I närheten av staden där jag bor har det tagits emot flyktingar nyligen och fler är på väg. De kommer hit med nästan bara det de har på sig och det passar inte i vårt kalla klimat. Jag samlade ihop en del saker och gav till Röda Korset (som samverkar med att få in saker till flyktingarna). Det är litet, men det är något. Att förlora familjemedlemmar genom våld, krig, förföljelse etc. och då speciellt sina barn är så fruktansvärt att jag inte ens kan föreställa mig detta.

 

Ibland får jag för mig att vi lever i en upplyst tid. Att ordet "flykting" och "flyktingförläggning" hör svunna tider till, typ med 1990-talet som närmast. Men det stämmer inte. Det finns än. Jag blir så ledsen när jag tänker på det. Det blir inte bättre av att det finns folk som säger att "sådana ska inte få komma hit". Som säger att vi ska sluta hjälpa folk. Visst, alla i Sverige har det inte toppen, men vi lever i alla fall inte under samma omständigheter som dessa människor kommer från. Vi måste hjälpa!