Jag går och längtar efter att Connor ska bli gammal nog för att se film och just nu är mitt sug inne på Never Ending Story (originalet). Missförstå mig rätt. Jag älskar att han är liten också och vill inte att tiden går snabbare, men samtidigt finns så mycket att se fram emot. Dock så får jag tänka på att han kanske inte alls blir filmnörd som hans mamma och pappa.

 

Jag såg inte filmen som barn. Jag såg musikvideon. Lyckodraken skrämde mig rejält. Jag tyckte att den var såååå hemsk. Mycket hemskare än det "onda" vargdjuret som är med. Vet inte varför, för numera tycker jag lyckodraken är så otroligt söt och charmig. Har sett filmen flera gånger som vuxen och den är så otroligt charmig och välgjord. Härliga effekter! Den kan också vara otroligt sorglig. Hästen i myren tar tag i mitt hjärta varje gång.