Psykologen och forskaren Margaret Matheson (Sigourney Weaver) och hennes assistent (Cillian Murphy) undersöker så kallad paranormal aktivitet för att avslöja bedragare och lögnare. De tittar närmare på ett känt medium (Robert De Niro) som plötsligt dykt upp igen efter att hans största kritiker av mystiska skäl dött.

 

En intressant sak i denna film är att ett fall som de undersöker är baserat på ett riktigt avslöjande. En så kallad medial "helare" avslöjades få uppgifter via hörsnäcka. Bra att det finns de som avslöjar bedragare, men det är ändå konstigt att det ska behövas. Med lite eget kritiskt tänk skulle man kunna komma underfund med det mesta. Sedan vill en del tro på det och då är det svårare.

 

Det som driver Cillians karaktär är att hans mamma gick till ett medium som pratade så väl om hennes välmående och framtid. Sedan dog hon i cancer. Därifrån kommer hans motivation och behov av att exponera dessa fejkare. Eftersom det är så personligt för honom så begår han oftare misstag. Forskaren Margaret är däremot mer jordad och vilar stadigt på forskning, bevis och ett vetenskapligt tillvägagångssätt. Ypperligt spelad av Sigourney Weaver, som jag aldrig upplevt som att hon inte passat i en roll. Hon BLIR alla roller hon spelar. En ung Elizabeth Olsen har en mer framträdande roll och gör en helt ok insats med vad hon har att jobba med.

 

Jag gillar att man förklarar vissa vetenskapliga tankesätt som till exempel Ockhams rakkniv - den enklaste och naturligaste förklaringen FÖRST, den som inte kräver en lång rad med ytterligare förklaringar. Jag kände igen det från när jag gick en kurs i vetenskapligt arbetssätt på universitetet så det tilltalade studie-människan i mig.

 

Man kan ju undra över varför parapsykologiska fenomen försvinner när skeptiker är närvarande. Bara de som redan är "troende" ser, för de VILL ju se. Man gör en riktig ful oärlig attack på Margaret. STORSPOILER! När den karaktären dör så börjar allt spåra ur (ungefär som att hon var den som höll allt på en realistisk nivå), men håll ut för sen kommer vi på rätt spår igen för att till sist komma till en twist. Jag gillar väl genomförda twistar i filmer för jag gillar att bli överraskad. Det blev jag tyvärr inte i denna film, men det var ändå ok. Filmen har fått rätt så lite uppmärksamhet (enligt vad jag vet), men det är kanske för att folk överlag är mer förtjusta i spökhistorier som The Conjuring.