"Kim skriver ett avskedsbrev.

 

 

 

Det här är en bok om hur kvinnor dödas i Sverige, men ännu mer om hur de lever. Kerstin Weigl och Kristina Edblom har i tio års tid granskat vartenda fall där en kvinna mördats av sin partner eller ex-partner. Fram växer en berättelse om förlust och förtvivlan, livskraft och läkning - och om samhällets misslyckanden och synen på brotten som privata familjetragedier."

 

Detta är en väldigt tung bok att läsa, men så otroligt viktig! Det gedigna arbete som författarna lagt ner i detta projekt hoppas jag kan göra någon skillnad. Att fler slutar blunda för när kvinnor utsätts för psykisk och/eller fysisk misshandel, utsätts för hot, inte kan leva fria liv ens när de lämnat den partnern som utsätter dem för detta hemska. Kvinnor som misstros när de berättar, speciellt om de själva har sina problem. Att ens våga be om hjälp är ett stort steg. Att då bemötas med misstro eller en attityd som säger att de överdriver...

 

Många har försökt hjälpa och en del har nästan knäckts i sina försök att hjälpa då även de möts av oförstående från omgivningen och brist på resurser, men det som slår mig allra hårdast är att om man TROTT på och HJÄLPT fler av dessa kvinnor så hade fler kunnat vara vid liv idag. Ibland "straffas" mördarna, men förr eller senare går de på våra gator igen. Medan dessa kvinnor aldrig mer kommer tillbaka och deras anhöriga för alltid har förlorat en familjemedlem, en släkting och deras vänner har förlorat en vän. Och vet ni... kvinnorna som tas upp i boken är av alla typer, likadant som männen som begår dessa hemska brott. Så det är inget som "syns" utanpå.

 

Jag rekommenderar alla att läsa boken då den är otroligt viktig, men bered er på en väldigt jobbig läsning!