En berättelse om geishan Sayuri och hur hon kom från en fattig fiskarfamilj till att bli en av de mest kända geishorna.

 

När jag hade läst boken så ville jag gärna se om filmen. Efter att ha läst boken så hade filmen dock tappat en del av magin som jag upplevde när jag såg den första gången. Den kändes så plump, övertydlig och överdramatisk. Boken är mer subtil och diskret, precis som geishakulturen är. Lite mystisk. Filmen är väldigt "Hollywoodiserad" och det känns som att det är en geishakultur framställd av västerländska ögon. Karaktärerna är också mer karikatyrer och inte så tydliga och djupa som i boken. Det är två olika medier och självklart är det lättare att framställa djup i karaktärer i böcker, men de känns väldigt ensidiga i filmen.

 

Filmen är fortfarande vacker! De blommande körsbärsträden, geishornas dans och kroppsspråk, byggnaderna och så vidare. Cinematografin är väldigt lyckad!