Vid 21 års ålder upptäcker Tim att han, precis som alla andra män i hans släktled, kan färdas i tiden. Han använder sig av denna upptäckt för att ändra på saker så att han ska kunna hitta kärleken.

 

En väldigt charmig film som faktiskt bjuder på en del tankvärda saker. Som att *STORSPOILER* om han färdas tillbaka till tiden före hans barn föddes och ändrar på något så kommer hans barn inte vara detsamma när han kommer tillbaka eftersom samma spermie då inte hittat ägget. Vilken panik jag skulle få om man hade den där "talangen" och kom tillbaka för att upptäcka att jag inte längre hade Connor utan att det var en, för mig, okänd unge här. Ens barn är bara one-of-a-kind.

 

Det enda som stör mig i denna film är slutet. Det är helt ologiskt. Nu undrar ni säkert vad jag menar och tänker att hela filmen är ologisk eftersom det inte går att färdas i tiden. Men just i den här filmen kan man färdas i tiden och vissa premisser ges, som exempelvis det där med att barnen ändras om han färdas bakåt i tiden och ändrar något. Men ändå så är det just det han gör i slutet av filmen. Och ändå så förändras inte hans barn. Jag måste ha missat något, för det verkar inte vettigt.