En reporter och en hacker upptäcker en artificiell intelligens som blivit medveten och attackerar mänskligheten för att den anser den vara ett hot. Tillsammans med några andra måste de komma på ett sätt att besegra denna innan den förstör världen.

 

När jag kollade på IMDb så står det att detta är en miniserie. När jag såg den på tv så visades den dock som helhet, som en film.

 

Jag stör mig enormt på den medvetna suddighet som man använder sig av i filmen. Jag förstår inte varför man ska "blurra" till saker. Nu menar jag inte när man har närbild och fokus ligger på ett objekt medan bakgrunden är suddig. Här har man valt ut vissa delar här och där som är suddiga. Ibland till och med det som ska ligga i fokus. Irriterande. Filmen framför kritik mot digitaliseringen och övervakningen i samhället. Stundtals känns det nästan som skrämselpropaganda för att avveckla dessa två områden i samhället. Mycket blir digitaliserat och samhället skulle krascha utan detta numera. Men det medför många fördelar också. Saker blir enklare och man kan uträtta grejer snabbare än förr. Övervakningen är jag ambivalent till.

 

Slutmoralen är svårmissad. När hackern sammanför sig själv med den A.I. som hotat dem och den får en sorts empati så upphör hatet och istället skapas en förståelse. Jag skriver hat, men egentligen är det inte vad denna A.I. upplever. Då den inte har empati så kan den inte känna och det den ser och upplever är istället hot. Att människor är ett hot mot dess existens. Det känns dock som att den hatar i och med sättet den agerar. Det får mig att fundera på om en del som man uppfattar som hat, egentligen "bara" är brist på empati? Och om det går att åtgärda.