Den sanna historien om surfaren Bethany Hamilton som efter en hajattack vill ut i vattnet igen och lära sig surfa under sina nya förutsättningar.

 

Filmen är mycket rörande och visar på en väldigt stark kamp från en ung tjej. Hon ger inte upp efter sin skada utan envisas med att lära sig surfa på nytt. Hon växte upp ute på vattnet så jag förstår längtan efter att komma tillbaka dit ut. Att bara ge upp något som varit en sådan stor del av hennes liv är inte rätt väg för henne. Med hjälp av uppfinningar, finurlighet och en stor mängd kampglöd så tar hon sig steg för steg framåt. Den religiösa biten känns väldigt krystad och tillgjord, men hjälper det en person att finna det där inom sig för att inte ge upp så är det en bra grej. Är kanske bara i filmen som det känns väldigt ditplacerat och "korrekt".

 

Tycker även det är starkt av henne att ge sig ut på vattnet med tanke på att hon blev attackerad av en haj. Hon är förstås rädd, men hon känner inget hat mot hajen. Hajen betedde sig efter sin naturliga instinkt. De har usel syn och undersöker saker genom att bita tag i det. Denna film är definitivt inte skräckversionen av en haj utan den naturliga.