Thomas Craven (Mel Gibson) undersöker sin egen dotters död och finner både saker han inte visste om henne och att det är hemlighetsmakeri på väldigt hög nivå.

 

Efter en bra start, där saker utvecklas riktigt snabbt så blir filmen medioker. Den faller och efter fallet stiger den aldrig mer över medelnivån, i mitt tycke. Mel Gibson känns sömnig och ingen av de övriga skådespelarna lyckas utmärka sig på något vis. Handlingen engagerar mig inte, trots att den egentligen borde det. Att jag skriver så är för att det är meningen att det ska träffa en känslig sträng i föräldrar. Hur långt är man villig att gå för sitt barn och hur hanterar man förlusten av sitt barn. Men det träffar inte alls.