utsatta för väpnat rån. Huh! Hoppas allt gått bra med personalen!
 
Den här positionen klarade jag inte att hålla särskilt länge, men tillräckligt för ett kort i alla fall.

Vackra blommor!

Jag vet tyvärr inte vad dessa heter så någon kanske kan hjälpa mig? Så härliga!
 

Sett filmen The World's End

Spoilers förekommer!
 
Fem vänner återförenas för att till slut lyckas med det de misslyckats med 20 år tidigare. Att göra en episk pubrunda. Denna gång får pubrundan dock en oväntad twist.
 
Simon Pegg och Nick Frost. Behöver jag säga mer? De som sett filmer med dessa två herrar vet nog på ett ungefär vad som är att vänta. Jag tycker filmen är roande som bäst. Smått irriterande som värst. Effekterna är kul! Och det som nog är allra viktigast med en film... jag vill veta hur den slutar. En del går att räkna ut, men det gör inte så mycket för jag vill ändå fortsätta kolla för att se om jag gissat rätt. Just Simon Pegg och Nick Frost är nog som minst irriterande i denna av alla deras filmer. I andra filmer (utan Nick Frost) har man fått se att Simon Pegg faktiskt kan spela seriösa roller också och det gillar jag. När folk inte fastnar i ett fack och gör samma saker hela tiden.
 
Lite rolig roll för Pierce Brosnan i denna film och det är flera andra skådespelare som gör bra ifrån sig. Martin Freeman tycker jag dock känns väldigt likadan hela tiden. Rosamund Pike kan också nämnas. Hon har en seriös framtoning, vilket (om det görs rätt) passar in bra i sådana här filmer som lätt kan bli lite flamsiga annars. Roande!
 

Nyttjat vinst: lördagslyx på spa, Scandic Arvika

Syrran blev med mig på detta och vi började med hotellfrukost. Åh, vad underbart! Jag är inte en storätare när det gäller frukost, men vid något tillfälle kan jag klämma i mig lite extra. Passade på nu när det fanns. Sedan gick vi till spa-avdelningen där syrran skulle få Fot deluxe-behandling och jag en ansiktskur. Det var otroligt avslappnande och skönt! Därefter bad i bassäng och bubbelpool och lite tid i både ångbastu och vanlig bastu innan vi begav oss hemåt. Härligt med värmen på spa!
 
Mumsfrukost! Äppeljuice, smörgås med ost, ägghalva med något klet, räka och dillkvist, grillad tomat och knaperstekt bacon. Mmm...
 
 Välkommen på spa!
 
 Vi hade avdelningen för oss själva på förmiddagen.

Hel förvaringspall

För det första så var den pallen vi hade i hallen tidigare inte ens förvaringspall. Bara sittpall. För det andra så var den så sönderklöst att den antagit formen av något mera "fritt" än en pall. Så när jag fick se en förvaringspall på Köp och sälj på Facebook så slog jag till. För 80 kronor fick vi en ny. Hallen ser rymligare ut också eftersom denna pall är några centimeter mindre än den förra och även fast det låter litet så gör det mycket.
 
Tetris har gjort sig hemmastadd direkt.

Status för mig?

Jag bryr mig inte om vilket yrke folk har, jag bryr mig inte om de har gott om pengar och mycket prylar eller om det är tvärtom. För mig är det enda som betyder något hur folk ÄR. Jag vet att det i samhället tyvärr finns något så idiotiskt som olika "klasser" och att pengar även kan köpa väldigt mycket makt. Men jag ser inte folk på det viset. När jag träffar någon så ser jag personen. Jag lyssnar på vad de gillar att göra, vad de har för tankar och värderingar, jag ser hur de beter sig mot andra personer och ibland även mot djur (om sådana finns med i bilden). Det är där jag lägger min bedömning. Jag tycker aldrig någon är "förmer" bara för att de har ett visst yrke eller pengar. Riktigt tragiskt är de människor som har högstatusyrken och/eller gott om pengar som själva ser sig som "förmer". Hur kul är det att umgås med folk som har den attityden?
 
Så jag skippar statustänk på det viset och sätter istället hög status på empatiska människor med goda värderingar och ett mänskligt/humant beteende gentemot sina medmänniskor. Värderingarna kan ibland även vara sådana jag själv inte delar, som till exempel religiösa, men som ändå bottnar i samma grundton som det jag står för.

Connors känslor för sitt spel Splatoon

Första kvällarna efter Connors födelsedag kunde man hitta honom på detta vis när han somnat.
 
Sötnosen! Ville inte släppa spelet från sig.

Lånat på biblioteket

Jag har min bokhög med böcker som jag fått i present och köpt på loppisar och bokreor, så har inte lånat böcker till mig själv på bibliotek på länge. Men då och då blir det lånat för Connors skull. Idag var vi till biblioteket och lånade ett par böcker som han sett tidigare.
 
Balettboken var verkligen perfekt för barn och Connor tycker den är kul eftersom han går på balett. Hurs görs bebisar beskrev verkligen på ett enkelt självklart sätt hur bebisar blir till och var inkluderande. Två böcker vi kan rekommendera.

Känslan när saker man själv "tjatat" om tas upp

Ja, den känslan känns ungefär som att hjärtat gör volter. Jag är en person som vill veta i princip allt. Jag har alltid velat ha hela bakgrunden till grejer. Det var därför jag för nästan 20 år sedan började bena ut konceptet "jul". Jag kan inte fira den kristna julen. Det känns fel eftersom jag inte är kristen. Jag är inte en person som gör saker "bara för att" eller för "tradition" utan vill verkligen känna att det jag firar är något jag kan stå bakom. De som stått mig närmast kanske jag närmast tjatat öronen av kring detta. Folk har inte riktigt brytt sig på samma vis som mig. Nu menar jag inte att de är helt obrydda, men de är inte så noga som jag är med varför man gör saker och firar saker, utan gör det för att det är fint, tradition, vana eller liknande. Det är inte detsamma som att inte bry sig, så jag menar bara att de inte brytt sig på samma vis som mig.
 
Därför blev jag så glatt överraskad när en karaktär i en tv-serie plötsligt pratar om just de saker jag pratat om i så många år. Eventuell spoiler här nedan för tv-serien Outlander!
 
"The Church often took pagan holidays and renamed them for their own purposes."
 
"Samhain became Halloween,"
 
"Yule became Christmas, and so on..."

Hämtat vinst

Hämtade ut min vinst i Eda Stolpjakt idag. Sedan var vi till butiken för att kolla vad de hade för skor inne, men de jag fastnade för fanns inte i min storlek. Så får bli återbesök nån annan gång.
 
 

Härliga ljusslingor på Clas Ohlson!

Häromveckan var jag på nyöppnade Clas Ohlson på Bergvik köpcenter i Karlstad. Gillar verkligen den affären kan jag säga! Så stor, så fräsch och personalen var så trevlig! Jag gick bara in för att titta runt eftersom det var nytt, men jag hittade en ljusslinga till vår hall som saknat en ljusslinga sedan den förra gick sönder för 5 månader sedan. Nice!
 
 
Slingan jag valde var koppar metallic. Fanns även i mässing och silver. Om ni undrar över två telefoner så har vi helt nyligen fått porttelefon (den till vänster).
 
 Koppar.

Spökligt på Sågudden

Igår var hela lilla familjen till Sågudden med några vänner och deras barn. Då slog det mig att vi kunde leta upp "spöket" som jag hört talas om, men aldrig sett själv. Det är inget riktigt spöke förstås, men ett ansikte i ett fönster. Undrar hur det är gjort, för det såg riktigt häftigt ut...
 
Bu!

Sett filmen Taken 2

Spoilers förekommer!
 
Bryan och hans fru Lenore blir kidnappade i Istanbul av fadern till den person som Bryan dödade i sökandet efter sin kidnappade dotter (första Taken-filmen).
 
Precis som i första filmen blir jag helt förskräckt över dessa äckliga män som pratar på att sälja kvinnor precis som om de var ägodelar som var till för att behaga män. Vet att det finns de med den synen och blir så grymt äcklad av det. Vi är alla människor! Denna film blir mer intressant än den första då rollerna blir lite ombytta. Pappan måste till stor del förlita sig på sin dotter och hon får vara mycket aktiv i denna film. Filmen är väldigt spännande och ämnet gör att det aldrig blir "bara" en actionfilm eftersom åtminstone jag är nästan konstant förbannad på dessa skurkar. Maggie Grace gör en bra roll som dottern Kim.
 

Yey! Jag vann i Eda Stolpjakt!

För andra året deltog vi i Arvika Stolpjakt och för första gången i Eda Stolpjakt och jag är en av vinnarna i Eda! Jag vann ett presentkort på BUG sportaffär på 500 kronor! Perfekt då jag är i behov av nya skor, men inte haft råd. Jag tycker själva tävlingen är rolig och man gör det helt på egna villkor efter egna förutsättningar. Att få komma ut i naturen och se ställen man aldrig skulle ha fått se annars... det är guld i sig. Att sedan vinna var dock en extra bonus som jag verkligen uppskattar!
 
Det här stället i Koppom var nog bland de vackraste platserna i Eda Stolpjakt. Dock otroligt mycket älgflugor... huh!
 
 I Åmotfors var det också spännande, särskilt när vi hittade detta gryt och för att vi hade sällskap av två vänner då.
 
 I Charlottenberg följde vi en fin vandringsled.

Fodrade byxor till lite större barn?

När Connor var mindre så hittade jag lätt fodrade byxor till honom. Men efter storlek 104 har det blivit svårt. Dessa byxor är så bra på hösten, innan overallen åker fram. Häromdagen hittade jag ett par på Lilla Kråkan i alla fall + en tröja. Så jag får väl fortsätta att hålla ögonen öppna.
 

Sett filmen Cyberbully

Spoilers förekommer!
 
En tonåring blir utsatt för nätmobbing.
 
Filmen i sig är väl inte en höjdare i skådespelare och kvalité, men ämnet som tas upp är verkligen aktuellt och berörande. Det handlar om nätmobbing. Mobbing har troligtvis alltid funnits då det alltid funnits rädsla, hat, grupptryck etc. men det grymma när det gäller nätmobbing är att personen som utsätts inte ens har en fristad i sitt eget hem. Datorer och smartphones följer oss var vi än går och där finns orden som kan såra. Det går inte att undkomma riktigt. Samtidigt så visar filmen ett beroende av sociala medier. Flera gånger undrar jag varför den utsatta helt enkelt inte avregistrerar sig där hon blir mobbad. Men jag förstår att det inte är så enkelt. Inte bara att personen i sig är beroende, utan om man inte har vissa saker så blir man utstött enbart på grund av det. Så det är som ett gruppberoende kanske man kan säga.
 
Filmen visar upp fula exempel på victim-blaming. Det vill säga att man skyller på offret. Om hon bara ändrar på sig, om hon inte lägger upp det hon lägger upp, om hon bara..... ja, ni förstår. Det är extremt fult att göra så. Det är ALDRIG någonsin offrets fel! Filmens huvudkaraktär har verkligen hemska "vänner" också som inte alls beter sig som att de bryr sig eller som inte vågar bry sig. De som nätmobbar är speciellt fega också då de gömmer sig bakom sina skärmar. Ibland anonyma, ibland inte och även då de inte är anonyma så blir det ändå som en självupplevd anonymitet då man sitter bakom en skärm. Kanske tycker de att orden inte är jobbiga att uttrycka när de sitter där de sitter, men detta betyder inte att det inte känns lika hårt för offret som att bli mobbad IRL. Folk borde tänka sig för mer!
 
Kanske känns filmen bättre om man tillhör målgruppen, för som sagt så är ämnet engagerande. Detta är något som borde tas upp i alla skolor, obligatoriskt, flera gånger om året och inte bara som en "temavecka", utan genomgående. Folk behöver uppenbarligen lära sig netikett. Man ser ofta hemska exempel på folk som beter sig som idioter bara för att de befinner sig bakom en skärm. Även vuxna personer. Det farligaste är att offret ofta känner sig skyldigt och håller tyst om det, skäms för det. Om vi slutar att kasta skuld på offret så kanske fler skulle våga bryta tystnaden så vi kan göra något åt problemet.
 

Lek i skogen och foto för tävling

Idag var det kyligt i lyften, men hela lilla familjen tog en sväng i skogen för lite lek och fotograferande till en tävling. Coop anordnar en tävling där man kan vinna mat för 10 år. Tänk vad det skulle göra mycket för vår ekonomi! Chansen att vinna är väl liten och många bidrag är kreativa, roliga och fina, men drömma är alltid trevligt.
 
Jag laddade upp bilden åt rätt håll, men formatet på sidan är troligtvis så att bilden vändes för att inte få fel proportioner.
 
 Här är bilden rättvänd.

Två loppisar på en dag

Samma dag som Connor och jag var på barnloppis i Edane så var det loppis på skolan i Dottevik. Dit åkte vi efter att Robin slutat jobbet för dagen, då han också gärna ville dit. Blev en hel del fynd den dagen! På barnloppisen valde Connor förstås. Jag är fascinerad, för i hans ålder var jag inte ett dugg intresserad av kläder. Började bry mig först när jag var 12 år gammal. Men Connor är engagerad och vill gärna välja själv.
 
Connor ville vara med och spexa på kortet (plus att Batman-tröjan han har på sig köptes den dagen också). Förutom den blev det en Villervalla-tröja (storlek 140, men Connor ville ha den och sa att "jag blir stor nån gång"... sötisen! Och 20 spänn var överkomligt), en Lille Skutt t-shirt, en randig tröja, en Batman-leksak, Turtles-glasögon...
 
 ...byxor, Superman-tröja och tröja med sparkcyklar på.
 
 På loppisen i Dottevik hittade vi lite leksaker (Lego-platta för bara 2 kronor var finfint), boken Liftarens guide till galaxen (för 5 kronor), en vintermössa till Connor och en top till mig.
 
 Sådana små figurer som lyser i mörkret hade jag flera av som barn. Nostalgi!
 
 Mössan.

Förlovade i 6 år

Den 29 september hade jag och Robin varit förlovade i 6 år. Lika länge sedan vi var i Skottland senast (där vi förlovade oss). Åh vad jag längtar dit! Vill verkligen dit igen! Passande fick jag fortsättningen på första säsongen av serien Outlander som utspelas i Skottland och så fick jag en film till som jag såg för några år sedan och verkligen gillade. Robin fick filmen Cocoon av mig i plåtbox (bluray).
 

Läst klart: De målade grottornas land av Jean M. Auel

Från bokens baksida:
 
"Ayla försöker hitta en balans mellan sina uppgifter som nybliven mamma till Jonayla och sin utbildning till andlig ledare och helare. Tillsammans med Jondalar och Zelandoni ger sig Ayla ut på en lång resa för att besöka andra grottor inom Zelandonii. Längs vägen möter de många faror som de övervinner tack vare Jondalars spjutslunga och Aylas speciella förmåga att kommunicera med sina hästar och sin tama varg. När Ayla till slut blir kallad för att bli en riktig Zelandoni kräver Stora Modern ett omänskligt stort offer av Ayla, ett pris hon måste betala för att få Kunskapens Gåva."
 
Boken följer samma "recept" som tidigare och är väldigt detaljerad. Jag blir lite uttråkad då grottorna som besöks är så snarlika och beskrivs så noga. Det är tråkigt och upprepande i hela 400 sidor. Som tidigare fascineras jag dock av den mänskliga faktorn. Hur relationer och psykologin är beskriven är otroligt bra!

Ayla är inte uppvuxen som Zelandonii och är därför inte bunden av traditioner och hur saker "ska vara". Hon kan se saker på ett nytt sätt samt ifrågasätta. Detta gillar jag. Det är lätt att bli "hemmablind". Att aldrig tänka på det man gör. Som de flesta som jag frågat varför de firar vissa högtider. Vanligaste svaret är "det är tradition". Så själva kärnan till varför man firar har gått förlorad. Jag vill aldrig göra saker så slentrianmässigt utan vill veta vad jag firar och känna att jag kan stå 100% bakom detta. Jag vet inte riktigt varför jag är sådan. Har alltid varit sådan, ända sedan jag var barn. Kanske har jag helt enkelt bevarat den där "barnasidan" i mig, för de som känner 5-åringar vet att de bubblar av frågor.
 
*STORSPOILER* Jondalar visar åter igen att jag haft rätt i att inte lita på honom. Genom hela bokserien har jag haft svårt för honom och känt att han inte är så bra. Han känns falsk och lögnaktig och i denna bok visar han ännu en gång bevis för det. Det sveket han utsätter Ayla för är så extremt allvarlig att jag tyvärr tappar en del av mitt tycke för Ayla då hon tar honom tillbaka. Han är en korkad idiot som sätter sig själv främst och han kan visa hur mycket ånger som helst, men eftersom det hänt om och om igen (fastän sveket denna gång är extra stort beroende på omständigheterna) så är han inget att satsa på. Tycker synd om Ayla.
 
Efter en dryg början så händer det väldigt mycket på en och samma gång och boken slutar väldigt plötsligt och ouppklarat.
 

Loppis i Tidafors

För några veckor sedan fick vi möjlighet att åka på loppisen i Tidafors igen. Det är en väldigt stor loppis och jag tror jag stod 40 minuter bara i leksakshörnan för att gå genom allt...hehe... Kan tipsa alla loppisintresserade om denna loppis. Den ligger utanför Molkom på väg till Älvsbacka.
 
 
 
En del leksaker.
 
 Nya gardiner.
 
Jag gillade att vingarna på fjärilarna stack ut. En mer somrig gardin egentligen, men ville så gärna se hur de blev och inte behöva vänta.

En hjälpande hand

Vi har tyvärr inga pengar att hjälpa med, men vi har saker som vi inte använder. Nu kommer de till användning av människor som flytt sina hem. Mycket bättre än att det ska samla damm i en garderob här! Filtar, barnkläder, leksaker, målargrejer och några hygienartiklar har vi skramlat ihop från våra garderober och skåp.
 

Sett filmen Life happens

Spoilers förekommer!
 
Vännerna Deenas (Kate Bosworth) och Kims (Krysten Ritter) relation sätts på prov då Kim blir gravid och får en bebis.
 
En totalt "blank" och innehållslös film, enligt mig. Gjord på ett annat sätt så skulle historien i sig kanske kunna bli något, men denna engagerar inte alls. Den känns mer som ett "väntrum". Skådespelarna engagerar inte de heller och det känns som en rätt meningslös film att se.
 

Söndag på tivoli, Arvikamârten 2015

Idag blev vi joinade av syrran och begav oss ner på tivoli. Det blev karuseller och spel. Jag testade bara Frozen-huset, då jag inte orkade åka något mer. Connor ville inte med in där då han tyckte det var läskigt, men han åkte andra karuseller och spelade. Syrran åkte för fullt och hade sedan väldig tur på spel. På ett ställe vann hon första pris och fick välja stor nalle och på ett annat...
 
...vann hon 2 kg choklad på första försöket.
 
 Connors favoritkarusell.

Lite handlat i Karlstad

I måndags var vi på månadsstorhandlingen. Connor fick välja byxor och strumpor på H&M, sedan såg han en vintermössa på ICA Maxi som han gillade (han hade redan en som vi köpt på loppis, men bra att ha reserv), innan det köpte han sig en slush på Leos Lekland där det ingick ett roligt glas (samma serie som det glas han köpte på Värmskogs Café i sommar), jag köpte ljusslinga till hallen på Clas Ohlson och fler satinklädhängare till Connors maskeradhörna på TGR. Det var en lyckad dag där vi fick tag på alla "sällanköpsvaror" som vi var ute efter, men när vi mathandlade var däremot mycket av det på listan slut... Brukar aldrig vara det, men vi handlar så sällan på måndagar också så leveransen hade kanske inte kommit än.
 
Inköpen.

Arvikamârten 2015

Efter Connors balett idag var hela lilla familjen ner på mârten på stan. Det var trångt, men inte så illa. Har varit med om värre. Vädret var underbart! Senare på kvällen var vi runt och tittade på tivolit för att alla blinkande ljus skulle komma till sin rätt. Connor spelade några spel och jag gav mig på gripklo-spelen som vanligt. Det var inte mycket folk alls den tiden vi var nere. Kommer nog vara mycket mer imorgon då det är familjedag och halva priset.
 
Connor köpte sig en mössa (Raphael), leksaker och en Ash från Pokémon i pärlor.
 
 En tröja till mig.
 
 Gissar på ett besök till detta hus imorgon.
 
 
 
 Vinster. Jag lade sammanlagt 40 kronor på gripklo-spelen och vann Tom och Scooby-Doo. I spel där Connor fiskade påse, drog snöre eller räknande poäng så vann han resterande saker.

Hej på mârten!

Idag är det Arvikamârten! Tivolit började redan igår och fortsätter imorgon också, men mârten är idag. Vi är troligtvis på stan nu när detta publiceras (tidsinställt), efter att vi varit på Connors balett. Vill gärna påminna er jag känner om följande: Jag är smått ansiktsblind och jag blir mentalt uttröttad när det är många intryck runt mig på samma gång vilket leder till sämre fokus. Så om jag inte ser er och hälsar så är det inte något illa bakom det. Är ni i närheten, rör gärna vid min arm och säg hej så jag kan fokusera och hälsa. Och ses vi inte så säger jag hej på mârten här!
 
Trångt på mârten 2011.

Sett filmen Would you rather

Spoilers förekommer!
 
En kvinna vill hjälpa sin sjuke bror och går med på att närvara vid en "fest" där gästerna blir inbjudna att spela ett "spel" där en person vinner precis det hen behöver.
 
Filmen känns psykologiskt svår. Jag föreställer mig själv att vara i den sitsen som gästerna är. *STORSPOILER* När man väl är med och spelar så kan man inte backa ur eller ångra sig. Då dör man. Så är man villig att göra vad som helst för att överleva? Är man villig att offra vad som helst för chansen att hjälpa sig själv eller någon man älskar?
 
Jag finner filmen väldigt intressant. Den mänskliga psykologin fascinerar mig alltid. Ibland blir jag förskräckt, men bara i verkliga livet då. När det gäller filmer så är det inte på riktigt. Många filmer påminner dock om verkligheten och kan vara upprörande. Som jag skrev ovan så är denna film psykologiskt svår och det är dels för att den känns lågmäld och realistisk och dels för att jag sätter mig själv i sitsen och undrar hur jag hade valt.
 
Kan rekommendera denna film till alla som är intresserade av psykologi och som inte har något emot skräck!
 

Sluta tala om vad andra...

...ska bry sig om! Vi har alla olika perspektiv och olika saker är olika viktiga. Jag avskyr avskyr avskyr när människor trycker ner andra genom att säga "bry dig om något viktigare istället", "om det där är största problemet du har så har du inga problem" och liknande. Det som är viktigt för denna person är det av en orsak. INGEN har rätt att klampa in och förneka denna persons upplevelse och åsikt på detta vis. Och sedan så kan personen faktiskt ha andra större problem/engagemangsområden också, men många människor klarar faktiskt av att hantera flera saker samtidigt både stort och smått.
 
Så för att uttrycka mig totalt plumpt och utan att linda in: Lägg av med att ta er rätten att högt uttrycka att andras åsikter, problem och intressen är mindre värda än dina och/eller att det finns en "värdeskala"!

RSS 2.0