Nu blir bilden lite väl liten här i bloggen, men tycker det syns någorlunda i alla fall. Sverige är bland de länder som anges som minst religiöst. Det är inget nytt egentligen. Man får ofta läsa om hur sekulariserat Sverige är. I jämförelse med en del andra länder: ja. Men om man verkligen tar reda på vad sekularism betyder...

Enligt SAOB: en framställd lära "enligt vilken de etiska idealen icke skola bygga på kyrkliga dogmer o. föreställningar utan utformas med hänsyn till livets erfarenheter."

Enligt Wikipedia: "Sekularism är en politisk åskådning, som önskar minska religionens politiska betydelse, och samhällsbetydelse i allmänhet, och istället i görligaste mån göra religionen till en privat angelägenhet."

När man läser det inser man att samhället inte är sekulariserat. Åtminstone inte om man är född svensk med föräldrar som är födda i Sverige och deras föräldrar var födda i Sverige och så vidare. Det tas för givet att man firar de kristna traditionerna. Istället så blir det ens icke-tro som får "skötas i det privata" för det offentliga utrymmet tas upp av "det vanliga", det vill säga det kristna. Man blir dumförklarad och ifrågasatt om man inte vill vara med på detta.

När jag var ung så var det en "fas" jag gick genom. Nu kanske en del insett att jag faktiskt inte bara har en "fas" utan att jag tycker och tänker så som jag gör. Hos en del väcker detta en irritation som jag inte förstår mig på. Jag har aldrig sagt att folk inte ska få göra som de vill (så länge som det inte skadar någon)! Jag har däremot sagt att jag inte vill vara med, men en del förstår inte.

Då det gäller mitt barn så ska han själv få välja vad han vill göra och varför han vill göra det. Jag tänker uppmuntra honom till eget tänkande och egna beslut som inte baseras på vad JAG tycker. Detta förstår folk inte heller. De tror att jag ska "stänga in" mitt barn med mina åsikter. NEJ! Jag tycker snarare att man stänger in när allt ska göras på ett visst sätt för att man "alltid" gjort så eller för att "alla andra" gör så. Låt barnen få välja själva. I mina ögon lever vi ändå i ett land med valmöjligheter, trots att man får ha en del skinn på näsan om man väljer en riktning som inte följer normen.