Tar dag för dag. Försöker förstå, försöker acceptera... Försöker leva och göra vanliga grejer. Det går i faser. Ibland är jag som bedövad och sedan gör det så ont så ont. Tänker på alla ljusa minnen jag har av min moster. All tid vi fick. Hon fick faktiskt 17 extra år tack vare att mamma räddade livet på henne då hon fick en kraftig hjärtinfarkt. De extra åren innebar att hon fick se mig och syrran växa upp, vi var till Kina tillsammans, hon fick träffa Connor och mycket annat.