Det dröjde inte så länge innan Connor skadade sig, nu när han börjat krypa. Han tog tag i stereohyllan och såg ut att vilja resa sig. Han tappade balansen och slog i huvudet. Även fast vi var nära så var vi inte snabba nog. Men det gick bra! Han blev lite ledsen, men han slog sig inte hårt och efter bara några minuter var han sig själv igen och i farten med att upptäcka fler saker. Ju mer rörliga barnen blir desto större risk att de slår sig antar jag. Man kan inte vaddera dem med kuddar, de måste få upptäcka saker! Men visst gör det ont i föräldrahjärtat när ens lilla barn gråter.
När Connor lagt sig för kvällen så åkte jag iväg och hyrde film på Godishuset och fixade lite hämtmat. Det blev filmerna The Tourist och Black Swan (recensioner kommer senare). Robin satt och snörvlade för fullt bredvid mig i soffan och inte på grund av filmerna utan på grund av en förkylning. Jag fick tårar i ögonen men DET berodde på filmen Black Swan.
Katterna är glada i slapparkvällar som denna. Tetris snodde min benplats...grrr...
Kommentarer:
Kommentera här:
Åh Black Swan är så bra!