Originaltitel The Fault in Our Stars. Två tonåriga canceröverlevare hittar varandra i en stödgrupp och bestämmer sig för att besöka en författare i Amsterdam tillsammans.

 

En jobbig, men välgjord film. Det görs tydligt hur sjukdom drabbar även de närstående i den här filmen. Mamman i Hazels familj kan inte ens slappna av i några minuter i ett bad på grund av rädsla för vad som kan hända. Filmens budskap tycker jag är fantastiskt fint ändå. Bättre att LEVA i väntan på döden än att bete sig som att man redan dött. Men helt så enkelt är det inte. Folk har olika inställning och hur man klarar att hantera motgångar beror mycket på vem man är och vad man har att kämpa mot i övrigt. Jag noterar lite smådetaljer som är lite kul i filmen. Bland annat att de ser på filmen Aliens på planet till Amsterdam och att Willem Dafoes karaktär spelar upp en svensk raplåt. En SVENSK hiphop-låt liksom. Så otippat!

 

Shailene Woodley är fantastisk i filmen och det är nog mycket tack vare henne som den blir så bra! Hon lyckas förmedla de där känslorna som behövs för att man ska uppleva filmen och inte bara "se" den. Jag blir extra berörd av besöket i huset där Anne Franks familj gömdes. Anne Franks museum. Där berörs jag både av Hazel och av Anne Frank. Ser ni filmen kommer ni nog förstå varför. Varför man blir berörd av Anne Franks öde förstår ni nog redan nu.

 

Kan rekommendera filmen!