Folk vill klaga, men tål inte när det klagas tillbaka

Själva klagandet i sig har två sidor. För det första så kan det vara bra eftersom klagomål kan ge positiva förändringar, men för det andra så kan klagandet ske bara för klagandets skull. Ett fint utlopp i och för sig, men då får man vara beredd på en grej.

Nu gäller det ett specifikt klagande som dessutom visar på en stor dubbelmoral. 2015 klagades det på julkalendern OCH på de som tyckte om den. Man var tråkig, korkad och "inte riktig" om man tyckte den var bra. Själv gillade jag inte 2016 års julkalender och mitt barn tappade intresset nästan direkt. Många gillar den dock. Så presenterade man en undersökning över hur mycket taltid pojkar/män har i de 12 första avsnitten gentemot flickor/kvinnor och funnit att över 70% innehas av de förstnämnda. Ett konstaterande bara, sedan var man fri att tolka resultatet.
 
Då förfasades de som gillade kalendern över "gnället". Det är inte "gnäll", det är ett uppmärksammande över hur det faktiskt ser ut. Sedan blir det lite kasta sten i glashus för hur kan man bete sig så och samtidigt anse att man var i sin fulla rätt att 2015 klanka ner? Fattar inte folk längre att man kan tycka olika och att det är helt ok? Varför personangrepp och varför tål man inte om någon tycker annorlunda? Det är ändå ett tv-program det handlar om.
 

Kommentera här: