Min lilla underbara kanin Ella somnade in tidigt imorse. Det var inte helt oväntat för hon hade visat typiska ålderssymtom i några dagar, men jag är väldigt ledsen ändå. Nästan 5 år har hon varit med mig. Hon blev min första sambo sedan jag skaffat egen lägenhet. Hon var en riktig liten sötgumma med ett riktigt godissug! Kom det besök så ställde hon sig på bakbenen och tiggde morotsgodis av dem, trots att hon kanske just fått det av någon annan.
Hon älskade sin Pretty Pets-mat och morötter, trots sina magbesvär som hon haft sedan födseln. Hon var pigg och glad jämnt då hon fick vara i sin bur eller sitta hos mig i soffan. Däremot trivdes hon inte så bra på golvet, så halkigt som det är. Mattor var kul att gräva i och bygga bo gjorde hon ofta. Jag saknar den lilla solstrålen!
Kommentarer:
Kommentera här:
sv: Ja det är riktigt jobbigt. Jag är väl mest rädd för att jag inte kan stå på mig då jag väl pratar med någon. Om jag skulle ringa och klaga så skulle jag "förlora" diskussionen eftersom jag aldrig är bra på sådant ^^