Från bokens baksida:

"Grottbjörnens folk, en neanderthalklan, har levt på samma sätt i generation efter generation: bott i grottor, samlat växter, tillbett sina skyddsandar, jagat bisonoxar och andra djur. En dag beslutar sig klanen för att adoptera Ayla, en cromagnonflicka som skilts från sitt folk efter en jordbävning.

Ayla växer upp hos klanen. Hon får lära sig dess levnadssätt av medicinkvinnan Iza, och snart känner hon sig som en av klanens medlemmar. Men hennes annorlunda sätt att tänka, hennes förmåga att handla snabbt i kritiska situationer, gör att hon skiljer sig från dem och råkar i konflikter. Hon kommer att upplevas som ett hot mot klanens traditionsbundna levnadssätt, mot hela dess existens."

 

Spoilers förekommer! Första delen i serien om Ayla, som består i sex böcker. I denna bok får man följa hennes förlust av sin familj, hur hon hittas av en klan neanderthalare och tas omhand. Ayla är annorlunda än klanmedlemmarna. Hon har inte de "minnen" som de andra har utan måste lära sig saker från grunden. På grund av sin olikhet så känner hon att hon måste öva mycket för att kunna ses som värd något. Hennes nytänkande skapar problem för klanen som levt på samma sätt i många år och hon hamnar i problem gång på gång. När den godmodige ledaren Brun leder klanen så går det någorlunda bra ändå. Han och många andra av klanmedlemmarna verkar ha förståelse för att Ayla är annorlunda. Men det finns de som hatar henne och allt hon står för.

 

Det hat som hon väcker endast genom att hon ser annorlunda ut kan kännas igen i dagens samhälle då fördomar och rädsla kan framkalla detsamma. Den inställning de andra klanmedlemmarna har, den med acceptans och värme även för en människa som är så annorlunda jämfört med dem, DET är något att dra lärdom av. Dessa personer finns även de i dagens samhälle. Relationer och människors psykologi tycker jag är något väldigt intressant och det är det största jag tar med mig från denna bok. Jean M. Auel är väldigt detaljerad i sitt skrivande och beskriver miljön väldigt noggrannt och det är lätt att föreställa sig allt.

 

Boken innehåller även sådant som får mig att må dåligt. Ayla är bara ett barn (fast i ålder skulle hon egentligen ha varit kvinna om hon varit neanderthalare) när hon blir våldtagen gång på gång och till slut havande. Hon får sitt barn i en väldigt tidig ålder och har en svår förlossning. Barnet räddar dock hennes sinnesstämning efter att en ny grym ledare tagit över. Broud är den som hatar Ayla mest intensivt. Slutet i boken är så otroligt hjärtskärande för då uttalas dödsförbannelsen över Ayla och hon är därmed död för klanen. Hon har inget annat val än att ge sig iväg för att försöka överleva och när hon lämnar sitt barn som skriker: "MAMMA!" efter henne så tycker jag det är så hemskt att jag direkt måste kasta mig in i nästa bok i serien för att få avstånd till det hela.

 

Boken är väldigt läsvärd. Serien är känd för "snusk" fick jag veta efter att jag börjat läsa denna, men i första är det inte mycket sex beskrivet.