Två personer genomgår en medgörlig begränsad minnesförlust där de raderar minnet av varandra efter att deras förhållande har blivit dåligt. Det är först då de kommer ihåg vad de från början hade.

 

En typisk vardagsdeprimerande film. Inget för mig. Den hoppar hit och dit i handlingen och så är det meningen att man ska veta "vilken" historia det handlar om genom Clementines (Kate Winslets) hårfärg. Det känns väldigt vagt och det finns många bättre sätt att använda sig av en okronologisk handling (se bara Tarantino's tidiga verk).