Connor döpte en Monchichi och må dåligt över barnfilm

Connor har en Monchichi. Det hade även jag som liten. Nu kom Connor med sin Monchichi häromveckan och sa att den hette Gnällis. Jag undrade var han fått det namnet ifrån och då sa han att det var Gnällis från Smurfarna. Och jag började nästan gråta. I avsnittet om Gnällis så är Gnällis en råtta/mus som Smurfan tar hand om för hen är sjuk. Gnällis blir bättre först, men sedan går det inte bra och Gnällis dör. Jag tycker det är så otroligt sorgligt och jag verkligen ogillar det avsnittet av Smurfarna. Varför mår jag så dåligt över barnfilmer egentligen? Huh! De är riktigt hemska och så ska de vara lämpade för barn?
 
Connors Gnällis.

Kommentarer:

1 Lina - A Film and TV Freak Like Me:

Jag kan faktiskt tycka att såna barnfilmer är bra, för barn behöver lära sig om döden. Det är något som vi inte kan undvika och de måste veta att det händer. Att allt inte går bra.

Svar: Jo, men barnfilmer om sådant är oftast mer tragiska än vuxenfilmer om sådant :-S Vet inte om det beror på hur de framför det, men något är det som påverkar mer i barnfilmerna. Åtminstone för mig.
Highlandertess

2 Anna :

Smurfarna är lindrig jämfört med bröderna Lejonhjärta
Men barn får lära sig om diktatur, tyranneri, död, men även godhet och kärlek mellan syskon

Svar: Uh ja... minns hur ledsen jag var när jag såg Bröderna Lejonhjärta. Mest över hur mamman önskade att det var Skorpan som hade dött istället för hans friske bror Jonatan :-(
Highlandertess

3 Anna:

Själv minns jag Katla bäst. Ännu idag är jag impad över hur de då med teknik gjorde henne

Kommentera här: