Dödsgudinnan Hela tar över Asgard och Thor måste finna en väg tillbaka dit för att skydda sitt folk.

 

Filmen innehåller överlag alldeles för mycket komik och humor. Marvel-humor har alltid funnits i de filmer som ingår i MCU (Marvel Cinematic Universe), men den har inte tagit över (förutom i Guardians där det också blir för mycket och för larvigt). Den har funnits där som en blink i ögat, som en inte alltför uppenbar "lätta upp stämningen"-grej. Sarkasm, ironi... Thor: Ragnarök svämmar över av den och tyvärr blir den ofta fjantig. Några scener hade verkligen förtjänat en mer seriös ton.

 

STORSPOILER! Som när Bruce Banner inser att han varit Hulken i 2 år och att han inte vet om han kan bli Bruce igen om han förvandlas till Hulken en gång till. Mark Ruffalo lyckas förmedla en panik och ångest i en kort sekvens och sedan tafflas detta bort med ett skämt. Just den biten var jag mest besviken på då jag såg potentialen i historien och i Bruce's reaktion och så struntar man bara i det.

 

Scenerna med Mark är väldigt bra. Man skulle kanske kunna tro att jag är partisk då Bruce Banner är min favorit, men jag upplever det mer som att jag är MER kritisk just på grund av det. För att jag har en bild av hur Bruce bör vara. Därför är det glädjande att de scenerna lever upp till det. Tyvärr är de för få. Effekterna är stundtals riktigt överdrivna och man vräker på med stor arsenal där.

 

Chris Hemsworth passar som Thor och har faktiskt ett par bra scener i den här filmen. Han lyckas komma ur det där "blank"-stadiet för mig en aning. Bredvid Tom Hiddleston bleknar han dock, för DEN mannen har utstrålning. Jag tycker det är synd när det gäller de kvinnliga rollerna i filmen... Cate Blanchett är en stark skådespelerska, men i denna film är hon en pastisch av en skurk. Rättare sagt en kvinnlig skurk då, för uppenbarligen är det viktigt med sex appeal då. Hon har figurnära kläder och svänger med höften så jag undrar om hon bara är ögongodis trots att hon ska föreställa en av de mäktigaste varelserna i Marvel.

 

Så....valkyrian då? Nej tyvärr. Den karaktären får inget som helst djup. Man går bara in ytligt på hennes historia och hon känns inte alls trovärdig som en ångestfylld försupen rymling som försöker glömma sina löften och skyldigheter. Tessa Thompson har varit stark och kunnat förmedla känslor utan ord i andra filmer, men det slarvas bort i den här. Karaktären Skurge spelad av Karl Urban känns totalt onödig också. Benedict Cumberbatch är med lite kort som Dr. Strange. Rollen känns inte helt väsentlig i denna film, utan mer som att man bara vill koppla ihop den med MCU på något vis inför Infinity Wars.

 

Och jo...jag har inte nämnt skräpplaneten med The Grand Master (Jeff Goldblum). Mest för att det påminner för mycket om Guardians of the Galaxy, som jag verkligen inte gillar. Det inträffar dock några roliga scener där, som när Loki blir överlycklig för att Thor får smaka på samma grej som Loki fick i Avengers. Då skrattade även jag gott.

 

Två extrascener bjöds vi på till denna film. En av dem var värd att se i alla fall. En scen som är introduktionen till Infinity Wars.