Barnkläder på second hand igen

Det känns verkligen lite extra kul när det hittas kläder på second hand. Man kan hitta grejer som inte finns i butik och priset passar min plånbok mycket bättre! Senaste köpen var på Lilla Kråkan.
 
En tunn tröja, ett par gympabyxor och ett otroligt mjukt mysis-set med ficka på magen.
 
Baksidan av den tunna tröjan.

Läst klart: I kroppen min av Kristian Gidlund

Från bokens baksida:
 
"Jag har fått besked om en envis cancer. En elak. En cancer som gjort sig omöjlig. Omöjlig på alldeles fel ställen. Och jag har fått besked om att jag inte kommer att klara mig den här gången. Det här är mitt sätt att hantera den här situationen. Mitt sätt att tygla det som har tvingat sig in i mitt liv. Det här är mina känslor när de osar, fräser och dundrar inom mig."
 
Boken är baserad på Kristians blogg, men innehåller även en del som han skrev speciellt för boken. Han skriver rakt, ärligt och grymt om denna hemska sjukdom och vad den gör med människor som drabbas och dess närstående. Han skriver även väldigt intressant kring sådant han tänker på, som inte rör sjukdomen, men som kanske är insikter som drabbat honom på grund av att han blivit tvungen att stanna upp... att omvärdera vad som betyder mest och så vidare.
 
Jag känner igen mig mycket när han skriver om hur han blir totalt intetgjord av Försäkringskassan och att han undrar vad som var värst...kampen mot cancern eller mot FK. Och att även Kristian fick kämpa så, trots att han hade en sjukdom som går att se, trots alla operationer han gick genom, trots alla behandlingar som gjorde honom riktigt illa för att försöka ta kål på sjukdomen... en sjukdom som alla FATTAR vad det är... det är så skruvat så jag kan inte ens förstå det. HUR kan man ifrågasätta sjuka människor på detta vis? Jag är inte ett dugg förvånad över allt jag fått utstå om till och med en person som hade cancer fick det.
 
Han skriver intressant om alla "goda råd" han fått för att bli frisk. Att han ska detoxa, äta det eller det, träna si eller så och då försvinner cancern. Som en person som skrev till Kristian "om du inte tar till dig mitt råd, så får du skylla dig själv"? Tänk att skuldbelägga de som drabbas av cancer på detta vis? Att det är deras eget fel om de drabbas och deras eget fel om de dör? Patetiskt!
 
Jag sitter och nickar när jag läser följande för att det är så klockrent beskrivet: "Det finns en övertro på yttrandefriheten i Sverige - illusionen om att vi måste säga något bara för att vi får. Den retoriken hävdar att det fortfarande heter n-boll bara för att det "alltid" har gjort det." Vilket bakåtsträvande! Och denna underbara frihet vi har att få tycka och att få uttrycka sig... Precis som Kristian skrev så måste vi inte säga/skriva något bara för att vi får. När en person lägger upp en bild och får kommentarer som "vad fult" och liknande. Vad menar man hyllar yttrandefriheten med det?
 
Kristian uttrycker sin besvikelse över hur landet började se ut. Det inlägget är skrivet mars 2013 och handlar om försämrad välfärd, främlingsfientlighet och så vidare. Allt onödigt hat och all splittring. Han slipper se varåt det barkat, men kanske visste han redan då var det var på väg. Han skrev då om hur Sverige vill utvisa ensamkommande flyktingbarn och han tyckte det var så stört att han knappt orkade skriva om det. Jag kan inte föreställa mig hur det kändes för honom, men om jag varit i den sitsen så hade jag nog känt en frustration över att inte kunna lämna världen till en bättre framtid. Men vi får fortsätta kämpa, stötta varandra, dela med oss av vänskap och kärlek, säga ifrån när det behövs och försöka skapa en bättre framtid.
 
Jag rekommenderar denna bok!
 

Börjat med inför skolan-tradition

Innan Connor började förskoleklass så gjorde jag samma sak med honom som min mamma gjorde med mig. Vi gick på stan och skaffade skolset med pennfack, penna, linjal etc. samt ett nytt plagg att ha på första dagen. Detta hoppas jag vi kan göra varje år framöver inför skolstart.
 
Connor valde ett Avengers-pennfack och ett Hitta Doris-set med penna, sudd, linjal och pennvässare.
 
Som första dagen-plagg valde han ut denna vita "farfarströja".

Sett filmen Black or White

Spoilers förekommer!
 
En sörjande nybliven änkling dras in i en vårdnadstvist om sitt barnbarn som han har varit med och uppfostrat hela hennes liv.
 
Den här filmen baseras på sanna händelser och det brukar vara en balansgång mellan att hålla kvar verkligheten och samtidigt göra det till en mer flytande film. Jag vet inte hur mycket som är sant eller inte, men tycker filmen är väldigt gripande och att den visar på att verkligheten inte är så enkel som svart eller vitt utan att det är så många olika lager och nyanser. Den är väldigt intressant och välspelad (särskilt av Octavia Spencer och Kevin Costner). Manus är väldigt bra och man räds inte att beröra ett väldigt känsligt ämne. Det mest realistiska i filmen är att ingen är helt genom "god, perfekt och den amerikanska hjälten". Alla i filmen är mänskliga med brister, fel och tankar som inte alls är stenhårt fixerade i "jag har rätt". Tvivel, självrannsakan och empati framställs väldigt tydligt mellan de där "fighterna" där ingen av karaktärerna vill "släppa" så att den andre "vinner".
 
Fördomar har vi allihop, men precis som i filmen så är det inte de där "programmerade" tankarna som är det viktigaste. Det viktigaste är vad vi gör SEN. Hur vi möter de tankarna, hanterar dem och går vidare. DET visar vad en människa verkligen går för! Rekommenderar denna!
 

Årets fiskdammspåsar 2016

Som vanligt satsade vi på små saker istället för godis, men barnen fick även en Paw Patrol-sockervadd med klistermärke i. Temat för kalaset var till största delen Paw Patrol (även fast det gärna blandas in lite annat också).
 
I år kunde för ovanlighets skull alla bjudna komma (jättekul), så det blev många påsar!
 
 Innehåll i påsarna: En Paw Patrol-mask, en bok (Peta i brasan-dagen från OLIKA Förlag), en led-ballong, såpbubblor (Hitta Doris), en Minion som superhjälte (Hulken, Batman, Superman, Turtles, Captain America, Iron Man, Thor eller Spiderman fanns), en penna med många färger och ett litet Toy Story-block.
 
Sockervadden.

Barnkalas 2016

Oj, i år slog vi rekord i antal barn. ALLA som vi bjöd kunde. Det brukar alltid vara någon som inte kan, så det är första gången som verkligen ALLA kom. Kring 43 stycken i en trea på 78 kvadrat. Det var trångt och varmt, men väldigt kul och livat! Barnen hade kul och vi fyllde dem förstås med sötsaker...hehe... Vi har dock aldrig sötsaker i vår fiskdamm, så det jag menar är tårta, muffins, kakor, glass och särskilt för i år Paw Patrol-sockervadd.
 
Årets tårta. En härlig Paw Patrol (önskad av Connor) gjord av Millis tårtor.
 
 Detaljerna är otroliga!
 
 
 
Ballonger är ett måste förstås. Connor har älskat ballonger hela livet!
 
 
Jag gjorde chokladmuffins med turkos frosting (Connors färgval).
 
Så här många par skor har vi aldrig haft i vår hall förut.
 
Efter kalaset så hade Connor en massa ballonger att leka med. Längst fram ser ni några ballongdjur. Vi hade en liten "station" på kalaset där man fick knyta ballongdjur. 80 ballonger plus instruktioner fanns. En del var riktigt bra på det där! Jag testade tre gånger och alla tre gånger small ballongerna.
 
 Presenter.

Connors födelsedag 2016

På Connors födelsedag den 19 augusti hade vi släkten här och dagen efter var det dags för barnkalas. Barnkalaset kommer i ett senare inlägg (där jag bland annat kommer visa den fantastiska tårtan som Connor beställt i år). Eftersom han fyllde på en fredag så var han i skolan först. Där hade de sjungit för honom och han hade fått en födelsedagsballong (i papper). Det var en glad unge som gått sin första vecka i förskoleklass! Nu är han 6 år!
 
På själva födelsedagen var det regnbågstårta till vårt färgälskande barn. Chokladmousse som fyllning.
 
 Första gången som jag bakat egna tårtbottnar och satsade då på stort och gjorde sex stycken i regnbågens färger. Visst ser det annorlunda ut på utsidan?
 
 För inuti var den så här.
 
 Garneringen var också i regnbågens färger (ungefär), både strössel och dekorglasyr.
 
 Presenter (en del av detta finns även med här nedan på bilden).
 
Presenter. Av oss föräldrar fick han sin nya säng plus en del kringgrejer som behövdes till det, så det kommer ett helt eget inlägg om hans "nya" rum.

Grattis Connor 6 år!

Detta klockslag 14.59 för 6 år sedan såg du dagens ljus för första gången. Tänk vad vi hade längtat efter dig! Och nu har du blivit så stor och börjat förskoleklass! Vi älskar dig så otroligt mycket!
 

Komplett Turtles-set

Det tog några månader och några olika loppisar, men nu är Connors Turtles-set komplett. Jag tycker att loppis är ett roligt sätt att lära Connor att leta, vänta, ha tålamod, samt hur bra det är för miljön och plånboken. Han har på egen hand märkt hur mycket billigare en sak kan vara på loppis jämfört med affären trots att det är samma grej.
 
Donatello var den som saknades.
 
 Komplett!

Första dagen i förskoleklass.

Idag började Connor förskoleklass så måndag-fredag kommer han vara i skolan. Första dagen gick bra och han tycker att det är kul och spännande!

 

Connor på väg till skolan.
 
 Förskoleklassarna fick en varsin ros som välkomstpresent av sjätteklassarna.

Varit på jakt efter barnbyxor

Och jakten fortgår kan man väl säga. Upptäckte att Connor inte har så många par byxor inför skolstarten så vi har fyndat lite på Tradera. När det letades byxor på Kappahl så råkade det fyndas en t-shirt och ett linne istället. Halva reapriset så de kostade 25 kronor styck. Rena Tradera-priset det också!
 
Spiderman-byxorna från Tradera var till och med oanvända.
 
 Roliga tryck!

På bio: Suicide Squad

Spoilers förekommer absolut!
 
När världen hotas av undergång drar man in ett gäng skurkar för att rädda dagen.
 
Till en början är filmen rätt seg. Introduktionerna till varje karaktär är lång och täckande. Väldigt bra för dem som inte känner till karaktärerna förstås, så det är bra att man tänkt på dem och att filmen ska vara för alla. Trots att det kändes segt så var det inte ogenomlidligt så det funkar ändå.
 
Det som kanske får lida lite på grund av de långa introduktionerna är resten av filmen. Det känns som att man skippat partier och att man plötsligt befinner sig här och där. Jag fick känslan av att ha missat något då och då, även fast jag inte gjort det. Och plötsligt skippas bakgrunder helt och hållet. Sedan är jag så otroligt trött på när folk använder det kvinnliga könsordet som ett nedvärderande ord. Borde vi inte ha kommit förbi det vid det här laget? Tyvärr är det Harley Quinn (Margot Robbie) som använder det flera gånger och i övrigt är hon den karaktären jag gillar mest i gänget. Hennes historia med Jokern (Jared Leto) är så tragisk och man får med mycket av det i filmen och det gillar jag. Tänk att vara fast med en person som man älskar något otroligt vansinnigt, men som skadat en så och förstört ens liv...
 
Något unket "skämt" förekommer också, som till exempel då Deadshot (Will Smith) föreslår att Flag (Joel Kinnaman) ska gå fram till sin flickvän (Enchantress som försöker ta över världen), daska till henne på baken och säga till henne att lägga av. Suck! Att karaktären även är pappa till en dotter får det hela att låta ännu värre. Vem skriver sådan skit egentligen? Cara Delevingne som spelar Enchantress överspelar tyvärr medan Jai Courtney som Boomerang är lika blank och tråkig som i Terminator Genisys.
 
Så, det var det negativa. Vi avslutar med det positiva. Margot Robbie är väldigt bra som Harley Quinn och Jared Leto passar bra in i rollen som Jokern. Nu har jag inte sett Heath Ledger som Jokern och folk framhäver alltid att han är den bästa, så jag kan inte jämföra utan bara konstatera att jag tycker att Jared gjorde ett ypperligt bra jobb i rollen! Det var härligt att man hade gamla klassiska låtar som soundtrack! Det var kul att få se The Flash och Batman, även fast det var lite plågsamt att se Ben Affleck som den sistnämnde. Och ni satt väl kvar i eftertexterna? DC har gjort lite som Marvel och hade med en extrascen. Kanske har de gjort så länge, det har jag inte koll på då jag inte sett DC på länge (förutom tv-serier och där förekommer inget sånt). Så det är något i alla fall jag kopplar ihop med Marvel.
 

På bio: Lights out

Spoilers förekommer!
 
När Rebeccas lillebror berättar om en mardrömslik kvinna blir hon påmind om en gestalt från sin egen barndom. Släck inte ljuset!
 
Jag är ett riktigt fan av kortfilmen Lights out! Jag rekommenderar er att se den. Här har ni den. Den har precis de element som får mig att rysa. Underbart!
 
Långfilmen var ju tvungen att bygga mer av en handling och bakgrund än kortfilmen, så riktigt på samma vis blir det inte. Dock så blir jag överförtjust när kvinnan (Lotta Losten) som spelar huvudrollen i kortfilmen är med i början av långfilmen! Det är även kul att det är kortfilmsskaparen (David F. Sandberg) som regisserade långfilmen.
 
Teresa Palmer är den som bär filmen tillsammans med Gabriel Bateman. Det är kring dessa syskon och deras mamma som historien snurrar. Maria Bello är tyvärr rätt frånvarande på något vis, men filmen klarar det ändå. Jag kan säga att det är som det brukar med rysare för mig. Till en början gillar jag det verkligen... När det är mystiskt, mörkt och man bara får ana saker. När slutet närmar sig och det blir "för mycket" så tröttnar jag. Detta är dock en av de bättre rysarna jag sett på länge! Det är absolut en film som ger kortfilmen heder. De billiga "hoppa-till"-effekterna hade jag klarat mig utan, men jag förstår ändå varför de lägger in dem. Det var fullsatt salong och en hel del hoppade till då och då följt av ett sorts frigörande skratt. Så folk verkar gilla det.
 
För mig är det dock scenerna som ger mig kalla kårar som är bäst. Jag gillar verkligen den där smygande fruktan. I denna film får man bådeock.
 

Skolväska från ICA Maxi

Connor fick välja en skolväska för någon vecka sedan. Först ville han ha en Minion-resväska med hjul, men nja... inte riktigt skolväska det. Då valde han en Frost-ryggsäck, men den var liiiiiiten. Ja ja, tredje gången gillt. Då var det en ryggsäck av bra storlek (tur att ICA Maxi hade en del att välja mellan).
 
Till slut blev det en Star Wars.

Skolstart-grejer på Akademibokhandeln

Skolstartsakerna har kommit till många ställen nu. Det behövs inte så mycket för förskoleklass, men Connor fick ändå en mapp där han kanske kan lägga brev från skolan till oss föräldrar. Eller teckningar som han vill ta med hem.
 
Så fin! Fanns även med pingviner (gul), en kameleont (grön) och kaniner (rosa).

highlandertess

Lilypie Kids Birthday tickers

Profile for Highlandertess

Instagram




















  • RSS 2.0