Kära Sylvia

Idag har ett år gått sedan den chockartade dagen när vi hittade dig. Har fortfarande många frågor och den största av dem alla är VARFÖR? Det känns så orättvist att du försvann i en alldeles för ung ålder. Vi saknar dig så otroligt mycket! Jag saknar våra kvällssamtal på telefon, vi kunde prata om allt. Du var så intresserad av och glad i Connor och brydde dig så mycket om honom. Tänk om han hade kunnat få ha kvar dig i några år till. Idag sätter vi en blombukett till dig i minneslunden, men tänk vad jag skulle ge för att få ge den till din hand. Få höra din röst och få krama dig igen! Saknar dig så!
 
Bukett från ett annat tillfälle.

Kommentera här: