Resan till Sydkorea våren 2024 (4 april)
Denna dag skulle vi bege oss utanför Seoul. Vi åkte kollektivtrafik till Cheongnyangni station och där möttes vi av en bred variation av biljettautomater. En del funkade bara med koreanska kort. Och att jag nämner detta får relevans om en liten stund. Tågtrafiken var väldigt punktlig och effektiv! Det avgick flera tåg från vår plattform innan vårt tåg och de gick precis på minuten! Vi åkte med ITX mot Cheongchunho. Vi steg av i Gapyeong och där fick vi veta att vi köpt fel biljett...hahaha... De var jättevänliga och vi gjorde en retur på de felaktiga biljetterna och betalade för den vi skulle ha köpt. Sedan visade de vilken maskin vi skulle använda och hur. Uppenbarligen olika maskiner beroende på vad man ska åka. Inte så lätt när skyltning mestadels var på koreanska. Men smidigt och enkelt att fixa problemet i alla fall.
Man kunde ta buss ut till kajen till Nami island, men det var bara 1,5 kilometer och vädret var jättefint så vi bestämde oss för att gå. Så värt det! Kul att se lite landsbygd också. Vi hade på förhand bestämt att vi skulle ta zipline ut till ön (940 meter lång). Jag hade aldrig testat det förut, så det var lite pirr i magen. Hade blivit förvarnad om att väntetiden kunde vara flera timmar så var beredd på det. Men när vi kommer fram och köper biljetter säger kvinnan i kassan att det är vår tur om 20 minuter. Yikes! Spännande! Pratade med några britter i kön. En mor och dotter som gjorde en gemensam resa på grund av dotterns kpop-intresse och mammans kdrama-intresse. Så mysigt! <3
Så var det dags! Vi fick gå in i en utsides "arbetshiss" för att åka 80 meter upp. Där fick vi instruktioner och visning på hur vi skulle spännas fast och hur vi skulle sitta. Vi blev inte första paret ut, men efter några stycken kastade jag mig upp för nu kunde jag inte vänta längre, då skulle jag bli nervös. Satte ryggsäcken på magen och skuffade mig in i sitsen och blev fastspänd. Benen skulle vara rakt fram under hela färden. Så sa personalen "goodbye", det ryckte till och så befann vi oss med 80 meter fri luft under oss! Skrek jag? Jajamen! Men när vi kommit en bit ut över vattnet blev det mer njutbart. Blåsigt dock, så R hade nog fördel som hade glasögon på sig. När vi närmade oss slutstationen snabbt så trodde jag att det skulle bli ett ryckigt slut, men det satt som en fjäder på så det slutade mjukt. Cirka 40 km/h kom vi upp i.
Nere på fast mark igen började vi orientera oss på ön. Här hade flera kdramas spelats in så jag var på hugget. Till min förtjusning upptäckte vi att det gick påfåglar, gäss, änder och andra fåglar fritt på ön. Så söta! Efter att vi gått runt en stund var vi hungriga. Inte sugna på samma mat dock, men det gick att lösa genom att köpa med sig och sitta vid något av de picknickbord som fanns här och där. Ganska snart kom en nyfiken påfågelhona och tittade på vad vi gjorde. Jag testade pizza igen, trots förskräckelsen med mos häromdagen. Denna var dock "mos-fri" och riktigt god! Gjord i stenugn.
Det fanns en del traditionella hus på ön som var riktigt charmiga! Sedan undrade R om vi skulle hyra en svanbåt. Visst, tyckte jag. Men på vägen dit ångrade han sig och tyckte vi skulle hyra en tandemcykel istället. Visst, tyckte jag. Jag var väldigt lättövertalad på Nami island. Satt upplevelsen av ziplinen i länge eller? Hehehe... Vi hyrde en cykel som hade rätt dåligt med luft i däcken, men det gick att cykla. Först satt jag fram. Gick inte alls. Efter att vi bytte så funkade det bättre och vi kom iväg. Under turen upptäckte vi fotoboxar (till och med här fanns de, de var jättevanliga i Seoul)! Självklart komplett med utstyrslar som vi testade. En remsa foton - check! Det fanns ett tema med zipline så den tog vi. Vi var nog lite stolta båda två av att ha vågat.
Sedan blev det färja tillbaka till kajen. Den gick tätt och det var bara att stiga på. I biljettpriset för zipline ingick inträde till ön och färjan tillbaka. 49.900 won som är ungefär 380 kronor (så värt det). Vi tog samma promenad tillbaka till tågstationen och där hade nyrekryterade (tror jag) militärer uppsamling. Jag har läst någonstans att det finns en träningsläger i närheten av Gapyeong så de var nog på väg dit. Egentligen hade vi tänkt ett besök till Petite France, men när vi kollade busstider så såg vi hur kort tid vi skulle ha på oss innan sista bussen gick. Så vi fick skippa det. Nu visste vi i alla fall hur vi fixade rätt tågbiljetter till tåget tillbaka till Seoul. Punktlig och smidig resa! En riktigt fin dag!
Stor och fin tågstation! Cheongnyangni.
Framme i Gapyeong.
Vackra blommor längs vår promenad.
Vackert med omgivande berg!
Och så såg vi tornet!
Let's go!
I hissen på väg upp.
Lite spända, snart dags!
Slutstationen. Vi gjorde det!
Så glad att vara här! Ett kdrama som jag verkligen gillade spelades in här. A time called you. Samt flera andra.
Nämen...<3
Dubbel-nämen...<3
Den mest kända allén på ön.
Lite överallt på ön fanns minnesgrejer från kdramat Winter sonata som jag inte sett än. Ofta är det svårt att hitta äldre saker på streamingtjänster.
Fick höra hur påfåglar låter för första gången. Det var ett oväntat läte. Ibland var folk lite okänsliga och kom för nära dem så de "skrek" till. Lärde mig efteråt att lätet typ betyder "jag är här, kom inte närmare".
Nån form av gäss?
Min pizza.
Nyfiken påfågelhona.
Mer från Winter sonata.
Ännu mer Winter sonata.
Känslan av att sitta i ett traditionellt koreanskt hem som jag sett i liknande varianter i så många historiska kdrama!!!
Kul dekoration på toaletthuset!
Det här stället var häftigt!
Vår cykel!
Hej på flera språk på flera liknande pelare.
Färja tillbaka.
Folk följde verkligen parkeringsreglerna...hmmm... Fast jag antar att om nån börjar göra fel så följer de andra...?