Familjen Lambert försöker bli kvitt de hemsökelser som förföljt dem sedan barndomen. Filmen tar vid direkt efter att den första slutat.

 

Den första filmen gillar jag verkligen! Den gav mig kalla kårar och skrämde härligt vid flera tillfällen. Det intressanta med uppföljaren är att man på några ställen överlappat historien med den första. Man får alltså svar på saker som man inte fick svar på i första. Tyvärr så är den överdriven. När saker blir för mycket, för tydliga och bara för extrema så är det inget skrämmande längre utan mest löjeväckande. De skulle ha fortsatt i samma stil som i den första, då hade den här kunnat bli riktigt bra. Man ska inte dra ut spöken i ljuset, då "dör de" - det är ett bra talesätt för hur jag ser på skräckfilm. Jag vill ana saker, jag vill känna en kuslig stämning, känna kalla kårar. Jag vill inte få allt utpekat helt uppenbart och framvisat i fullt ljus. Det finns inget skrämmande med det i en film.