Hata något som "inte finns"?
Jag läste i en rätt så arg blogg att svenskar "hatar gud". Min första tanke var: "hata något som inte finns? Det går ju inte." Det är nog en person som missuppfattat ateism och sekularism helt och hållet som fått för sig detta. Ja, Sverige är ett väldigt sekulärt land. Kyrka och stat är åtskilda till exempel och vi bygger inte längre vårt samhälle efter en tro (även om en viss grund ligger kvar sedan tidigare). Många är icke-troende. Uttalade ateister är i minoritet, men många anger att de inte tror på en gud eller att de inte är religiösa. ("Global Index of religiosity and atheism", WIN-Gallup International, 2012). Betyder detta att man "hatar gud"?
För ateister är själva begreppet löjligt. Eftersom vi inte tror på en guds existens så vore det som att hata luftslott...fantasiskapelser. Däremot kan man hata vad religion kan göra. Allt lidande och alla orättvisor som begåtts och begås i religionens namn. Jag har dock gått från det stadiet. Jag hatar inte längre religion, för det är människor som bestämmer vad den nyttjas till. Det är människorna som nyttjar religion till onda ting. Det är människorna som nyttjar religion till goda ting. Sedan tror jag inte att de icke-troende eller icke-religiösa som inte är ateister går runt och hatar gud heller. Att en sak inte har en del i ens liv innebär inte att man bär på aggression eller hat gentemot det.