Resa Norge september - Vandring Selstali till Svineroi

Andra heldagen i Norge bjöd på klarare väder, så då blev målet leden mellan Selstali och Svineroi. Selstali säter hade precis stängt för säsongen så jag blev avsläppt vid vägbommen ovanför rörgatan från Vemork och fick knata på lite grusväg innan jag nådde början av leden. Det var en perfekt dag för denna led, då jag såg Rjukan långt där nere i dalen och även såg långt ut på fjället. Kjerringhylla bjöd på en utsiktspunkt som hette duga. Det svindlade lite vid kanten så jag stod och vande mig ett tag innan jag kunde spana in ställen jag känner till i Rjukan.
 
En del av leden gick under högspänningsstolpar, vilket var lite obehagligt för nack- och armhår ställde sig på ända och det pirrade i kroppen. Ljudet från dem var lite irriterande också, så det var skönt när leden avvek från dem. Första halvan av leden var uppför, men underlaget var ganska jämnt och ok. Rekommenderar därför att gå från det hållet (Selstali), för andra halvan blev väldigt stenig och då tyckte i alla fall jag att det var skönare att gå nedför. Jag hamnade i skugga sista biten då solen var bakom Gaustatoppen. Bitvis fick jag gå i en bäck som bildats på grund av mycket regn. Det var alltså leden som blivit en bäck...hahaha... Blev hämtad där den snirkliga vägen ner mot Rjukan började.
 
På vägen in mot Selstali fanns flera fina utsiktspunkter.
 
 Selstali säter. Vid foten av Gaustatoppen som är borta i molnen på denna bild.
 
 
 
 
Utsiktspunkten var bara en liten avstickare på cirka 100 meter så absolut värt det.
 
 Fick ha bra balans över det våta.
 
 Rjukan.
 
 
 
Närmare kanten än så gick jag inte.
 
 Leden snirklade sig uppåt och fortsatte sedan östöver.
 
 Där syns ledningarna som jag fick gå under en bit. Så skönt att slippa dem! Bortöver i bild börjar Hardangervidda.
 
 Underbart att vara uppe på denna platå!
 
 
 
Stenigt stenigt och stenigt på väg neråt. Där borta syns Gaustablikk.
 
 Snirkelvägen ner mot Rjukan.
 
 
Framme!

Kommentera här: