På bio: Rogue One: A Star Wars Story

Spoilers förekommer absolut!
 
Några ur rebellalliansen ger sig ut på ett riskabelt uppdrag för att få tag i ritningarna till imperiets nya massförstörelsevapen.
 
Jag har inte mycket positivt att säga tyvärr, så gillar ni filmen gör ni nog bäst i att skippa denna recension.

Storspoilervarning här! Jag hoppas innerligt att de få sekunder av CGI-Leia som vi fick se i den här filmen är det enda (förutom i tv-spel). För det var rent ut sagt för j*vligt fult. Likaså stackars Peter Cushing som man fick se mer än några sekunder av. Han såg ut som en karaktär i En Julsaga, den versionen med Jim Carrey som animerad Scrooge. Riktigt illa! Det går verkligen inte att ersätta människor med CGI. Kanske om man inte ser ansiktet på dem, men absolut INTE annars. Kroppsspråket är väldigt stelt och när det gäller ansiktet är det otroligt plastigt och ögonen har inget liv alls. Det syns så tydligt att det inte är en levande person. Folk får tycka vad de vill, men jag tycker det var uselt. Totalt uselt.
 
Filmen innehåller ingen egentlig spänning eftersom man redan vet hur allt går om man sett episod 4. Det enda jag tycker känns Star Wars är när Darth Vader är med. Fortfarande James Earl Jones som är rösten och då funkar det oavsett vem som gömmer sig i dräkten. Riz Ahmed och Jimmy Smits är de enda skådespelarna som jag tycker gör ett bra jobb. Tyvärr får man väl säga. De andra karaktärerna svänger för hastigt mellan två extrema lägen vilket gör att de inte känns trovärdiga och detta påverkar säkerligen skådespelarnas prestationer. Felicity Jones har varit bra i andra filmer. Filmen känns lång så om man fokuserat mer på att följa karaktärerna istället för att presentera så många Star Wars-element som möjligt och ha stora (fast långsamma) explosioner, så hade man kanske fått till en bättre grund så att man känt mer med dem.
 
En del scener med vid vy känns hafsigt animerade också. När gångarna är med till exempel så är det helt ok effekter när man är på nära håll, men när det är på avstånd så ser det inte bra ut. Sådant hade kanske kunnat ursäktas mer om handlingen varit mycket bättre.
 
Jag känner så här efteråt att jag nog skulle ha följt min första instinkt och inte sett den här på bio. Men den verkade mottas så väl av många, så jag föll för att gå. Jag hoppas jag lärt mig av det.
 

Bye bye pepparkakshus 2016

Vi följde vår tradition och när julen var över fick Connor smasha sitt pepparkakshus och äta upp det. Eller äta upp bitar i alla fall. Han har fortfarande kvar av det. I år frågade han själv om det var dags för honom att krossa huset, så han har vant sig från tidigare år. Är rätt kul att se hur han växt genom åren - 2015 - 2014 - 2012 - 2011 Jag måste ha missat 2013 på nåt vis.
 
 

R.I.P. Carrie Fisher <3

Mest känd som prinsessan (och senare general) Leia Organa i Star Wars-sagan. Något många missade var vilken underbar humor hon hade. Se henne i någon annan serie eller film, eller allra helst - se en intervju eller när hon var med på talkshows. Hon var härlig! I mitten av månaden ungefär såg jag när hon var gäst hos Graham Norton. Hans pratshow är min favorit för att alla gäster är med samtidigt och det blir mer av ett samtal än en intervju med frågor och svar mellan två personer. Och hon passade verkligen in där.
 
När hon nämnde att hon hade önskat se en hel planet med kvinnor i Star Wars-världen för att det var så mycket med alla dessa män och att det vore intressant att se hur en sådan planet skulle te sig, så tyckte jag det var en intressant tanke. Jag skulle önska att man har med just en sådan planet för att hedra hennes minne. För det vore väl inte så osannolikt i en fantasivärld som Star Wars, eller?