Efter föreläsningen i Karlstad i förrgår begav jag mig upp till Gunnarskog och vandringsleden Rundturen för att sätta upp en ny infoskylt om en grupp speciella granar i området. Den gamla hade suttit i många år. Fick "betala" för heldagen efteråt. Det var inte ens en heldag om man räknar "heltid", utan mer som 50-60% av heltid. Det är något som jag finner otroligt frustrerande. Att viljan är så stor. Viljan att vara "vanlig" och inte ha smärtproblematiken. Samtidigt antar jag att det är bra att ha en stark vilja. För var skulle jag vara utan den?

 

Det var ändå en riktigt bra dag! En kontrasternas dag. Först konferens i en stad och sedan ut i skogens marker med dess tystnad. Det var bra att få upp skylten innan det blir kallare och svårare att ta sig ut.