Att hjälpa och acceptera olikheter

Fick en anonym kommentar angående mina inlägg om att jag skänkt till flyktingar och mina åsikter kring moskéer och kyrkor. Jag publicerar inte anonyma kommentarer, något som tydligt står i kommentarsrutan. Ska man skriva något så ska man våga stå för det tycker jag.
 
Till första inlägget då, angående flyktingar. Bara för att andra inte gör nåt (eller gör mindre) så innebär inte det att vi ska strunta i att göra nåt. Jag tycker det är ett riktigt dåligt argument att säga att på grund av att till exempel USA gör mindre än Sverige i vissa frågor så ska vi inte behöva "besvära" oss med att hjälpa till mer. Varför ska vi följa andra, när vi kan leda utvecklingen och vara ett gott föredöme? Jag tycker absolut att vi ska fortsätta att hjälpa på alla vis vi kan, även om andra inte hakar på. Jag kan inte stå tyst bredvid (och detta gäller även orättvisor inom vårt land som sker mot befolkning som är födda här).
 
Till andra inlägget, angående moskéer och kyrkor. Varför ska vi förbjuda saker bara för att andra gör det? Det tillåts kanske inte kyrkbyggen i till exempel Iran (skulle gärna vilja ha källa på detta då påståenden är lätt att slänga kring sig, men utan något konkret bakom så kan jag inte ta det seriöst), men bara för att saker är annorlunda någon annanstans så innebär inte det att vi ska sluta oss. Jag tycker om ett öppet samhälle och tycker att vi ska fortsätta i den riktningen istället för att titta på vad som inte får göras i andra länder och därmed förbjuda saker här. Det känns ganska bittert att peka och säga: "ja, men vi får inte göra så här i DET landet... då får inte DE göra deras saker hos oss". (Nu menar jag inte att man ska tillåta ALLT som pågår i andra länder, för det finns saker som kränker de mänskliga rättigheterna, men ni förstår förhoppningsvis vad jag menar.)

Kommentera här: