De som säger att de vill att pojkar är pojkar och flickor är flickor, vad menar de? Om någon är intresserad av något som inte klassas som klassiskt för deras kön, får de då inte utöva det intresset? Jag tror att det handlar om missförstånd för dem som säger så och att de blandar ihop det biologiska könet med genus (det sociala könet). Jag var inte särskilt tjejig som barn, men jag var ändå en tjej. Menar dessa personer att jag INTE var tjej då för att jag hade intressen som inte kunde tolkas som klassiskt "tjejiga"? Anser de att det är något fel på det? Kan säga att jag inte var det minsta "förvirrad" heller. Jag gillade det jag gillade och så tänker jag än idag. Jag sätter inte in intressen i kategorier och jag begränsar inte mig själv utifrån mitt kön. Det är precis DET jag vill ge mitt barn. Att han får tycka om precis vad han vill och inte behöver begränsa sig till sitt kön. Och allvarligt så tror jag och hoppas jag att denna frihet är något de flesta vill ge sina barn, men att de som sagt blandar ihop begreppen och missförstår så de tror att det handlar om att göra alla exakt likadana. Något som verkligen inte är sant då det handlar om att se alla individer, att alla är både lika och olika och att alla får möjligheten att utveckla sin egen person.

 

Genus är tids- och kulturbundet och alltså inte bestående. Därför faller även argumenten om att "rosa är för flickor, så har det alltid varit". Före 40-talet så var rosa en maskulin färg. Dess motstående färg var blått som då tilldelades kvinnor eftersom den färgen ansågs "mjukare". När skiftet sedan skedde så var färgerna fortfarande sedda som motpoler och när rosa då ansågs bli en feminin färg så fick blå bli den maskulina färgen. Jag anser att vi inte längre behöver se färger som motpoler och att ingen färg ska behöva vara bunden till bara ett kön.

 

Om man vill använda sina personliga preferenser på sitt barn innan hen är gammal nog för att välja själv så är väl det inget konstigt. Det gör de flesta. Precis likadant som att föräldrar avgör när barnet är tillräckligt moget för att börja leka med Lego till exempel (för det är vanligtvis inget man ger till ett spädbarn som gillar att stoppa saker i munnen). Huvudsaken är att barnet senare känner att hen får välja det hen vill utan att bli tillsagd att det inte är för hens kön eller behöver känna skamkänslor för att hen är intresserad av något som inte "passar".

 

Jag kan tyvärr inte skriva helt uttömmande i ämnet eftersom inlägget då skulle bli väldigt långt, men är det något ni inte förstår eller något ni är intresserade av så ställ frågor. Jag svarar gärna och skulle bli så glad om fördomar, missuppfattningar och liknande kring genusmedvetenhet skulle redas ut, om så bara hos en enda person. Jag säger inte att jag sitter på alla svar, men jag reder gärna ut missförstånd.