Lysefjorden - Äventyret dag 4

Det blev en tidigare dag den fjärde dagen. Efter svängarna ner till Lysebotn dagen innan bestämde vi oss för att ta en shuttle bus upp till parkeringen där vandringen till Kjeragbolten började. Det började med en brant backe på en klippa och när vi kom över krönet på den så tänkte jag att "nej...jag kommer inte klara detta" vid första anblicken av kommande sektion. Det var så brant att man satt upp kedjor som man kunde dra sig upp med. Jag kände av min svindel ganska rejält, men pushade mig själv att bara sätta en fot framför den andra och fortsätta på det viset. Och jag klarade mig upp! Sedan gick det ner i en dal och upp minst lika brant till nästa topp. Ner i en dal igen och upp och då var vi till slut på fjället. Det var väldigt öppet och blåste litegrann. Det är svårt att bedöma avstånd när man går upp och ner på detta vis, men så såg vi sprickan där Kjeragbolten finns. Vårt mål var nått!
 
Jag var fullt nöjd med att beskåda denna stora sten som sitter fastkilad mellan två klippor. Syrran var dock ända ute på den och skrämde slag på mig. Jag fick mer adrenalinpåslag än vad hon fick tror jag...hahaha... Det började regna så vi kände inte för att hänga kvar utan klädde på oss regnkläderna och begav oss rutten tillbaka. På något konstigt vis hade min svindel försvunnit. Kanske hade jag blivit lite härdad av att exponeras för den. Men hur som helst så gick det jättebra på tillbakavägen. Förutom regnet då. Fast det gjorde inte så mycket. Tyckte mest synd om dem vi mötte som var på väg mot bolten klädda i regnponchos och sandaler. På grund av regnet så var det halkigt när vi kom till den sista biten ner, men genom att gå baklänges och hålla i kedjorna gick det bra.
 
Vi hade tid över innan bussen skulle gå tillbaka så vi unnade oss mat på restaurangen vid parkeringen Øygardstøl. Denna afton svalkade jag mina fötter i älven som rann förbi campingen och lite senare tog vi en strandpromenad vid fjorden. Väldigt vackert!
 
Efter första krönet såg vi detta. Ja, jag var beredd på klättring. Det stod i informationen om det. Men att se det på plats blev en helt annan grej.
 
Vi tog oss upp! Där ser ni parkeringen, servicehuset och restaurangen.
 
På väg ner i första dalen.
 
 Helt fantastisk miljö!
 
 
Dags för nästa topp!
 
 Långt där nere såg vi campingbilen som en liten prick.
 
 Nästan uppe på fjället.
 
 Där uppe låg det kvar tjock snö.
 
 Och där dök den upp. Kjeragbolten.
 
 En titt ovanifrån.
 
 Yey! Jag tog mig hela vägen hit!
 
 Här fanns det också snö.
 
 Där är den. Sedd från sidan som vetter mot fjorden.
 
 För nära kanten i min smak, så det blev bara några sekunder. Över 1000 meter ner till fjorden.
 
Så kom regnet. Det blev en bild till vid bolten och sedan begav vi oss tillbaka.
 
Här ser ni delar av den snirkliga vägen ner till Lysebotn. Utsikt från restaurangens balkong.
 
Hamnen i Lysebotn.
 
 Sagolikt landskap.
 
 
 
 
 
Skönt för fötterna!

Lysefjorden - Äventyret dag 3

Vi gick upp tidigt dag 3 för att hinna före massorna till Preikestolen. Har hört att stället blivit väldigt populärt och att det stundtals kan bli kö och jag vill inte köa när jag vandrar. Vi började vid 8, vilket blev alldeles lagom. Vår plan lyckades och vi hann få 40 minuter på Preikestolen innan det var överfullt av folk. Det tog oss cirka 1,5 timme upp. Vill man slippa möta mycket folk på nervägen rekommenderas ännu tidigare start. Men jag tyckte inte det störde då man gick åt olika håll. Det var stundtals brant, men det gick helt ok. Kände av min svindel på plats, men vågade mig i alla fall så nära som 3 meter till kanten för att titta. Det var helt fantastisk utsikt! Vi hade tur med vädret och såg jättelångt! Sedan begav vi oss tillbaka och det tog oss lika lång tid att gå ner som upp.
 
Efter vandringen vilade vi en stund innan det blev att åka till nästa camping, där vi skulle spendera majoriteten av nätterna under resan. Sista 31 kilometrarna som vi körde mot Lysebotn gick via smal fjällväg och en helt otrolig (och skrämmande) snirkelväg. I cirka 6 kilometer var det kurva på kurva på kurva på kurva plus en smal tunnel på det också. Trots låg växel så luktade det bränt när vi kom ner, men bilen klarade sig bra och svalnade fort. Vi checkade så in på Lysebotn camping där vi unnade oss mat i restaurangen efter en välbehövlig dusch. Helt fantastisk mat! Sedan tog vi kvällen.
 
 
Flera partier var rätt jämna.
 
 Sherpas hade varit där och ordnat trappor.
 
 När vi inte hade så långt kvar stötte vi på en liten sjö där det var väldigt skönt att splasha vatten i ansiktet.
 
 
 
Framme! Och det första som möter oss är folk som fotas vid det klassiska stället.
 
 Jag vågade!
 
 För Connors skull hade jag med mig min porg, som jag (fantasilöst) namngett Porgie.
 
 Nu när jag ser bilderna så märker jag att jag var närmare kanten än 3 meter. Wow! Här har vi varit på Preikestolen i cirka 40 minuter och är alldeles strax på väg ner. Jag ville som sagt inte köa så körde min egen grej istället och fick foto när jag sitter nära kanten medan andra poserar och köar. Det ÄR alltså jag som sitter ner nära kanten.
 
 Se där. Close-up.
 
 Nu kände vi som sagt för att dra.
 
 På vägen ner hade morgondiset försvunnit så vi såg ända till Stavanger.
 
Nästan nere. Andra på väg upp.
 
 Otroligt god mat på campingen! Kyckling- och baconsandwich med sallad. Vi slukade en varsin sådan.
 
Vi valde en plats nära älven på campingen. Det var skönt att lyssna på forsandet och vila fötterna.

5 år av saknad <3

Idag var det 5 år sedan min moster dog. Det är fortfarande svårt att greppa att hon inte finns med oss och att det gått så lång tid utan henne. Jag saknar att prata med henne <3
 
Vi var till minneslunden med blommor idag.