Sett filmen Working Girl

Spoilers förekommer!
 
Sekreteraren Tess (Melanie Griffith) får en idé snodd av sin chef (Sigourney Weaver) och bestämmer sig då för att låtsas vara sin chef för att själv ro iland affären.
 
Detta är absolut Melanie Griffiths och Sigourney Weavers film. Övriga skådespelare får sitta i baksätet. Jag tycker det är otroligt att jag inte sett denna film förrän nu egentligen, då den är mycket välkänd, omtalad och prisad. Jag förstår varför den uppmärksammats så. Den är väldigt bra och välgjord! Karaktären Tess tvingas byta arbetsplats precis i början för att hon står på sig och säger ifrån till männen på arbetsplatsen när de beter sig som idioter och detta tål de inte att en kvinna gör. Därför är det extra härligt att se när hon lyckas så bra. Männen försöker trycka ner henne på grund av hennes kön och hennes nya chef försöker trycka ner henne på grund av hennes arbetstitel. Jag har aldrig förstått mig på denna behandling av människor. Titlar, kön, utseende, whatever... en person ska ses för den hen är.
 
När det gäller kläder och hår så är filmen daterad, men vad gör det? Jag tycker det är härligt att se 80-talsstilens missar OCH höjdpunkter. Det hårdpermanentade håret har väl aldrig varit min grej, men en del personer klädde faktiskt även i den frisyren. Väldigt mycket hårspray dock, så hur andades folk på den tiden?

Harrison Ford är ganska neutral i denna film, tycker jag. Kevin Spacey dyker upp i en liten roll och ser precis ut som han gör nu trots att denna film var gjord 1988, men hans roll är så liten så jag får inget annat intryck av honom. Som jag skrev innan så är det Melanies och Sigourneys film och allra mest lyser Melanie. Absolut den bästa rolltolkning jag sett henne göra!
 

Kommentera här: