I en ding ding värld

Jag refererar inte till tidningen som fanns då jag växte upp (kanske finns den än...) utan till världen. Har sett en dokumentär om barn med ADHD och en pojke i dokumentären vill en dag ha två tofsar i håret. Det börjar med att läraren gör narr av honom, skrattar och undrar om han "fått en flicka i klassen". Sedan berättar läraren att "de andra barnen kommer reta dig på rasten." På rasten gör några elever narr av att han har två tofsar och han drar då huvan över huvudet. Då kommer det elever som vill se om han har tofsar och de sliter ner honom på marken, drar i hans kläder, sparkar och slår. Allt medan det står lärare och bara tittar på. Efter rasten berömmer pojkens lärare pojken för att han inte blev arg, för att tidigare blev han väldigt lätt arg. VAD I? Jag ville bara skrika åt den läraren. Pojken hade ALL RÄTT att bli arg när de andra eleverna gav sig på honom och lärarna totalt struntade i det. Pojken hade ALL rätt att ha två tofsar i håret om han ville utan att någon skulle ge sig på honom. Åter igen blir jag fullt övertygad om att alla skolor borde ha empati som obligatorisk kurs. De vuxna skulle behöva det de också.
 
Det är de som tänker utanför boxen som kommit med framsteg och som fört utvecklingen framåt så varför ska det då hackas på och göras narr av folk så att de ska "anpassa" sig? Låt alla få vara precis som de är! Det skadar ingen annan människa om en kille vill ha två tofsar i sitt hår eller om en tjej vill ha snagg, precis som det inte skadar någon när en kille vill ha snagg och en tjej vill ha två tofsar i sitt hår.

Kommentera här: