En ung mamma och hennes tvillingsöner flyttar in i ett hus på landet som är dödsmärkt.

 

Jag tyckte att första Sinister var bra, så det är riskfyllt med uppföljare. Helst ska man lämna bra filmer som de är, utan att försöka upprepa samma koncept. Detta är en av de uppföljare man klarat sig bra utan. Den första filmen bjöd på något nytt och det var mycket därför den lyckades för mig. Så en upprepning är dömd att misslyckas.

 

Den är överdriven och innehåller alldeles för många "hoppa-till"-scener. För er som inte läst någon av mina tidigare skräckrecensioner (japp, jag nämner "hoppa-till" rätt så ofta), så innebär detta scener där något plötsligt händer och/eller där musiken/ljudet plötsligt blir högt. Sådant som är menat att få en att hoppa till och sätta igång adrenalinet. Jag är mer den typen som föredrar rysningar och en uppbyggd stämning, några saker som den här filmen inte bjuder på. Se 1:an, men känn er inte tvungna att se uppföljaren.