"Jean Valjean är en dömd brottsling som byter identitet för att kunna leva sitt liv fritt. Han är dock förföljd av en enveten polis vid namn Javert och sitt eget samvete. Samtidigt kokar samhället. Man är trött på orättvisor, en revolution är på väg."

 

Det som beskrivs här ovan är en väldigt kort sammanfattning av huvudhistorien. Den här utgåvan som jag läste var komplett och där ingick alltså en mängd olika sidohistorier. Framåt, bakåt och bredvid i tiden med huvudhistorien. Grundhandlingen känner kanske de flesta till genom musikalen och filmerna som gjorts. Jean Valjean som adopterar stackars Fantines barn Cosette och tar henne från de grymma krogägarna för att ta hand om henne som sitt eget. En tonårig Cosette som förälskar sig i Marius som är mitt uppe i en revolution med sina vänner. Den envise polisen Javert som aldrig riktigt ger upp sökandet efter brottslingen Jean Valjean.

 

Den här boken innehåller som sagt väldigt mycket mer. Själva grundhandlingen är mer ingående och utvecklad den också och den biten har jag inget emot. Det är de sidohistorier som inte har något direkt att göra med grundhistorien som blir rätt sega. Kanske skulle jag ha läst en version där dessa finns med som appendix istället, för de ÄR intressanta och politiska (något Victor Hugo är rätt känd för) men de segar ner historien och läsandet. Jag läste boken på engelska, vilket i sig gör att läsandet går något långsammare än då jag läser svenska också.

 

Som sagt så är ändå sidohistorierna intressanta och värda att läsa, men vill man ha flyt i berättelsen kanske man gör bättre i att välja en annan utgåva. Grundhistorien är fängslande och grym, samtidigt som den stundtals är naiv och vacker. Det beror på ur vems ögon man ser saker. Jean Valjean "pratar" på ett vis och Cosette på ett helt annat. Jag förstår varför den anses vara en klassiker och det är en bok jag rekommenderar att man läser åtminstone en gång i sitt liv.