Klar med årets Arvika Stolpjakt!

Let's celebrate! Idag tog Robin och jag stolparna i Jössefors. Vi hade ingen vidare tur med vädret, men vad gör lite regn? Det var inte kallt iaf. Kallt är mycket värre, åtminstone för mig. Apropå det så kan en del ibland fråga mig hur jag orkar. Att jag trots konstanta smärtor orkar göra det jag gör. Kan säga att största delen av det är vilja och envishet (resten medicinering och behandling). Tyvärr kör jag på för att jag VILL och det gör att kroppen kraschar ibland. Men om jag inte körde på så skulle jag inte kunna göra något. För smärtan är alltid där. "Man dör inte av smärta" har en del cyniska myndighetspersoner sagt till mig. Nej, det gör man inte, men jag skulle gärna byta kropp med er och se hur länge ni skulle klara er i min kropp. Innan ni skulle ge upp. Innan ni skulle bli tokiga. Innan ni skulle göra precis vad som helst för att bli av med smärtan.
 
"Ingen motivation eller vilja" har jag också fått höra från myndighetspersoner. Det krävs otrolig vilja och motivation för mig att ens ta mig upp ur sängen om dagarna. Att vakna upp ur en tillfällig "smärtglömska" till en ny dag med ont överallt. Föreställ er det. Föreställ er nu att ha det så i 20 år. Så till dem som säger dessa saker (och nu kommer jag vara brutalt rak): F*** you! Ni har ingen aning om vad jag lever med och vad jag gör för att kunna jobba, kunna vara med familjen, kunna göra saker jag tycker är kul. För vet ni vad? Om man inte kan leva utan bara överlever, då blir man bara sämre och sämre och jag tänker faktiskt LEVA.
 
Så nu firar jag! Klarat Arvika Stolpjakt för i år. Känns fantastiskt!
 
Skog luktar alltid gott och känns bra i sinnet!

Kommentarer:

1 Maria Olsson:

Go girl! ! Bra jobbat! Kram

Svar: Tack :-D
Highlandertess

Kommentera här: