Mârten i stan!

Idag har vi fått besök av Thea inför mârten. Hon blev med oss till syrran som hade födelsedagskalas för släkten. När vi gick hemåt efter det tog vi en kort sväng över tivoliområdet och kollade på vad som finns i år. Mycket folk, mycket musik och många blinkande ljus.

Syrran fick denna växt och lite andra presenter av oss.


Hon bjöd på mycket gott!


En tur vid tivolit som är lite annorlunda placerat i år på grund av den nya lekparken i stadsparken.


Lite mer tivoli.


Jag vid min besatthet - gripklomaskinerna...hehehe... Men testade bara en enda gång (vann tyvärr inte). Blir mer på söndag skulle jag tro.

Läst klart: Vargbröder - Vålnadernas berg av Michelle Paver

Spoilers förekommer! Detta är den sjätte och sista delen i berättelsen om Torak.

Från bokens baksida:
"Torak har mött och besegrat de onda Själ-Slukarna en efter en. Men den farligaste av dem alla är kvar.

Hennes ondska har skapat isande vinter i Storskogen, och snart närmar sig Själarnas Natt, då de dödas andar vaknar... Torak beger sig till Vålnadernas berg för att möta den mäktigaste schamanen, hon som enligt tecknen kommer att leda till Toraks död. Farorna verkar övermäktiga - hur ska det gå för Torak, Renn och Ulv?
"

Boken är väldigt lättläst i och med att målgruppen är en bra bit yngre än mig. Men det tar inte bort spänningen. Visst är mycket förenklat, men jag tycker ändå att boken är intressant och en riktig sidvändare. Jag vill bara fortsätta läsa för att få reda på hur det går, samtidigt så vill jag inte riktigt göra det eftersom jag vet att det är sista boken. Jag har följt Torak, Renn och Ulv i flera år nu och tycker det är lite trist att säga hejdå till dem. Hela bokserien har varit väldigt bra. Denna sista del hade gärna kunnat vara lite längre för att lägga lite tyngd på det. Det känns som att den hastar fram lite mer än de övriga.

En lustig grej är att jag köpte första boken bara för att omslaget var snyggt (det var en ylande varg) och jag var ute efter något att läsa. Trodde aldrig att jag skulle träffa så rätt. Man ska "inte döma boken efter omslaget", men just i detta fall funkade det.

Pocketutgåvans framsida.

Förlovade i 2 år

För 2 år sedan var jag och Robin i Skottland. Där förlovade vi oss vid Eilean Donan Castle i västra Högländerna. En härlig resa och ett härligt förhållande!


Vinn 50 000 kronor!

Jo, det låter absolut inte fel. Skulle sitta rejält bra det! Så nu tävlar jag. Ni kan kolla mitt bidrag om ni följer länken nedan och ni kan tävla själva också. Om jag vann skulle jag använda pengarna till något som är bra för Connor.

50 000 kronor? Ja tack!

Examensbevis

Det tog mig sammanlagt 5 år att få min högskoleexamen. Jag pluggade distans på halvtid och kämpade på trots värk. 4 år skulle det ta på halvtid om allt gick som planerat. När det bara var C-uppsatsen kvar blev jag gravid och väldigt sjuk, vilket ledde till 1 års studieuppehåll. Men när Connor var 4,5 månader gammal så gav jag mig på C-uppsatsen igen och klarade av det. Häromdagen fick jag betyg och examensbevis med posten. Riktigt härligt!

Till er som pluggar nu vill jag ge uppmuntrande ord. Ni kommer kanske klara er examen på kortare tid, men jag är ett bra exempel på att man kan få kämpa och att oväntade saker kan inträffa. Så länge som man har målet klart för sig så spelar hinder ingen roll. Jag klarade det ändå! Ger er på hindren och fortsätt! Dock så hoppas jag att eran studietid ska gå smidigt!

Inriktning Turismvetenskap.
Kurserna jag gått:

Turismkunskap I, 15 HP
Turismkunskap II, 15 HP
Turismkunskap III, 15 HP
Turismkunskap IV, 15 HP
Turism C (inklusive C-uppsats 15 HP), 30 HP

Psykoanalytisk personlighetspsykologi, 7,5 HP
Introduktion till psykologi, 15 HP
Grupp- och socialpsykologi, 7,5 HP

Min färdiga och tryckta C-uppsats. Kändes härligt att hålla i den!


Denna snygga mapp kom i ett kuvert.


Whihi! Examensbevis och betyg.


Storhandling och vinterköp

Idag var det dags för storhandlingen i Karlstad som vi gör varje månad. Var även ute efter Alindrin (som Apoteket här i stan inte har, konstigt nog för det är samma kedja som på Bergvik men men...) och hittade det. Hittade även täckjacka, vinterskor och mockasiner till Connor. Inga vinterskor till mig själv tyvärr. Vill ha något utan klack och allt jag hittade utan klack var, enligt mig, otroligt fult. Kanske får beställa på nätet, men det är lite svårt eftersom storlekar kan variera...

Connor fick för första gången testa en hästkarusell vid affären. En sådan som man lägger 10 kronor i och så rör den lite på sig. Han blev såld på det direkt. Vi gick förbi hästen flera gånger och varje gång ville han fram och klappa på den. Han mötte en annan bebis där en gång, som också skulle klappa. Så sött! Han fick även testa att åka i en brandbilskarusell. Så nu är testet avklarat. Skulle tro att det finns någon karusell på Arvikamârten som kan passa honom, OM jag kan åka med i den. Skickar inte iväg honom själv i något. Kanske finns någon liten stillsam bilkarusell...

Väl hemma i stan igen svängde vi förbi affären för att paketet jag beställt från Lekmer.se hade kommit. Connors lära-gå-vagn och så några födelsedagspresenter till en kusin till honom (som fyller i slutet av december, så vi är lite tidiga men det gäller att planera).

Köpte ett skrivbordsunderlägg till Connor som vi tänkte ha som målarunderlägg till honom. Bra med plast!


Connors täckjacka (tänk vad svårt det var att hitta en fin i storlek 80! Han ska ha den när han till exempel åker bil och det blir för varmt med hel overall.), vinterskor och mockasiner. Jag köpte en doseringskarta för mina mediciner. Har letat efter en liten sådan och hittade den av en slump idag på Kronans Droghandel. Fanns i flera fina färger.


Lära-gå-vagnen som kom idag.

Slog mig ändå...

Jag skrev om att jag ramlade i trappan i aulan på Karlstads Universitet, men att jag fångade upp mig med hjälp av räcket och undvek att slå mig. Jag hade fel. Jag trodde att jag inte slagit mig, men så här ser jag ut idag...

På smalbenen under mina knän.

Babysim och tjejkväll

Idag började babysimmet i simhallen. Det var spännande! Först blev Connor rädd för duschen. Den var ju lite dum faktiskt, oflyttbar som den var...hehe... När vi väl var i bassängen så doppade han ansiktet väldigt tidigt i sitt försök att nå en boll (min lilla bolltok) och då blev han ledsen. Men sedan gick det skapligt bra. Vi testade både rygg- och magläge. Han var lite ängslig och jag uppfattade det som att det berodde på att han inte kände någon botten eller kant. Jag hoppas han tycker mer om det nästa gång. Det är en härlig frihetskänsla i vatten, men den kan även vara skrämmande när man inte är van den. Efteråt så somnade Connor i vagnen. Vi hade nätt och jämnt hunnit ut ur simhallen så det var sövande att simma.

Nu på kvällen var Lisa och jag på tjejkvällen i centrum. Det fanns en del att titta på och vi deltog i en tävling där vi kan vinna biobiljetter. Jag kollade svaren när jag kommit hem och vi har alla rätt så det hänger på utslagsfrågan! Handlade nästan ingenting. Det blev bara blåbärspraliner doppade i vit choklad från Te-affär´n och lite god kvällsmat från Charlies bara. Lisa är riktigt härlig också. När jag inser att jag, för ovanlighets skull, inte har kameran med mig och säger det så säger Lisa: "Åh nej, då kan du inte lägga upp nåt i bloggen". Lite "bloggskadad" redan kanske...hehehe... Vad härligt det är att inte vara ensam!

Connor helt färdig efter simhall.


Det här blir skoj!

Mina bokhyllor

Blev inspirerad av (och avundsjuk på) Nina Ruthströms inlägg om hennes bokhylla. Jag har tyvärr ingen sådan där härlig stor hylla (än). Några böcker är Robins, men de mesta är mina. Min dröm är att vi ska få så stort boende att jag kan ha ett bibliotek med vägg-till-vägg-hyllor. För tillfället är de flesta av mina böcker i kartonger, vilket inte är så kul. Här är de som är framme i alla fall.

Mestadels facklitteratur och fotoalbum i denna hylla som står i Connors rum just nu. Den ska in till vårt sovrum efter att Connor har "flyttat" därifrån.


Vardagsrummet. På översta hyllan fick inga böcker plats så den är speciellt för mina skräckfilmer.


Dito. När jag var yngre var jag prenumerant på sådana här samlarserier. Dessa är kompletta.


Dito. En del av mina pockets.


Dito. Från min barndom (förutom a-ha som är från 2010).


Recept och matböcker tycker jag hör hemma i köket så där står dessa.


Connors böcker (en del hade jag som barn, till exempel den kompletta samlingen av Narnia-böckerna längst till vänster).


Några fler av Connors böcker och på höger kant står lite böcker om barn.

Hur ser din/dina bokhyllor ut?

Min statistfamilj

Fick tillstånd att visa denna bild av min statistfamilj från inspelningen av Torka aldrig tårar utan handskar. Härliga personer!

Många skratt under dagen!

Phantom of the Opera-livesändning

Innan vi åkte på kryssningen så var jag in en sväng på Palladium Arvikas webbsida för att kolla lite premiärer och kommande. Jag pep till av förtjusning när jag såg första reklambannern på sidan.

Den 2 oktober ska de livesända The 25th Anniversary Concert: Phantom of the Opera från Royal Albert Hall i London! Whiiii! Så här skriver de om sändningen: "...den mest påkostade föreställningen någonsin med över 200 personer på scen och i orkester. Spelas från ett utsålt Royal Albert Hall."

Jag bokade biljett direkt! Så den 2 oktober ska jag sitta och njuta till riktigt bra musik! Jag har sett filmen (med Emmy Rossum och Gerard Butler) många gånger och jag har sett den riktiga föreställningen en gång i London på Her Majesty's theatre. Det var en otrolig upplevelse!


Connors första tuschteckning

Idag gjorde Connor en första tuschteckning med tuschpennorna jag köpte på Clas Ohlson. Det blev ett perfekt tillfälle att testa om de stod upp för testet: "Går att tvätta bort med endast tvål och vatten."

Connor ville nämligen måla lite i ansiktet också. Och ja. Det gick bort hur enkelt som helst med lite tvål och vatten.

Andreas Wilson i Partaj

Robin och jag kollar på programmet Partaj som går på Kanal 5 klockan 21 på söndagar. De har en ny kändisgäst varje vecka. En del sketcher roar inte speciellt och en del roar jättemycket! Vi har nog lite sjuk humor både jag och Robin för vi gillade verkligen sketchen som jag postar här nedan...hehehe... Det jag tycker är roligast med den är att Wilson verkligen bjuder på sig själv och att han är så härligt ironisk och obekväm. Obs! Det är en del snuskiga insinuationer med i klippet.

Partaj på Kanal 5.


Shopping efter gårdagens ceremoni

Efter ceremonin på universitetet igår blev det lite handlat i centrum och på IKEA.

Pippi-tröja och mössa till Connor från Åhléns.


Tuschpennor till Connor och mini-post it från Clas Ohlson och doftljus (gröna äpplen) från IKEA. Kan aldrig låta bli deras doftljus.


Får man någonsin nog av förvaring? Hehe... Från IKEA.

Examenshögtid på Karlstads Universitet

Idag deltog jag i en examenshögtid på Karlstads Universitet och fick en symbolisk gåva för att jag tagit examen. Jag ville verkligen vara med på detta, speciellt eftersom jag studerat på distans. Det var en del tal och musik under ceremonin och så själva uppropandet av namn. Man fick gå fram gruppvis och sedan när ens namn lästes upp fick man gå fram till rektorn Thomas Blom och mottaga ett äpple i glas (de fanns i klart, ljusblått och mörkblått glas och jag önskade mig lite tyst ett blått vilket det blev för mig).

Glömde nämna det första som hände då jag skulle ta min plats i aulan. Ramlade i trappan! Åh vilket bra intryck man gav...hehehe... Fast bra reflexer har jag visst för jag grep tag i räcket och lyckades rädda mig själv från att falla och slå mig, men jag hängde där lite lagom snyggt. Fast där märkte jag en förändring från en yngre mig till den jag är nu. Jag såg det lustiga i det och brydde mig inte att folk såg. Tänkte mer att: "Ja ja...det ska verkligen vara jag detta.".

Kände mig inte ett dugg pirrig sedan då jag satt på plats, men när min grupp fick gå upp på scenen så slog det till. Pirr, pirr, pirr. När jag gick fram till rektorn, tog emot äpplet, skakade hans hand och sa tack medan han sa lycka till så kände jag att YES! Jag har en examen! Det är på riktigt!

Pappa och syrran var med i publiken och syrran noterade att alla äldre elever och några yngre neg då de tackade (de flesta som deltog var kvinnor). Jag kommer inte ihåg vad jag gjorde, men syrran berättade att jag bara skakade hand. Skönt att veta! Niga är inte riktigt min grej, så bra att veta att det inte är inprogrammerat i kroppen (tror jag gick på automat just då nämligen).

Efteråt bjöds vi på bakelse och kaffe/festis. I ett tal som hölls under ceremonin så nämndes det där med att sakna skolkamraterna och miljön. Eftersom jag läste på distans fick jag inte så bra kontakt med någon i samma klass, men jag är riktigt glad i skolan kan jag säga (var där då och då för träffar/föreläsningar/seminarium). Så ni som pluggar där nu (som jag känner), vill ni ha lunchsällskap eller fika där någon gång så är jag absolut inte ovillig...hehehe...

Sedan åkte pappa, syrran och jag in till centrum i Karlstad för lite ärenden och så blev det mat på IKEA och lite shopping där också.

Stolarna var namnade så man kunde inte hamna fel.


Där står jag i rutorna. Har precis fått äpplet och publiken applåderar.


Bakelse och festis för att fira.


Yey!


Mitt vackra äpple!

Kryssning Oslo-Köpenhamn inköp

Mesta pengarna gick till mat. Den var inte billig kan jag säga, men riktigt riktigt god (det mesta i alla fall)! Något litet fick vi med oss ändå. Liten present till mamma och pappa för att Connor fått vara hos dem, present till syrran som passat katterna, presenter till Connor (varav en som han inte får leka med på några år tyvärr) och en liten sak till mig.

Tröja till Connor och tröja till mig. Min var så otroligt mjuk och så var den på rea (49 DKK). Connors gillade jag för att den var lila och turkos och hade sådana gamla "volkswagenbubblor" på sig. Den var nedsatt till halva priset på taxfree (59,50 DKK).


Lego.


Blev en hel del bitar och grejer för den slanten (70 DKK).


En Tivoligard (vakt) till Connor och leksaken som jag fick i mitt Kids Meal på (svindyra) norska Burger King.

Mat på Statt och present till Connor

Idag blev vi bjudna på Oscar Statt på dagens lunch. Det var gott, men lite för kryddstarkt för min mage. Connor fick ytterligare en födelsedagspresent. Första gången för honom på en lite "finare" restaurang också. Han blev lite otålig av att sitta och ville gärna ner och krypa på golvet, men det fick han inte. Servitriser och servitörer sprang runt med mat hela tiden så ville inte ha någon "Grevinnan och betjänten"-scen inte. Han fick leka av sig rejält i lekparken här hemma efteråt istället. På kvällen fick vi besök av Lisa och Love och det var kul! Förresten... både Lisa och hennes sambo Adam har begett sig in i bloggvärlden. Här kan ni kolla Lisas blogg och här kan ni kolla Adams blogg.

Dagens lunch: Pepparstekt fläskfilé med ugnsbakad potatis.


Connors present.

Besök av liten bustjej

Igår hade vi besök av vänner från Karlstad. Det var skoj att se hur deras dotter och Connor var mot varandra. Han var lite blyg till en början, men efter en stund vågade han lite mer. Han fick en fin födelsedagspresent av dem också! Dottern var tyvärr sjuk då Connor hade sitt kalas. Det var riktigt kul att ses. Tänk vad tiden går!

Presenten var ett pussel med bilar, buss, helikopter, skyltar och träd som man även kunde ställa upp och köra lite med.

Kryssning Oslo-Köpenhamn dag 3

Vid halv 10, 20 september, var vi tillbaka i Oslo och efter att vi lämnat av vår resväska i en box på Sentralstasjonen gick vi till torget vid Domkyrkan. Där köpte jag en vit ros som jag sedan lade vid minnesmärket över tragedin som hände i Oslo och på Utøya i somras. Ägnade en liten tyst stund åt detta.

Sedan gick vi hela Karl Johans gate fram till kungliga slottet och tillbaka. Vi var inne en sväng på en galleria och kollade, men hade inte så mycket norska pengar så det gick åt till mat. Tåget som skulle ta oss hem var en timme försenat. Som tur var fick vi i alla fall sitta inne i tåget och vänta. De var försenade till Oslo och därför var de tvungna att flytta om loket och ha sig och därför blev vi sena.

Det var otroligt skönt att komma hem sedan! Här hemma fanns en liten busig Connor! Vi busade och gosade med honom rejält.

Fin staty vid Sentralstasjonen.


Det fanns fortfarande en del blommor och saker vid Domkyrkan.


En liten gåva.


Jag valde en vit ros.


Fint minnesmärke.


Fin fontän brevid Karl Johans Gate.


Förföljd av Shy Guys? Vid resan på Göta Kanal stötte vi också på en. Denna gång låg en liten figur på plattform som jag (tyvärr) inte nådde.


I ett tidigare inlägg skrev jag om hur jag föredrar böcker på tåg och buss framför att surfa. En bok kom väl till pass med förseningen som dagen bjöd på.

Kryssning Oslo-Köpenhamn dag 2 (många bilder)

Vi hade med oss egen frukost till dag 2 (19 september) av kryssningen. Frukostbuffén på skeppet var tämligen för dyr för oss. Cirka halv 10 var vi framme i Köpenhamn och gick av. Allra först styrde vi stegen mot Den Lille Havefruen. När vi väl kom dit så var det vi och kanske 30-40 asiatiska turister på plats. Men vi fick till några kort i alla fall.

Efter det blev det rakt till Ströget. Eller rakt och rakt... En del vägar var avspärrade för cykel-VM pågick för fullt. Till Ströget kom vi i alla fall och där åt vi en av de äckligaste pizzor jag ätit. Degen smakade INTE bra. Sedan fortsatte vi vägen till Tivoli där vi gick in för att kolla lite. Det var en väldigt kompakt och snygg nöjespark. Allt var så ordnat på något vis. Karusellerna syntes i många fall inte utan var inbyggda i miljön väldigt snyggt. De hade en version av Slänggungan som jag fick kallsvettningar av att bara titta på.

När vi gått runt och kollat på det mesta där inne gick vi tillbaka till färjan. På vägen tillbaka var vi bland annat in i en Lego-butik. Där kunde man välja en burk (stor eller liten) och sedan plocka Lego i den från lösgodisboxar. Oavsett vad man fyllde burken med så betalade man storlekspriset. Jag tog en liten och den kostade 70 DKK. Fick i ganska mycket i den. Så om några år får Connor leka med det. Är alldeles för litet för honom nu tyvärr, men kunde inte låta bli att skaffa det för jag ville plocka...hehehe...

Tillbaka på fartyget så badade vi åter igen i bubbelpoolarna (båda denna gång) och den lilla vanliga poolen. Vid 18-tiden tog vi en lättare (och lite billigare måltid) på Latitude Café.

Det blev en tidig kväll igen med värkande fötter. Denna gång gungades vi lite rejälare till sömns av havet.

Den Lille Havefruen.


LEGO!


Tivoli. Vackert!


Skräck!


Söt sak!


Denna flög över huvudena på oss.


Asiatiskt tema i en del av parken.


Söt staty.


Jag på Tivoli.


Gick förbi prispallen till cykel-VM.


Skylt utanför park. Såg denna på väg tillbaka till färjan och ja... var väl lite trött för det var riktig humor enligt mig just då...haha...


Min mat andra dagen. Riktigt god den med! Grillad laxfilé med sparris, grönsaker, färska champinjoner, vitvinssås och potatis.

Kryssning Oslo-Köpenhamn dag 1

Dags att utnyttja kryssningen som jag vann i tidningen Allas. Söndagen den 18 september åkte jag och Robin tåg till Oslo. Därefter gick vi till färjan som vi skulle åka med. Det var inte särskilt långt från sentralstasjonen så det tog kanske en kvart. Efter lite väntan fick vi gå ombord och då vi lämnat av packning i vår hytt (som för en gångs skull låg HÖGT upp i båten, våning 10 av 11) gick vi på upptäcksfärd på fartyget.

Vi bokade bord för middag på Explorers Steakhouse och sedan gick vi runt lite i taxfree-butiken innan det var dags att äta. Maten var helt underbart god! Jag smällde i mig hela portionen och kunde nästan rulla till hytten efteråt. När maten fått sjunka lite så bytte vi om till badkläder och gick ut på akterdäck. Där fanns ett par bubbelpoolar och en liten vanlig pool. Vi satt och njöt i en varm härlig bubbelpool ett tag. Med den svala luften blev det en underbar kombination.

Sedan var vi så trötta att vi gick till hytten och somnade. Vaggades gott till sömns av havets vågor.

Vårt fartyg: Pearl Seaways.


Min helt fantastiska mat! Entrécôte med pommes, grönsaker och steaksauce.


Varm bubbelpool utomhus.

Sett filmen Hur många lingon finns det i världen

Spoilers förekommer! Jag tittar inte så ofta på svensk film, men det händer någon gång då och då.

Alex är en strulkille som inte lyckas behålla något jobb alls. Då flickvännen kastar ut honom finner han sig själv i Hudiksvall hos sin bror. Efter ett tag får han jobb på ett dagcenter för personer med funktionsnedsättning, där han får lära sig att bry sig om andra än sig själv.

Filmen är absolut inte nyskapande i handling, men den är väldigt bra berättad och rolig, charmig och sorglig. Glada Hudik-teaterns ensemble är riktigt bra och trovärdiga! Det griper tag i hjärtat på mig när karaktären Kristina (Maja Karlsson) kämpar mot sin pappa för att få vara med och uppträda. Ellinore Holmer imponerar stort med sin röst. För en sådan lågmäld person så har hon närvaro och utstrålning som gör att jag märker henne direkt.

Rekommenderar denna film!

Köp DVD på Ginza

Färgglada gardiner

Jag brukar ha lite tjockare gardiner inför vintern. Som en rustning mot mörkret ungefär. Gärna med mycket färg. Häromdagen satte jag upp nya gardiner i sovrummet. Har haft dessa i många år! Kommer ihåg att jag hade dem även när jag bodde hemma hos mina föräldrar och det är ett tag sedan. Hur rustar ni inför hösten? Eller ni kanske älskar hösten?

När jag hängde upp dem så sken solen så vackert på dem. Satte ihop gardinerna med säkerhetsnålar då jag gillar att de "håller ihop" istället för att hänga som två separata delar. Den överfulla anslagstavlan är bara att ignorera.

Läst klart: Svinalängorna av Susanna Alakoski

Spoilers förekommer!

Från bokens baksida:
"Ett nybyggt bostadsområde i Ystad fylls med invandrare och låginkomsttagare under 60- och 70-talen. För Leena och hennes finska föräldrar är den nya lägenheten höjden av lyx: tre rum, balkong, parkett. Det här är Leenas berättelse om Svinalängorna - en kärleksfull och gripande berättelse om människors utsatthet i en vardag som sakta faller samman. En drastisk skildring av hur kaos pågår mitt i småstadsidyllen. Och hur det besegras av tre tjejkompisar med talang för överlevnad."

Denna bok är lågmäld och extrem på en och samma gång. Man får följa det utsatta livet för en liten flicka som växer upp i en familj där man inte har råd med ens det väsentliga som nya skor, kläder och mat. En familj där pengarna en del veckor istället går till sprit. Föräldrarna är "periodare" och då dricker de konstant och är våldsamma. Även Leena får ta del av våldet och hon får redan vid tidig ålder känna ett stort ansvar för sina föräldrar, som att om hon bara gör bra ifrån sig så slutar de dricka. Hon vill bara fly.

Jag undrar lite över stavfelen som dyker upp med jämna mellanrum i boken. Språket flyter annars på ganska bra och berättelsen förs vidare. Jag skulle dock vilja gå ännu mer på djupet i Leenas tankar och kanske ha med hennes syskon lite mer. Jag får ingen bild av dem överhuvudtaget. Men det är absolut en läsvärd bok!

Bokens framsida.

Titanic-plakett

När vi var på dop i Glavas kyrka så passade jag på att äntligen få se den plakett som hänger där, över en omkommen på Titanic. Det var när jag läste lite böcker om Titanic på det sena 90-talet som jag läste om minnesmärken och eftersom ett fanns i Värmland och dessutom i Glava som inte är så långt ifrån där jag bor, så skrev jag upp det på en lapp. Har haft den lappen i cirka 13 år i år så det var på tiden att jag kom dit.

Minnesplakett i Glava kyrka. Den sitter på insidan på höger sida (om man står och tittar framåt mot kyrkaltaret).

Sett filmen Zuperzebran

Spoilers förekommer! En barnfilm som jag väljer att se med originalspråk såklart. Avskyr dubbat.

En övergiven zebraunge hittar nytt hem hos en man och hans dotter. Medan han växer upp tror han att han är en tävlingshäst så han tränar sig på att springa. Som vuxen får han chansen att visa vad han går för. Kommer han lyckas?

Redan de allra första minuterna av filmen så är jag upprörd. En liten zebraunge glöms på vägen av en passerande cirkus en regnig natt. När lilla zebran sitter där i sin korg alldeles blöt och ser sina föräldrar försvinna över nästa vägkrön, medan de i sin tur tittar efter sin bebis, så blir jag helt gråtfärdig. Jag börjar kolla på fodralet om Disney ligger bakom för de har vanan att plåga djur i filmer, men hittar inget sådant. Ja, jag är känslig när det gäller djurfilmer.

Resten av filmen är mestadels mysig, men en del sorg finns med. Så hemskt att det alltid ska finnas ett gäng som vill skada/mobba/trycka ner den som sticker ut och fegisar som inte vågar säga nej. Även fast man vet exakt vad som ska hända så kommer jag på mig själv med att sitta och heja på lilla zebran. Jag tycker det dock är ganska stort av hästen Pride att säga till zebran i slutet att hans pappa hade fel och att zebran inte är så illa utan att han gjorde riktigt bra ifrån sig.

Djuren pratar förresten. Det kan kännas skumt ibland, men här pratar de med varandra och människorna förstår inte. Det är ganska godkänt gjort faktiskt. Det är med en del bra skådespelare som röster, till exempel Whoopi Goldberg, Dustin Hoffman, Joe Pantoliano och Michael Clarke Duncan. Flugorna är lite småroliga ibland också, röster av David Spade och Steve Harvey.

Hur stavar ni zebra förresten? På fodralet står det med z, men i textningen i filmen stavas det sebra. Jag stavar med z, även fast jag lärde mig med s i skolan.

Köp DVD på Ginza

Så kallade "Smartphones"

Jag vill inte ha en sådan av flera orsaker, men här är de två största:

1. Jag ringer, sms:ar och mms:ar med mobilen. Resten är onödig stress. Dator har jag hemma och utanför hemmet är jag alltså inte uppkopplad. Man måste inte vara nåbar hela tiden. Surfa och lyssna på musik på tåget/bussen? Jag har både bärbar cd-spelare och mp3-spelare och föredrar böcker (surfa gör jag som sagt hemma). Om man inte är nedkopplad och onåbar ibland så tror jag att det till slut blir för mycket. Man behöver inte uppdatera Facebook var femte minut.

2. Den gör folk dumma. Tänk er följande scenario: Man är en grupp som pratar om en film. Så säger man: "Åh, vad heter skådisen som spelade den rollen...? Jag veeet så väl, jag har det i huvudet...vad heter hen?" Någon annan börjar fundera och man kanske diskuterar lite vad skådisen mer varit med i. Så kläcker någon ur sig: "Jag kollar upp det!" och tar fram sin Smartphone. Jag AVSKYR det! Får man bara tänka lite så brukar svaret dyka upp. Annars går det att kolla när man kommit hem. Hela det här NU NU NU stör mig. Har ingen människa tålamod längre? Och kan ingen bara TÄNKA lite själva?

Jag vill inte att min son utsätts för denna stress och statushets. Jag vill att han ska lära sig tålamod och vikten av att vänta på något gott. Inte så lätt i dagens "NU-samhälle"...

P.S. Med detta inlägg riktar jag mig inte till alla Smartphone-användare. Men till er som känner igen er: Stressa ner lite, ta ett andetag, förstå att du fortfarande finns även om du inte är tillgänglig och uppkopplad 24/7!

Min mobil som faktiskt ser ut som en mobil, inte som en minidator.

Sett filmen Stephen King's Desperation

Spoilers förekommer!

En sheriff i en liten död håla samlar in en bunt med människor som han påstår ha begått olika former av brott. Han verkar göra detta bara för att ha kul med att tortera dem.

Jag visste inte om att denna var baserad på ett Stephen King-verk förrän jag såg förtexten. Jag blev orolig då... Vet hur det gått med många av Kings filmatiseringar tidigare. Min oro var befogad. Vilket totalt skräp, alldeles för lång också! Den är fylld av skådespelare som jag gillar (Ron Perlman, Tom Skerritt, Steven Weber, Henry Thomas), så jag får en liten behållning av filmen i alla fall. Fast Henry Thomas är väl med sammanlagt 4 minuter eller nåt (det var han som spelade pojken i E.T.).

Hela filmen tjatas, tjatas och tjatas det om gud. Lite som en propagandaannons för gud och tron, det körs verkligen ner i halsen på en. De som inte tror ses som "stackare" som man ska hjälpa "hitta vägen". Så snarare än en skräckfilm så är detta verkligen reklam för kristendomen och "bönens kraft". Jag har inget emot troende, så läs inte ut något jag inte menar nu. Jag gillar bara inte när man får något tryckt ner i halsen på det här viset och då spelar det ingen roll vad det handlar om egentligen.

Jag sitter även och blir ofokuserad på grund av att jag tycker att barnskådisen Shane Haboucha har likheter med Peter Wingfield (en av mina favoriter, om ni inte följt min blogg eller känner mig). I vissa scener starka likheter.

Köp DVD på Ginza

Fira 6 år tillsammans

När Robin slutat jobbet idag ska vi fira att vi varit tillsammans i 6 år. Det blir ett enkelt firande med mys, riktigt god mat och kanske en film.

Detta är maten vi bestämt att vi ska äta. Örtbakad fläskfilé med ugnsbakad färskpotatis och vitlökskräm.

Efter inspelningen...

...av Torka aldrig tårar utan handskar. Bland annat Arvika Nyheter skrev om inspelningen och jag lyckades gömma mig i en av bilderna som de hade med. Det har varit några sega dagar nu efteråt.

Källa: Arvika Nyheter. Till höger i den röda ringen står jag. Följ länken för artikel från NWT.

Statist i Torka aldrig tårar utan handskar

Gårdagen var späckad. Jag hade anmält intresse att vara statist till SVT-serien Torka aldrig tårar utan handskar (skriven av Jonas Gardell) och igår var det dags att filma vid Solbergagymnasiet.

Strax före klockan 8 på morgonen kom jag dit och bytte om och sedan var det dags för smink och hår. Aulan på Solberga blev vårt andra hem under tiden vi var där. Där fanns fika framdukat hela dagen så man kunde ta sig när vi hade raster. Ibland blev det raster för att det regnade så mycket och ibland för att filmvinkeln skulle ändras. Det regnade mycket på förmiddagen.

Scenerna utspelar sig på en studentavslutning 1982. Vi blev indelade i familjer och min familj var väldigt trevlig och rolig! Det var jag och två kvinnor till. Alla familjer skulle bli utvalda av en student och en riktigt gó tjej valde oss. Vi ville ha en relation till henne så vi kunde "leva oss in i" rollerna så jag bestämde att hon var min kusin och så bestämde de andra två vad de var.

Vi började filma själva utspringet från skolan då studenterna letar upp sina familjer och det var mycket kram och grattis-rop och vi hängde blommor runt halsen på vår student. Vid 12 blev det lunch i Centralskolans och Solbergas matsal. Pastasallad med kyckling och bacon med currydressing (mild sådan som tur var för jag tål inte curry så bra vanligtvis för magens skull) och baguette. Till det fick vi välja burkdricka. Riktigt gott!

Sedan filmade vi lite allmänt hälsande och vink på skolgården då studenterna gjorde sig redo för att åka bil eller traktorsläp. Jag fick vid det laget kramöverdos för det blev många omtagningar ifrån många olika vinklar. I första scenen kramade vi bara vår student, men i andra så sa produktionsteamet till oss att vi kände alla och att vi skulle krama nästan alla vi såg och gratulera och så vidare. Lite skumt att flyga på främmande personer och liksom "ÅH hej! Stort grattis till er student/till er sons student etc." och sedan *kraaaaaaam*. Jag som inte är en kramperson. Men jag skulle föreställa någon annan så det gick skapligt bra ändå.

Efter det blev det dags för avfärd och i en scen gick vi ut från skolgården på ett ställe och i en annan scen från ett annat ställe. Men det var så det var. Vi flyttades från plats till plats i samma scen så just där verkade det skumt, men efter klipp och redigering kommer det nog se coolt ut. Bilarna var igång och det var mycket väntan och många tagningar så bensinångorna märktes väl.

Vi fick mycket beröm för att vi var så duktiga, hade tålamod och höll humöret uppe. Av alla de jag märkte omkring mig så var det nästan alltid glada miner och humor. Min "familj" hade också en del skoj för sig...hehe... När det var färdigfilmat runt 18.30 så bytte jag snabbt om (enkelt eftersom enda låneplagget jag hade var en mintgrön jackkavaj), fick två biobiljetter av supertrevliga Vicky och gick hem. Varje steg frambringade smärta från tår till huvud vid det laget och idag mår jag inte något vidare fysiskt. Men psykiskt är jag glad och nöjd med min medverkan och allt vi fick göra. Det var otroligt kul att testa på!

Kö till smink och hår.


Vårt ställe i paus.


Lapp som satt inuti min jackkavaj.


Min stil under dagen. Axelvaddar är sååå min grej (inte). Men tyckte den var rätt snygg ändå!


Lunch i Centralskolans och Solbergas matsal.


Mina rekvisitablommor.


Ovetandes fick jag med Stefan Sauk på denna bild. Han spelar en av rollerna.


En hel del folk. Vi var runt 150 stycken.

Torsbymârten och klädprovning för tv-serie

Dagen började tidigt då Connor och jag åkte till hans morföräldrar för att göra sällskap till Torsbymârten. Första gången för både Connor och mig. Det var skönt att vara där tidigt eftersom det inte var så mycket folk då. Det fyllde på ganska rejält efter cirka 2 timmar, men då var vi klara. Jag fick en tidig julklapp av mina föräldrar som jag blev så glad för att jag nästan skuttade. Whihi! Connor blev lycklig över ytterligare en ballong som han fick välja. Det var en mysig marknad!

På hemvägen fick Connor stanna hos sin mormor och morfar för jag hade en sak att göra och Robin jobbade. Jag skulle till Solberga för en filminspelning. Idag var det klädprovning. Jättekul! Först var det lång väntan i kö (30 minuter) som inte var jättekul (fast jag har tålamod om något, så det var inte så illa), men provningen var skoj trots att det bara tog runt 5 minuter. Det var packat med 80-talskläder i rummet som vi var i. Såg med spänning fram emot min klädsel. Det jag hade på mig fick dock uppmärksamheten. Hade bara klätt mig som jag brukar, men byxorna, linnet, skorna och solglasögonen var 80-tal...hihi... Min huvtröja var för modern så jag fick en mintgrön jackkavaj som var riktigt tuff. Jag tänkte Miami Vice när jag såg min klädsel. Oh yeah! Ser fram emot inspelning imorgon!

Min tidiga julklapp. En modell i skala 1:18 av bilen Ford Mustang GT 390 Fastback som Steve McQueen kör i filmen Bullitt. Oooooooooooooooooooh!


Connor fick en verktygslåda av sina morföräldrar. Nu kanske Robin och jag får ha våran ifred...hehe...


Det såldes orkidéer för bara 50 kronor så denna fick bli med mig hem.


En riktigt söt jacka med luva till Connor. Detaljerna är lila (syns lite dåligt på bilden).


Fluffvantar till Connor.


Den älskade ballongen.

Vattnet stiger...

...i Arvika. Vägen till Viksholmen var redan översvämmad igår och nivån i Kattviken vid stadsparken börjar bli oroväckande hög. Ska det bli en ny översvämning?

Bild tagen igår när vi var i lekparken i stadsparken.

Jakten på ny header

Solen sken så härligt så på kvällen tog vi en liten höstpromenad hela lilla familjen. Målet var Viksholmen där jag skulle få hjälp av Robin att ta en ny bild till headern i denna blogg. Vi möttes av denna syn:

Då vi inte packat med oss några stövlar så fick vi ge upp tanken på att ta oss ut på holmen. Kanten ser torr ut, men då vi testade den så sjönk vi ner runt 5 centimeter i vatten.

Efter lite improvisation så blev bilden till på Sågudden istället. Connor och jag sitter på en sköldpaddestaty som står nära vattnet. Trodde Connor skulle tröttna, men han tyckte sköldpaddan var riktigt kul.

Bilden som blev min nya header. Connor pekar på något.


Sett filmen New in town

Spoilers förekommer. Min dragning till denna film är Harry Connick Jr. som brukar vara riktigt bra.

Lucy är en framgångsrik affärskvinna i Miami som en dag får uppdraget att ta hand om uppgraderingen av en fabrik till automatisk istället för manuell, något som innebär uppsägningar. När hon anländer till den lilla staden New Ulm i kalla vinter-Minnesota så blir inget som väntat.

Eller faktiskt... allt blir som väntat. Denna film följer mallen för romantisk komedi exakt. Det gör många romantiska komedier i och för sig, så det brukar inte vara sista spiken. Men för att rädda en film som är totalt förutsägbar så krävs kemi mellan skådespelarna, speciellt de två som ska föreställa bli förälskade. Kemin är minimal i denna. Enda filmen den varit mindre i är Har du hört ryktet om Morgans. Filmen blir en enda lång transportsträcka och när man väl når slutet så är det enda positiva att filmen är slut. Riktigt tråkigt att se Harry Connick Jr. i denna film. Han är faktiskt inte så illa, men vad kan han göra med en sådan dålig handling och dålig motspelerska...?

Köp DVD på Ginza

Bebisträff/barnträff?

När slutar ni kalla barn för bebis? Jag vet inte riktigt... Ibland tycker jag gränsen går vid 1 år för då räknas de inte längre till spädbarn utan till småbarn, men jag kallar fortfarande Connor för bebis ibland. (Speciellt när jag gör pussattack på honom: "Åh du min lilla bebis *puss* puss* puss* puss*".)

Men men... oavsett vad man ska kalla det så träffades jag och en kompis med våra barn idag. Lekte lite i lekparken i Stadsparken, matade änderna och sedan blev vi med dem hem och fick se deras nya lägenhet. Connor var blyg, men ändå busig. Han klättrade upp till mig då och då och flinade. Sedan var han iväg i full fart igen.

På hemvägen passade vi på att handla med grejer till middagen idag och en ljung från Solrosen. Palmviken låg på hemvägen så det passade jättebra!

Mata änder. Det syns inte på bilden, men Connors byxor var täckta av frömjöl efter att han krupit runt i lekparken. Ja, just det ja. I förrgår började han krypa utomhus för första gången. Han har krupit väldigt bra inomhus ett bra tag och börjat gå utefter möblerna, men verkar som att ute inte är samma sak. När barnen väl börjat så går det undan så snart får jag säkert jaga en liten buse som vill smita.


Underbara ljung. Stod på Solrosen och berättade för Connor vad ljungen väcker för minnen inom mig (av Skottland) och han verkade lyssna. Fokuserade på mig i alla fall och bara tittade med ett litet leende. "Knäppa mamma" kanske han tänkte...hehehe...

Levande ljus

Igår kväll var första ruggiga höstkvällen kändes det som. Och vad är perfekt då? Att tända några levande ljus och krypa ner i soffan under en filt medan man ser på en film.


Läst klart: På Y-fronten intet nytt av Peter Eriksson

En bok som är både roande, upplysande och intressant. Jag satt vid ett flertal tillfällen och nickade medhållande till saker som författaren skrev om. Att mansrollen, som den varit, har passerat sitt bäst-före-datum är det inget tvivel om. Faktiskt så tycker jag att mansrollen och grupptrycket med att efterfölja ett visst mönster aldrig någonsin har haft ett datum då det varit bra (vore kanske stenåldern då...). Jag föredrar verkligen att man ser sig själv som en individ och att man bemöter folk som individer och inte förutsätter vissa saker bara för att de är ett visst kön. Om man som kvinna ser sig själv som kvinnlig så är det förstås inget fel i det, eftersom det är ens fria val. Det jag är emot är förutsättandet att "alla" är lika.

Det här med pappa-biten, att män ofta dumförklaras som pappor, är en väldigt aktuell bit för mig personligen. Jag har fått höra att det är konstigt att jag "vågar" låta mitt barns pappa ta hand om honom på egen hand. Pappan får även mer beröm om han gör något och om han inte har koll på vilken storlek bebisen har på blöjorna så är han automatiskt ursäktad. Redan från början ville jag att Connor skulle få en nära relation till mig OCH till sin pappa. Att pappan är engagerad är det allra viktigaste, men nästan lika viktigt är att mamman faktiskt tillåter pappan att göra saker och inte bara "tar över".

En annan sak som engagerar lite extra är den med varifrån man lär sig saker. Enligt undersökningar så tror många unga killar att sex på riktigt är som i porrfilmer. När de får en sådan förvrängd tråkig syn på en sak som ändå är så viktig så blir jag mörkrädd.

Att det sedan är viktigt med förebilder är ingen ny grej. "Barn gör inte vad man säger, de gör vad man gör" är ett citat som följt med länge. Författaren skriver om frånvarande pappor. Om det så är att de lämnat familjen eller är frånvarande för att de jobbar mycket eller är frånvarande mentalt trots att de är närvarande fysiskt. Genom att vara delaktig så ger papporna sina barn den bästa presenten de någonsin kan få (detsamma gäller mammorna förstås, men boken handlar om mansrollen).

Jag rekommenderar boken! Den är allvarlig, men har ibland glimten i ögat och illustreras av teckningar där fördomarna dragits till sin spets. Även om en del ämnen i boken är "tråkiga" (och då menar jag till exempel att det existerar misshandel och så vidare) så blir boken aldrig tråkig!

Bokens framsida.

QI - Quite Interesting

Zappade på tv häromdagen och fastnade för programmet QI som visades på BBC Entertainment. Stephen Fry var programledare och 4 andra deltagare verkar växla från avsnitt till avsnitt. Fast en man var med i alla avsnitt jag såg i alla fall.

I programmet ställdes frågor och så fick deltagarna svara. De var komiker så deras uppgift var att svara roligt. Ungefär som i TimeOut och Parlamentet. Sedan berättade Stephen Fry det rätta svaret. Det som fick mig att fastna för programmet var att det handlade om riktigt intressanta, egentligen poänglösa, fakta som man inte hade en aning om, eller i alla fall inte jag. Det handlade en del om myter och att det ofta inte finns någon sanning bakom det. Som att en del fiskare använder en kvinnas könshår för att locka till sig fisk - en myt som spred sig efter att en fiskare påstått att det fungerat (en del hade visst testat men att det funkar var helt osant). Som att spaningsplan under andra världskriget var rosa för att de inte syntes mot molnen då (helt sant).

En titt.


Sett filmen Piranha (2010)

Spoilers förekommer kanske (om ni har orken att se denna film)...

Vårlovet är i full gång i den lilla sjöstaden och det innebär fest, sprit, halvnakna människor och wet t-shirt tävlingar. Just då detta pågår inträffar ett skalv som släpper lös tusentals förhistoriska blodtörstiga pirayor.

Vad gör Christopher Lloyd, Richard Dreyfuss, Elisabeth Shue och Ving Rhames i detta usla försök till film? Usla skräckfilmer kan ibland ha andra sidor som till exempel komik eller kul effekter. Denna film har inget alls! Effekterna är otroligt usla. Visst, man ska se den i 3D och det märks i flertalet scener, men jag kan inte föreställa mig att det blir så mycket bättre då. Jag tycker att en enda replik i hela filmen är kul och det är när en kille skriker "HAJ HAJ HAJATTACK" och någon svarar "Uhm, detta är en sjö".

Det är mycket naket. Mestadels kvinnor förstås, men man får se en avbiten dataanimerad penis. Uuuuuhm.... jaaaahaaa...var min tanke då. Jahapp. Att se en piraya äta upp en penis har ju verkligen varit något som jag velat bocka av min "att göra"-lista *sarkasm*

Köp DVD på Ginza

Fototävling: Sommarens skönaste ungar

Tävlar med Babyshop.se på Facebook med en skön sommarbild på Connor.

Kolla in tävlingen här!

Google firar Freddie!

När jag skulle använda Google just precis nu så upptäckte jag att animationen såg ut som bilder på Freddie Mercury. Det var en Play-knapp på bilderna också. Hmm... funderade jag och tryckte på Play. Det var en riktigt skoj och snygg animation till låten Don't stop me now. Lovely! Kolla in Google ni också. Den är nog kvar dagen ut i alla fall (5 september).

Check it out, darlings!

Grattis Freddie Mercury!

Idag skulle Freddie ha fyllt 65 år om han funnits kvar bland oss. Jag har haft med denna video tidigare i bloggen, men det är en favorit så den tål att upprepas. Grattis Freddie! Jag höjer glaset för dig!

In my defence.


Christian the lion igen

Ett klipp spred sig på YouTube och fick fler och fler tittare. Det var klippet på lejonet Christian när han, efter ett år i vildmarken, fick träffa sina vänner John och Ace igen. Ett kärt återseende där Christian kastar sig i armarna på de två männen och kramas. Kort efter att jag sett det klippet köpte jag dvd:n med hela historien från Born Free Foundation. Läs om den i detta inlägg.

Under torsdagen såg jag en kort dokumentär på SVT där man går genom historien lite snabbt och pratar med personen som lade upp klippet på YouTube till att börja med. Vi får återse John och Ace och flera av deras vänner när de berättar om sina minnen. John och Ace själva är glatt överraskade att deras återträff med Christian har fått sådan respons på internet.

Det är något med denna historia som griper tag och engagerar. Jag är även förtjust i filmen Born Free som rör sig inom samma genre (fast det är en spelfilm, medan Christian the lion är en dokumentär).


Loppis i Åmotfors

Idag var lilla familjen och Jörgen iväg till Åmotfors på två loppisar (varav en har egen hemsida) och en sväng på Fabrikslagret där Robin hittade sin drömsoffa och jag hittade min drömtvbänk. Vi har inte råd att handla något och inte plats för någon mer soffa, men drömma kan man alltid göra.

Sedan åt vi mat på Åmots pizzeria. Det var riktigt gott! Efter det blev det en tur till Charlottenberg till Rusta. Jag är på jakt efter dammservetter som luktar gröna äpplen. De hade dem inte där heller, så köpte några andra så får vi se om jag gillar den lukten. SKA ha tag på gröna äpplen! Det luktar underbart av dem! Gör dammandet så mycket roligare också.

Inne på köpcentrat i Charlottenberg fastnade Connor totalt för de stora korgarna fulla av bollar. Inne i leksaksaffären brydde han sig inte så mycket om grejerna, men direkt vi kom till bollarna blev hela han ett enda strålande leende. Ballonger och bollar. Det är det som gäller just nu.

I närheten av pizzerian. Forsade rejält. Det syns inte så tydligt på bilden, men jag tyckte att den lilla "sprutten" på röret var lite skoj på plats. När jag är trött är jag antingen grinig till tusen eller lättroad till tusen...hehe...


Förutom köp till hushållet så köpte jag detta till mig själv. Bok från loppis (2 kr) och pilatesmatta från Rusta som jag ska använda till mina övningar från sjukgymnastiken.

Sett filmen World Invasion: Battle Los Angeles

Spoilers förekommer!

Några meteoriter är på väg att krascha i haven. Folk samlas för att titta på detta naturfenomen, men väl på plats upptäcks att meteoriterna saktar ner just före nedslag. Ganska snabbt förvandlas en vanlig dag till ett fullt utbrutet krig. Ett krig mellan människor och invaderande utomjordingar.

Filmen engagerar mig inte alls. Jag sitter uttråkad mest hela tiden. Först är jag lite nyfiken på hur dessa utomjordingar ser ut, men man får se en på nära håll riktigt snabbt och då är det slut med det intresset. Effekterna är riktigt usla, det ser väldigt animerat ut. Bland skådespelarna så är det ingen som sticker ut, men kul att Will Rothhaar är med. Jag återkollar på Terminator: The Sarah Connor Chronicles säsong 2 och där var han med i ett avsnitt som jag nyss såg. Det där har hänt förut och det är ganska lustigt. Helt plötsligt ser man en och samma skådis lite här och där.

Filmen erbjuder ingen spänning för mig och jag ser faktiskt ingen poäng i att se den. Kanske är det så att jag föredrar invasionsfilmer när de är från civilas perspektiv och inte det militära.

Köp DVD på Ginza

Oxhälja, Filipstad

Det var första gången för både mig och Connor med Oxhälja i Filipstad. Vad mycket folk och vad mycket att se! Det var en riktigt mysig miljö också med den lilla forsen och dammen liggande tätt intill.

Vi började dagen med att möta upp med Patrik S. När vi var framme i Filipstad så var i alla fall jag riktigt hungrig, tror de andra var det också. Så vi tog oss en varsin pizza på LaStrada (inte Connor då, men han fick smaka lite). Den var jättegod! Jag gillar verkligen när skinkan på pizzan är platt och inte strimlad. Det var bara lite folk, men när vi började bli klara att gå så fyllde det på rejält. Vi valde rätt tid att äta kan jag säga.

Mätta och nöjda så gick vi runt på marknaden. Connor satt i bärsele hos Robin och var så nöjd. Varje gång vi passerade ballonger så pekade han och lät på ett speciellt vis, som han låter när han vill ha något. Han försökte sträcka sig efter andra barns ballonger också. Så gissa vad han fick när vi nästan var klara? Japp, en ballong. Vår lille ballongtokige son.

Jag gillade att marknaden gick "runt". Man följde en väg och till slut så gick den ihop med vägen där vi startade. Det var någon liten väg här och där som var extra utöver den, men jag tycker det var väldigt bra planerat.

Hoppas de inte glömt lägga i handbromsen.


En bro full med folk. Vissa partier var det väldigt många och svårt att ta sig fram.


Ballongen som Connor fick.


Connor fick även några fler pyjamaser. Nu när jag lagt undan de kortärmade med korta byxor (då det blivit ganska kyligt kvällstid) så fick han så få kvar, så vi behövde några till.


Ett par shorts till mig och kläder till Connor. Kunde inte motstå den lila t-shirten med "Mosters favorit" och inte heller de små byxorna med "Det finns bara en som jag" på baken.

Vantar, fullt med vantar

Skaffade 4 par höstvantar till Connor och 1 par vintervantar på Lindex igår. De från förra vintern var inte ens att tänka på inför denna. Alldeles för små. Han var så liten förra vintern, så det ska bli riktigt kul denna. Hoppas det blir snö så han får testa pulka! Det blir nog ett par vintervantar till lite längre fram för sådant kan vara bra att ha extra om ett par skulle vara blöta.

Under de randiga vantarna så är det även ett par helrosa och ett par helgröna.

Nya glasögonen

Idag var jag och hämtade mina nya glasögon. Alldeles i början så blir man lite yr när man fått nya glas, i alla fall när man fått starkare styrka så som jag fått nu. Men börjar vänja mig mer och mer. Är supernöjd med dem! De är så lätta och bekväma att ha.

Fick glasögonen i ett fint fodral och med en fin påse. Glasögonförsäkring giltig i 1 år medföljde och så fick jag välja gåva. Valen man hade var mellan nyckelring, penna och fickspegel. Jag valde penna.

Sett filmen The Crazies

Spoilers förekommer! Jag har tyvärr inte sett originalet, något jag vill göra. Detta är den nyare remaken.

David och Judy bor i en liten amerikansk stad där alla känner alla och är väldigt snälla och hjälpsamma. Sedan börjar det förändras en dag då en efter en av invånarna börjar bete sig som psykotiska mördare. Plötsligt måste de fly för sina liv, inte bara från dessa smittade personer utan även från de människor som orsakat smittan och försöker begränsa dess spridning.

Något smink var bra och någon scen. Annars var det inget som var vidare speciellt med denna. Grundidén är intressant, men undrar varför man valde den väg man valde då man gjorde filmen? Undrar hur originalet är. Eftersom originalet är en Romero-film så kommer jag se den någon gång. För de som tror att detta är en zombie-film, det är det INTE. Man kan se den för en stunds underhållning i alla fall, om man inte har något bättre att se.

Köp DVD på Ginza

Bästa supportsvaret!

Fick det skönaste supportsvar jag någonsin fått häromdagen. Jag skrattade otroligt gott åt det! Skrattar åter igen nu när jag klistrade in svaret nedan. Helt underbart! Tusen tack för att du, härliga människa, lyste upp min dag! (Jag har tagit bort namn på företag och person som svarade.)

Min fråga: Jag undrar om det finns något att sätta på datorns framsida så att en bebis inte kommer åt att trycka på knapparna där?

Svaret: Hej,

Nja, det gör det nog inte, enklaste är nog att dra ur kontakten på moderkortet som är ihopkopplad med fronten men då fungerar inga knappar längre så det kan bli svårstartat om man inte orkar in i datorn och rota / har en powerknapp på baksidan av moderkortet.

Så jag vet inte riktigt, tejp eller vantar åt bäbisen, brukar vara svårt att peta på saker med en ordentlig tumvante, rekommenderar dock inte att tejpa ungen utan snarare tejpa över knapparna på chassit.

Sett filmen Million dollar baby

Spoilers förekommer verkligen! Clint Eastwood både skådespelar i filmen och har regisserat den. Den vann fyra tunga Oscarstatyetter (bästa regi, bästa film, bästa manliga biroll och bästa kvinnliga huvudroll).

Frankie Dunn (Clint Eastwood) äger ett gym och tränar en boxare. En dag dyker Maggie Fitzgerald (Hilary Swank) upp och vill bli tränad av honom. Han tränar inte tjejer säger han, men efter många om och men så tar han på sig att träna henne och till slut bli hennes manager då hon går matcher.

Jag gillar denna film! Starkt! Mycket starkt! Helt otroligt vad allt klaffar i historia och personkemin är stark mellan skådespelarna. Jag upplever känslor av glädje, ilska och sorg. Om en film lyckas framföra dessa känslor så väl, då har den verkligen lyckats. Jag blir rejält arg på Maggies inkompetenta, elaka släktingar som bara är ute efter pengar. Hon köper sin mamma ett hus för pengar hon sparat, men då blir mamman bara sur och säger att hon skulle ha velat ha pengar istället (mamman bor i en husvagn förresten).

Maggie är engagerad och har sitt mål klart för sig. En härlig person! Eddie Scrap (Morgan Freeman) är en person som håller sig mest i kulisserna, men i grunden är det han som får saker att hända (förutom för sig själv). Härligt spelad av Freeman! Eastwood är bra som alltid. Han kan det där med detaljer. Det är rätt kul att hans karaktär Frankie lär sig galliska (ett keltiskt språk).

Filmen tar en vändning som jag inte förväntat mig. Har bara sett korta trailers om den som tur är och ingen sådan där som kortfattat visar ALLT ur filmen. Vändningen känns verkligen i hjärtat. Se denna film!

Mo chuisle.

Köp DVD på Ginza

RSS 2.0