När man är tillsammans med någon så har man olika sätt att hantera områden där man tycker olika. Vissa områden kanske inte GÅR att tycka olika om och då brukar man inte så ofta bli ett par eller stanna tillsammans. Men om man ändå har en partner som man lever med, om man tycker olika kring områden där man är ok med det... hur ok är man egentligen med det om man då försöker tvinga partnern att tycka som en själv? När man tvingar en person att byta ståndpunkt helt och hållet bara för att den ska matcha det man själv tycker? Eller gå emot sin egen ståndpunkt för att tillgodose partnerns? Nej, det var nog bland det lägsta jag hört. Är det områden där man inte tycker lika så tvingar man inte med sin partner.

För att göra ett exempel (och detta är bara ett exempel så det är inte taget från någon verklighet jag upplevt) så skulle jag till exempel kunna vara tillsammans med en partner som gick i kyrkan för att han ville det. Men jag skulle aldrig kunna vara tillsammans med en partner som tycker att JAG också ska gå i kyrkan bara för att han vill det och tycker om det. Kompromisser fungerar förstås. Vore det något viktigt för min partner så skulle jag kunna gå någon gång ibland med honom, bara som sällskap. Men då måste även min partner acceptera och vara ok med att jag inte vill på samma vis som honom. Det stör mig när folk försöker förändra grovt. Då undrar jag om de verkligen är tillsammans med rätt person. Vem blev de förälskade och kära i, om den personens ståndpunkter senare inte duger?